SAMMANFATTNINGIntroduktionKommunikationen i ett vårdteam har stor betydelse för samarbetet kring en skadad patient. När kommunikationen brister kan det leda till sämre omhändertagande av en traumapatient. Ledaren för teamet har en betydande roll för teamarbetet. På Försvarsmedicincentrum i Göteborg tränas teamen med medicinsk simulering med fokus på teamarbete.SyfteSyftet var att undersöka hur kommunikationen erfors och påverkade samarbetet inom teamet under en medicinsk simuleringsövning.MetodFokusgruppintervjuer genomfördes av teamen efter en övning i medicinsk fullskalesimulering. Frågorna var semistrukturerade.

Sekretessbelagd.

Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige.

Syftet med studien var att identifiera vilka primära strategier coacher använder sig av för att hjälpa en allvarligt skadad idrottare. Hur en skada upplevs och hanteras ur en coachs perspektiv är ett outforskat område. Podlog och Dionigis (2010) är en av få studier där man undersökt världselit coachers strategier. Författarna i föreliggande studie valde att använda sig av liknande tillvägagångsätt. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med coacher som hade aktiva idrottare på en lägre nivå än den högsta världseliten, samt hade erfarenheter av allvarligt skadade idrottare.

I samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna designas ett nytt sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar, med arbetsnamnet T5, där insamlad data ska följa patienten genom hela sjukhusvistelsen.Inför upphandlingen av systemet behövs en genomgång av vilka standarder, regelverk samt riktlinjer som gäller vid framställning och drift av T5. Genom djupgående litteraturstudier och intervjuer med personer insatta i områden som anses relevanta för projektet, levereras som slutprodukt en rekommendation om hur regelverken och standarderna kan tänkas appliceras på systemet.Projektets resultat visar att om det data som hanteras i T5 är tänkt att användas i medicinskt syfte enligt Lagen om medicintekniska produkter, så är systemet en medicinteknisk produkt. Vidare bör systemet klassificeras som riskklass I, förutsatt att informationen i T5 inte ska användas för patientövervakning i realtid..

Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige.

I större flerspråkiga applikationer som vidareutvecklas kontinuerligt under lång tid är det en utmaning att säkerställa att terminologin hålls komplett och konsekvent på alla språk. Genom att i två avseenden frångå gängse metodik, och dels låta terminologin i användargränssnitt påverkas av bakomliggande programlogik och dels bygga kompletta fraser av delfraser som kan återanvändas kan man minska risken för inkonsekventa ordval och reducera antalet ord och fraser som behöver översättas betydligt..

Studiens syfte var att bedöma omvårdnadsbehov hos patienter som vårdas på en medicinsk vårdavdelning och hur dessa kan beskrivas med hjälp av omvårdnadsdiagnoser enligt North American Nursing Diagnosis Association [NANDA]. NANDA är en internationell sjuksköterskesammanslutning som har skapat ett system med standardiserade omvårdnadsdiagnoser vilka inte finns översatta till svenska. Alla diagnoser är underbyggda av forskning och delas i domäner och klasser. Omvårdnadsdiagnoserna identifieras hos patienten genom karaktäristiska kännetecken, relaterade faktorer och riskfaktorer. Studien var en deskriptiv, kvantitativ studie med empirisk metod och kvalitativ ansats, där 25 patienter deltog.

Bakgrund: Stroke drabbar cirka 30 000 svenskar varje år och hälften avlider direkt eller får svåra funktionsnedsättningar. En person som insjuknat i stroke kräver snabbt och korrekt omhändertagande för att minska risken för bestående funktionsnedsättningar. På strokeenheter ska det finnas ett multidisciplinärt team som bör vara specialiserade inom strokevård och som kan tillgodose patientens behov. Sjuksköterskan som arbetar med patienter som insjuknat i stroke behöver ha kompetens och förståelse för att kunna tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med stroke på annan medicinsk vårdavdelning än strokeenhet.Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att deras kunskap om strokevård var tillräcklig hos patienter med lätta strokesymtom men att vården blev bristande när patienterna hade allvarliga symtom som krävde mer specialiserad omvårdnad. Brister inom det multidisciplinära teamet upplevde sjuksköterskorna var tillgången på paramedicinare.

ABSTRAKTBakgrund: Cirka hälften av de patienter som fått diagnosen psykos sjukdom fullföljer inte sin medicinering trots att psykofarmaka visat sig vara den mest effektiva behandlingen för att reducera symtom. För de som inte följer behandlingen kan symtomen förvärras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskornas roll i den medicinska behandlingen av patienter med psykos, deras uppfattningar om sjuksköterskans roll, samt beskriva olika arbetsmetoder som kan vara ett stöd för sjuksköterskor och patienter i att uppnå följsamhet av ordinerad behandling. Metod: Litteratur har sökts i databaserna PubMed, Cinahl, PsykINFO och Blackwell synergy. Elva artiklar analyserades med hjälp av latent och manifest innehållsanalys.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som betraktas som matematiksvårigheter i grundskolan, skolår 1-9, och hur undervisande lärare i matematik och specialpedagoger benämner svårigheterna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om matematiksvårigheter. Genom intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra matematiklärare klargörs deras sätt att se på matematiksvårigheter och hur dessa benämns. Det sammanfattande resultatet visar på att det finns många olika sätt att definiera matematiksvårigheter. Det visade sig inte finnas någon gemensam terminologi hos de olika pedagogerna..

Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskor upplevelser av stressorer i ar-betet. Beskrivande design med kvalitativ ansats tillämpades. Semistrukturerande intervjuer genomfördes med tolv operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Sverige. Manifest och latent innehållsanalys användes vid analys av intervjuerna. Resultatet ledde fram till följande huvud-tema; Tiden ska hållas till varje pris.

Honungens terapeutiska egenskaper utgör en grund för dess användning vid behandling av svårläkta sår vilket kan vara ett alternativ till andra konventionella metoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vetenskaplig litteratur för att belysa vilka effekter användning av honung kan ha i samband med svårläkta sår samt patienters tillfredställelse med behandlingen. En systematisk modell med sju steg användes som metod för denna studie. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL, Medline och Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjälp av protokoll modifierad av författarna.

In inhalation anesthesia life-support systems are used to provide gases to the patient and to monitor important parameters. These systems are used in dynamic and stressful situations where the information-load on the operators often is significant. This thesis presents a design concept of an anesthetic system. The design goal has been to keep the information-load on the operator low with the objective to minimize confusion and error.A number of contextual inquiries were made in the operating room during surgery at four hospitals in Sweden. The goal was to understand the actual use-situations when anesthetic systems are employed.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.