Bakgrund: Tyreoideacancer drabbar cirka 400 personer årligen i Sverige varav kvinnor är överrepresenterade. Insjuknandet sker vanligen efter 50 års ålder men förekommer även i yngre åldrar. Syfte: Att få kunskap om omvårdnadsbehov och livskvalitet hos patienter med tyreoideacancer under och efter den medicinska behandlingen mot cancer. Metod: En litteraturstudie där 9 artiklar båda kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Resultatet pekar på att det finns omvårdnadsbehov under och efter avslutad cancerbehandling.

Sammanfattning/Abstract Bengtsson, Jenny (2008) Vårdlärares syn på betygskriterier i Medicinsk grundkurs. (Teatcher´s ideas about graderequiement in Medical basic course.) Examensarbete. Lärarutbildningen 90hp. Malmö Högskola. Syftet är att undersöka hur vårdlärare på komvux och gymnasiets omvårdnadsprogram ser på betygskriterierna i Medicinsk grundkurs. Det gjordes sex djupintervjuer av vårdlärare verksamma inom omvårdnadsprogrammet. Resultatet visar att lärare, både inom Komvux samt gymnasieskolans omvårdnadsprogram, som undervisar i medicinsk grundkurs tolkar betygskriterierna på skilda sätt.

Många patienter med cancer upplever smärta och forskning har visat att de ofta får otillräcklig smärtlindring. Med adekvat Medicinsk behandling och omvårdnad finns det belägg för att de flesta skulle kunna uppnå smärtfrihet. Brist på adekvat omvårdnad och Medicinsk behandling kan få förödande effekter för både den enskilde patientens välbefinnande såväl som dennes anhöriga eller närstående. Att förstå sjuksköterskors uppfattningar och förståelse av smärtupplevelser hos patienter med cancer är ett nödvändigt steg för att kunna förändra beteende och omvårdnadskvaliteten hos sjuksköterskor och kunna förbättra smärtlindringen för patienter med cancer och smärta. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors förståelse av smärtupplevelser hos patienter med cancer.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur sjuksköterskan genom olika viktminskningsmetoder kan förebygga följdsjukdomar. Resultatet redovisar följande metoder: Tallriksmodellen, lågkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost, ätbeteendemönster, information/undervisning, livsstilsförändringar och Medicinsk behandling..

Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens från andra terapiformer, samtidigt som kraven på effektivitet, snabbhet och evidens från hälso- och sjukvårdsetablissemanget är starka, är det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte är identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis.Frågeställningar: Psykodynamisk psykoterapi ? är den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se på behandling och behandlingsmål i den psykodynamiska psykoterapin?Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.Resultat: Det finns olika sätt att se på den psykodynamiska psykoterapin när det gäller dess vetenskaplighet. Frågan om psykodynamisk psykoterapi är behandling i gängse medicinsk bemärkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen på behandling hör också målet med densamma.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi har använts som behandlingsform sedan 1950- talet. Ridterapi är en Medicinsk behandling med hjälp av hästar och dess rörelser som innefattar allt från att rida och umgås med hästen till att utföra stallsysslor. Det är även en träningsform som tränar patientens motoriska kontroll och balans. Förutom att vara en Medicinsk behandling har ridterapi visat sig kunna vara effektivt för att öka patienters självkänsla, självförtroende och self- efficacy. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka diagnoser som skulle kunna ha effekt av ridterapi samt att undersöka vilken evidens som finns för användandet av ridterapi inom det sjukgymnastiska verksamhetsområdet.

Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter använder hästar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och handikappridning och hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Vi ville även veta hur en bra terapi häst skall vara. En intervjustudie utfördes på fyra terapeuter i Sverige som använder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi är svåra att särskilja från varandra då gränsen mellan dem är flytande. Båda är behandlingsformer där hästen används som ett verktyg för att uppnå uppsatta mål.

Missbruk är en problematik vars negativa effekter framför allt påverkar det sociala livet, arbete, intressen, aktiviteter och relationer, detta då all tid och fokus läggs på själva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv på det sätt som önskas skapar både ett fysiskt och psykiskt lidande. Människor som mår dåligt på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan använda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar på att undersöka blandmissbrukares upplevelse av skapande aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjälp av en egenkonstruerad intervjuguide.

Arbetets syfte är att ta reda på om det finns kunskap om lärstilar bland lärare och elever på gymnasiets omvårdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat på hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sätt att lära in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori där nyckelorden är lärande, lärstilar och undervisning.Studiens empiri består av en lärstilsanalys som genomförts i två klasser samt intervjuer av vårdlärare och elever, där lärarna har undervisat någon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begränsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lärstilar samt de faktorer som enligt Gardner påverkar elevernas inlärning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lärstilarna, såväl bland lärare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs är flexibel. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a.

Kränkande behandling är ett utbrett problem både i förskolan och i samhället som stort och det finns en mycket begränsad mängd forskning kring kränkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av kränkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollärare rörande vad kränkande behandling är. Syftet med denna undersökning är att utreda vilka uppfattningar förskollärare har om begreppet kränkande behandling och hur de uppfattar att kränkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollärare på tre olika förskolor inom en kommun har använts som metod för att nå undersökningens syftet, varefter jämförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollärare kring kränkande behandling.

På grund av stora resistensproblem måste användningen av antibiotika i världen minska. För att kunna genomföra detta måste alternativa preparat börja användas. I detta arbete görs en utvärdering av fyra topikalt administrerade preparat som används vid behandling av infekterade sår. De preparat som utvärderas är honung, jod, hydrofoba förband (Sorbact) och polyhexametylenbiguanid (PHMB). Utifrån de fakta och studier som finns tillgängliga i dagsläget görs en utvärdering av preparaten utifrån deras effekt, hur toxiska de är och om de selekterar för resistens hos bakterier. Med hänsyn till detta ges svar på frågan huruvida dessa preparat är lämpliga substitut till antibiotika vid behandling av sårinfektioner. Vid sammanställning av studierna kunde det konstateras att tre av preparaten hade en baktericid effekt in vitro.

Patienter med cardiovaskulär sjukdom kräver i många fall en livslång medicinering där följsamheten till den medicinska behandlingen ofta brister. Följden blir ett lidande för individen med ett försämrat hälsotillstånd. Sjuksköterskans ansvarsområde innefattar att förmedla evidensbaserad kunskap till sina patienter. Syftet är därför att belysa metoder till ökad följsamhet genom sjuksköterskans pedagogiska roll i samband med läkemedels behandling vid cardiovaskulär sjukdom. Vetenskapliga artiklar är sökta via databaserna Cinahl och PubMed.

Terapeutisk och taktil beröring är behandlingsmetoder som har använts i flera decennier. Vid sjukdom rubbas kroppens energifält. Beröring aktiverar parasympatiska nervsystemet och utsöndring av oxytocin. Omvårdnad baseras på en holistisk människosyn där helheten är en betydelsefull aspekt. Studiens syfte var att belysa effekter av terapeutisk och taktil beröring.

Knäartros är ett globalt och vanligt förekommande problem som årligen kostar samhället enorma summor pengar och mycket lidande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder relaterat till träning som behandling för att lindra smärta hos vuxna patienter med knäartros. Studien utfördes som en litteraturstudie och grundades på analysen av tio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkommer att träning som behandlingsalternativ vid knäartros är en tidskrävande behandling. Positiva följder som reducerad smärta och stelhet uppnås först efter sex till åtta veckors träning, medan förbättring av livskvalitet visade sig tidigare.

Antalet patienter som dör på IVA efter beslut om begränsad behandling ökar. Att besluta om när hoppet är ute och när Medicinsk behandling eller livsuppehållande åtgärder ska begränsas eller avslutas är dock inte självklart. Sjuksköterskan har inget beslutsfattande ansvar men arbetar nära patienten och kan inneha kunskap och information om familjens och patientens vilja. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av beslut om begränsad behandling av svårt sjuka patienter på IVA. Fem sjuksköterskor som arbetar på en intensivvårdsavdelning i södra Sverige intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor.