Fotboll är den mest populära lagsporten världen över, för närvarande med ungefär 200 miljoner spelare. Det finns drygt 200.000 licensierade spelare i Sverige idag. Skaderisken i fotboll har i flera studier beräknats till ungefär 10-35 skador per 1000 speltimmar. Syftet med studien var att undersöka vilken medicinsk personal som manliga fotbollsspelare har och önskar ha tillgång till genom sin klubb vid skada, samt om önskemålen skiljer sig mellan två lag på olika nivåer. Syftet var också att undersöka om spelarna sökt medicinsk hjälp vid skada under föregående säsong.

Examensarbetet är utfört på Linköpings Universitet, Institutionen för Medicinsk Teknik och bygger på att undersöka möjligheterna för trådlös överföring av mätvärden via Bluetooth. Mätningarna gäller två olika hårdvaror som med metoden PPG mäter blodflöde, en ny förenklad hårdvara och en mer avancerad och tidigare utvecklad hårdvara. Arbetet är tvådelat, under första delen upprättades en kommunikation med Bluetooth och två metoder för överföring av data undersöktes. Under andra delen togs ett gränssnitt fram i utvecklingsmiljön LabVIEW för styrning av hårdvarorna samt för åskådliggörandet av mätdata. Metoderna som undersöktes för dataöverföring är att antingen kontinuerligt skicka samplat data direkt från en AD-omvandlare eller att fylla bluetoothmodulens minne för att därefter skicka samtliga värden samtidigt.

Sekretessbelagd.

Idag reser människor till allt fler länder för att utföra operationer. Tack vare Internet kan man idag hitta billiga flygresor och information om vad som är bra och mindre bra. Medicinsk turism handlar bland annat om situationer när en patient reser från en plats till en annan plats, ofta belägna i olika länder, för att utföra en medicinsk behandling. Denna behandling kan innehålla bland annat tandvård, fertilitetsbehandling (ofrivillig barnlöshet) och kosmetisk kirurgi. Medicinsk turism har ökat med åren genom att fler och fler resebyråer har specialiserat sig inom medicinsk turism.

Sjukvården lever med knappa resurser och investeringar i medicinsk teknik binder mycket kapital under en längre tid, vilket har ökat behovet av systematiska och noggranna utvärderingar av investeringarnas konsekvenser, både ekonomiska och icke-ekonomiska.Huvudsyftet med studien var att undersöka hur investeringsbedömningar inom sjukvården görs, och vilken roll ekonomiska utvärderingar har vid investeringsbeslut. Delsyftet var att utarbeta en investeringskalkyl och bedöma kostnadseffektiviteten för införandet av ett nytt undersökningsmetod för hjärtdiagnostik på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (Cardiotom).Utgångspunkten i undersökningen finns i investeringsteori och hälsoekonomisk teori som därför presenteras i uppsatsen. En redogörelse av tidigare forskning både inom sjukvården och inom andra branscher ges, för att läsaren skulle kunna jämföra utfallet i den här studien med de andra studierna i ämnet.Som undersökningsmetod valde författarna att kombinera intervjuer med en enkätundersökning och på det sättet få en samlad bild av kalkyleringens betydelse och övrig problematik kring lönsamhetsbedömningen vid investeringar i medicinsk teknik.Resultatet av studien tyder bland annat på att investeringskalkyler spelar fortfarande ett begränsad roll vid investeringsbeslut, samt att dess betydelse kan komma att öka i samband med att kraven på kvantitativ utvärdering av samhällsekonomisk nytta ökar.Investeringsbedömningen av införandet av Cardiotom visar att investeringen är lönsam och utifrån kalkylens utfall, där hänsyn till patientnyttan också tagits med, borde genomföras..

Idag reser människor till allt fler länder för att utföra operationer. Tack vare Internet kan man idag hitta billiga flygresor och information om vad som är bra och mindre bra. Medicinsk turism handlar bland annat om situationer när en patient reser från en plats till en annan plats, ofta belägna i olika länder, för att utföra en medicinsk behandling. Denna behandling kan innehålla bland annat tandvård, fertilitetsbehandling (ofrivillig barnlöshet) och kosmetisk kirurgi. Medicinsk turism har ökat med åren genom att fler och fler resebyråer har specialiserat sig inom medicinsk turism.

Medicinsk abort innebär avbrytande av graviditet på farmakologisk väg, det kan utföras tilloch med nionde graviditetsveckan. Hemabort innebär att kvinnor slutför en medicinsk abort isitt hem, det har varit tillåtet i Sverige sedan 2004. Tidigare studier visar att kvinnor uppleverhemabort som mer naturligt än abort utförd på sjukhus. Stöd kan ses utifrån fyra dimensioner;informativt, instrumentellt, emotionellt och bekräftade. Syftet med studien var att beskrivakvinnors upplevelse av stöd från barnmorskor i samband med medicinsk hemabort.

Kvinnor har i alla tider och länder blivit oönskat gravida och valt att avsluta graviditeten genom abort. Abortlagarna i världens alla länder ser olika ut. I vissa länder tillåts inte abort enligt lag. Sveriges abortlag som tillåter fri abort trädde i kraft år 1975. I Sverige tillåts fri abort upp till graviditetsvecka 18.

Katastrofer kräver omedelbara beslut och åtgärder för att minimera allvarliga konsekvenser. Undersökningar och analyser från tidigare katastrofer visar att utbildning, övning, samverkan och ledarskap behöver förbättras för att evidensbaserat beslutsfattande ska uppnås. I Sveriges hälso- och sjukvård är det regional Tjänsteman i Beredskap, TiB, som i de flesta fall initialt fattar de övergripande beslut om mobilisering och fördelning av resurser och behov av medicinsk kompetens vid katastrof och allvarlig händelse. Syftet med denna studie var att kartlägga den kunskap och erfarenhet som innehavare av funktionen TiB har för att vara förberedda för sin uppgift. Studien är kvantitativ och bygger på en enkät konstruerad av författaren som har skickats till innehavarna av funktionen regional TiB inom hälso- och sjukvård i Sverige.

Attention Deficit/Hyperactivity Disorder, ADHD, förekommer hos ca 3-5% av barn i skolåldern och ca 2,5% hos vuxna. Forskning har visat på att personer med ADHD löper en större risk att hamna i drogmissbruk och ungefär 20?35% av de som har något missbruksproblem har ADHD. Syftet i detta examensarbete är att genom en litteraturstudie undersöka om medicinsk behandling är en bra behandlingsmetod för individer med ADHD och missbruksproblematik. Resultaten visar att ADHD-symptomen minskar.

Införandet av medicinsk abort har lett till att sjuksköterskor i högre grad än tidigare är delaktiga när aborten utförs. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor som genomgår medicinsk abort. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier som var: stötta kvinnan i beslutet om abort; relation och förhållningssätt är viktigt; arbetet medför känslomässig påverkan; attityder och fördomar gentemot abort. Resultatet visade att sjuksköterskor erfarit att abort är varje kvinnas eget beslut, att det är viktigt att kvinnan får stöd i både beslut och abortprocess.

The purpose of doing this essay was to illustrate how people living with chronic disease, dependent on medical technology experience their life situation. The study includes people with either dialysis therapy, mechanical ventilator or chronic oxygen therapy. A meta-synthesis was used as a method where a systematically review of studies that are made in a given issue compiles. Findings of the studies resulted in a synthesis of three themes: Limitations in life as a consequence of life-long treatment, to take responsibility for your life provide self-esteem and safeness, and to be cared for in different contexts ?help or prohibit.

SAMMANFATTNINGIntroduktionKommunikationen i ett vårdteam har stor betydelse för samarbetet kring en skadad patient. När kommunikationen brister kan det leda till sämre omhändertagande av en traumapatient. Ledaren för teamet har en betydande roll för teamarbetet. På Försvarsmedicincentrum i Göteborg tränas teamen med medicinsk simulering med fokus på teamarbete.SyfteSyftet var att undersöka hur kommunikationen erfors och påverkade samarbetet inom teamet under en medicinsk simuleringsövning.MetodFokusgruppintervjuer genomfördes av teamen efter en övning i medicinsk fullskalesimulering. Frågorna var semistrukturerade.

Sekretessbelagd.

Traumatiska sårskador är vanligt förekommande hos hästar och kunskapen om sårläkningens mekanismer har blivit mycket större under de senaste 15 åren. Vad gäller bandagematerial så säljs det nuförtiden många olika bioaktiva kompresser som syftar till att underlätta läkningsförloppet men tyvärr finns inte mycket forskning avseende hur väl dessa kompresser fungerar på sårskador på hästars extremiteter. I denna studie jämfördes fyra stycken bioaktiva kompresser: kalciumalginat, manukahonung, polyhexametylen biguandin (PHMB) och Sorbact. Totalt behandlades 15 traumatiskt uppkomna sår i fältmiljö. Samarbetande distriktsveterinärer inledde behandlingen av sårskadan med en bioaktiv kompress enligt ett randomiserat protokoll.