Bakgrund: Det finns i världen minst 180 miljoner kroniska bärare av hepatit C-viruset. Det orsakar infektion i levern, medför ökad risk för levercirros och levercancer. Att leva med sjukdomen hepatit C innebär både kroppsliga och psykiska symtom. Exempelvis fatigue leder till begränsningar i arbete, studier och familjeaktiviteter. Hepatit C är förknippat med blodsmitta och socialt stigma.

Sjukdomar i hjärtats kranskärl och dess komplikationer förorsakar 23% av alla dödsfall hos kvinnor i Sverige där akut hjärtinfarkt ensam står för 6% av fallen. Atypiska och diffusa symtom är en av orsakerna till att kvinnor med hjärtinfarkt inte alltid kommer till sjukhus i tid. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt i det akuta skedet. Vi vill även få klarhet i varför kvinnor ofta väntar med att söka vård och dessutom riskerar att inte bli tagna på allvar. Vi har valt metod i form av en litteraturstudie där vi analyserar kvalitativ forskning som bygger på nio vårdvetenskapliga artiklar.

Det här är ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa ser på hälsa och hur de konkretiserar hälsoarbete i ämnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lärare i idrott och hälsa vill vi få en bild av hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur det konkretiserar hälsoundervisning i ämnet samt hur undervisningen överensstämmer med teori och styrdokument. Vår frågeställning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa på:? begreppet hälsa?? hälsa i ämnet idrott och hälsa?? hälsoundervisning?? hälsa i styrdokument och hur förhåller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lärare som har en utbildning med 40 poäng idrott och hälsa eller liknande beroende på aktuell lärarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett på respondenternas skolor eller om så önskat annan plats, fri från yttre störningar.Vårt resultat pekar på att respondenterna har likstämmig uppfattning kring begreppet hälsa, en ståndpunkt som även samstämmer med teorins definition av hälsa.

Graviditetsdiabetes innebär diabetes som nyupptäcks under graviditeten. Graviditetsdiabetes innebär en förändring av det dagliga livet. Forskning har visat att förändringen medför både positiva och negativa upplevelser, dels ökad medicinsk uppmärksamhet beroende på sjukdomen, dels ett mer inrutat liv än tidigare eftersom kvinnan måste kontrollera sitt blodsocker upprepade gånger varje dag.. Därmed blir hon också hela tiden påmind om sin graviditetsdiabetes. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som får diabetes under sin graviditet upplever sin situation.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om avvikelser i vården och om bakomliggande orsaker till dessa samt inställningar till avvikelserapportering och -hantering. Studien syftade även till att undersöka uppfattningar om hur nyanställda sjuksköterskor påverkas av rådande inställningar till detta på en vårdavdelning. Metod: Kvalitativ metod med explorativ design. Bekvämlighetsurval tillämpades och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor från en medicinsk vårdavdelning på ett svenskt universitetssjukhus. Dataanalysen genomfördes med fenomenografisk metod.

Medicinsk och vårdvetenskaplig forskning som behandlar urträning ur respirator syftar på urträningsmetoder och tekniker för att minska vårdtid, komplikationer och sänka vårdkostnader inom intensivvården. Det finns vårdvetenskaplig litteratur som menar att sjuksköterskan kan spela en betydande roll i detta genom sin kunskap om och närvaro till intensivvårdspatienten. Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans roll avseende urträning av patienter som respiratorvårdas på IVA. Resultatet baseras på en litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Sjuksköterskans roller kan sammanfattas i fem områden: kommunikationen med patienten, att lära känna patienten, samarbete i personalgruppen, erfarenhet och teknisk kunskap, kliniskt arbete och utveckling.

Syfte: Studien syftade till att undersöka nyutexaminerade kvinnliga sjuksköterskors upplevelser avseende rondsituationen och arbetsledarrollen. Metod: Kvalitativ deskriptiv studie. Åtta semi- strukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever svårigheter att hantera ronden och rollen som arbetsledare. Trots sitt omvårdnadsansvar upplever sjuksköterskan att omvårdnaden prioriteras ner och att mer tid går till att fördela och utföra läkarordinationer i det dagliga arbetet. På arbetsplatserna saknas rondstruktur och praktisk vägledning i hur en rond ska gå till, vilket även upplevs som bristfälligt under utbildningens gång. Det finns otillräcklig kunskap och tid för att förbereda sig för en rond på bästa sätt.

Sammanfattning Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att sammanställa kvalitet på och resultat av studier som undersökt om långdistanslöpning ger artros i höft-, knä- eller fotleder. Finns det vetenskaplig evidens för att långdistanslöpning ger artros i höft-, knä- eller fotleder? Vilka styrkor och svagheter har de studier som försökt utröna om samband finns mellan långdistanslöpning och artros i höft-, knä- eller fotleder? MetodSökning av litteratur utfördes i PubMed, CINAHL, Cochrane Library och PEDro. Detta resulterade i att tio artiklar inkluderades för närmare granskning och sammanställning. Utifrån artiklarnas sammantagna bevisvärde poängsattes och graderades artiklarna efter evidensnivå enligt Statens Beredning för medicinsk Utvärderings (SBU) granskningsmallar för kohortstudier med kontrollgrupper. ResultatEndast en av tio studier visar ett positivt samband mellan långdistanslöpning och artros i höft-, knä- eller fotleder, i detta fall höftledsartros.

Uppsatsens syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om införande av sprutbyte i Göteborg med kritisk diskursanalys. Genom att använda kritisk diskursanalys var ambitionen att granska hur olika aktörer i media debatten talar om sprututbytesprogram och hur dessa konstruktioner kan öka förståelsen av fenomenet sprututbytesprogram.Uppsatsens delfrågor var: Vilka aktörer deltar i debatten, hur framställs sprututbytesverksamheten och dess användare? Vilka argument används? Vilka övergripande diskurser kring SBP kan vi identifiera i argumentationen? Hur förs den diskursiva kampen i debatten om sprutbyte?Det empiriska materialet utgjordes huvudsakligen av artiklar i lokal dags- och kvällspress samt intervjuer.Som teori och metod har kritisk diskursanalys använts. Utgångspunkten var Faircloughs tredimensionella modell, bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Analysverktyg som användes var interdiskursivitet, intertextualitet, genre, transivitet och modalitet.Studiens resultat visar dels att politiker och läkare är de huvudsakliga aktörerna i debatten.

Att arbeta som distriktssköterska innebär att främja hälsa och förebygga ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka hur distriktssköterskor arbetar kring födoämnesallergier på barnavårdscentral. Symtom och tecken är ofta diffusa och kan lätt förväxlas med vanligt förekommande spädbarnsproblem såsom mag- samt hudbesvär. I databaserna Cinahl och PubMed söktes artiklar för en vetenskaplig förankring. Material som handlade om medicinsk forskning fanns det ett stort urval av, däremot fanns inget material kring familjernas upplevelser av vården ur ett omvårdnadsperspektiv.

Syfte och frågeställningSyftet med denna systematiska litteraturstudie är att kartlägga och evidensgranska tidigare forskning som undersökt om fysisk aktivitet kan minska sömnbesvär. Vetenskapliga studier har granskats för att undersöka om fysisk aktivitet påverkar sömnbesvär. Målsättningen var att undersöka om det finns ett vetenskapligt stöd för att rekommendera fysisk aktivitet till personer med sömnbesvär.Frågeställning:Kan fysisk aktivitet användas för att minska sömnbesvär?MetodEn systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Pubmed, Sportdiscus och Discovery. Detta resulterade i att sex randomiserade kontrollerade studier inkluderades för en systematisk analys medan 1649 artiklar exkluderades på grund av att de inte mötte de uppsatta inklusionskriterierna.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka vilka behov av stöd anhöriga till myelompatienter upplever att de har under den polikliniska behandlingsperioden. En kvalitativ metod med deskriptiv design användes och studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Nio anhöriga till myelompatienter urvaldes specifikt med tanke på ålder, kön, relation till patienten och hur länge denne varit sjuk. En innehållsanalys av intervjuerna gjordes och de viktigaste fynden i denna studie var att informanterna uttryckte behov av olika typer av information från olika kanaler och att de hade behov av att samtala med någon om sin situation. Efterfrågan på medicinsk information återkom vid olika tillfällen under intervjuerna och det ansågs väsentligt att få veta när förändringar ägde rum i sjukdom och behandling.

Meticillinresistenta Stafylokockus aureus (MRSA) är resistenta stammar av den vanliga bakterien Stafylokockus aureus (S. aureus). MRSA upptäcktes första gången 1961 i England och har sedan dess brett ut sig över hela världen. På sjukhus sprids MRSA mellan patienter via sjukvårdspersonalens händer till följd av bristande hygienrutiner och i samhället sprids bakterierna där människor lever och umgås tätt. En av de viktigaste förebyggande åtgärderna är isoleringsvård, vilken ofta upplevs som negativ.