Sök:

Sökresultat:

6919 Uppsatser om Medicine and Health Sciences - Sida 3 av 462

Motstånd - inte tröst. En studie om förståelsen av motståndsbegreppet

Based on hermeneutic tradition, the goal of this thesis is to further my understanding of what the concept of resistance means in a psychoanalytical context today, primarily within clinical practice. My methodology has been to seek an understanding of the concept of resistance by reading excerpts from the original texts of Sigmund Freud, as well as conducting interviews with practicing psychoanalysts that focus on how they relate to the notion of resistance. The idea was to then present my understanding of these sources in relation to one another. The results suggest that an understanding of the concept of resistance in a clinical context is highlighted by a dichotomy between theory and practice..

Fysiska miljöhinder i Vårdvetenskapens hus - kartläggning och beskrivning.

Till år 2010 ska allmänna platser och lokaler vara tillgängliga för alla. Ett behov av att skapa gynnsamma förutsättningar för personer med funktionshinder att studera vid universitet och högskolor finns. Tillgängligheten påverkas bland annat av fysiska miljöhinder och är av intresse för arbetsterapeuter då dessa arbetar med att ändra den fysiska miljön för att möjliggöra aktivitet. Syftet med denna studie var att utifrån gällande lagar och rekommendationer för tillgänglighet kartlägga och beskriva eventuella fysiska miljöhinder i studentutrymmen i Vårdvetenskapens Hus vid Lunds Universitet. Utifrån en checklista kartlades och beskrevs fysiska miljöhinder.

Män och kvinnors upplevelser av delaktighet i det vardagliga livet efter en höftfraktur

Studien inriktade sig på individer vars falltrauma resulterat i höftfraktur. Syftet med studien var att beskriva hur män och kvinnor upplever delaktighet i det vardagliga livet efter en höftfraktur. Urvalet bestod av tio deltagare, med jämn fördelning av könen. Studien hade en kvalitativ ansats och bearbetades med innehållsanalys. Resultatet visade att det förekom tydliga aktivitetsinskränkningar som med förde en ökas isolering och socialt tillbakadragande, vilket bidrog till att deltagarna upplevde minskad delaktighet i vardagen.

Arbetsterapeuters uppfattning kring uppföljning av förskrivna hjälpmedel

I förskrivningsprocessen förtydligas det ansvar som är förbundet med förskrivning av hjälpmedel. Ett viktigt delmoment i denna process är uppföljning och utvärdering. Genom uppföljning ges det möjlighet till reflektion över verkställda åtgärder och förhoppningsvis en utveckling av den arbetsterapeutiska kompetensen. Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning arbetsterapeuter i kommunal verksamhet hade kring uppföljning av förskrivna hjälpmedel och hur det faktiskt utfördes. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervjuer utifrån egenkonstruerat intervjuinstrument och undersökningsgruppen bestod av 12 distriktsarbetsterapeuter.

Arbetsterapeuters erfarenhet av taktil stimulering i daglig verksamhet

Beröringsmetoder och massage har använts under tusentals år och i många olika kulturer för att uppnå lugn och ro. På senare år har intresset för beröringsmetoder i vård och omsorg ökat. Vid en funktionsnedsättning kan beröringen minska och då uppstå en beröringsbrist. Syftet med studien var att beskriva och belysa Taktil Stimulering och dess effekter på personer med utvecklingsstörning i daglig verksamhet ur arbetsterapeutens perspektiv. För att ta reda på fyra arbetsterapeuters upplevelser av taktil stimulering användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

Hur påverkas aktivitetsrepertoaren av eventuella brister i reskedjan? Synskadades erfarenheter av resande till och från aktiviteter i vardagen

Syftet med denna studie var att kartlägga synskadades erfarenheter av kollektivt resande samt att ta reda på om eventuella brister i reskedjan gav konsekvenser på deras aktivitetstrepertoar.Sju personer med synskador, boende i Skåne och som använde kollektivtrafiken minst två gånger i månaden intervjuades utifrån en egenskapad intervjuguide. Resultatet visade på ett antal faktorer i reskedjan som deltagarna upplevde vara svåra, till exempel att ta del av information om en resa, uppfatta vilken buss som kommer till hållplatsen, veta var man skulle gå av samt att byta färdmedel. Vidare visade resultatet av studien på att deltagarnas aktivitetsrepertoar påverkades på så sätt att de fick svårare att utföra vissa aktiviteter, då framför allt aktiviteter i aktivitetskategorin fritidsaktiviteter..

Konstnärliga metoder för människor med funktionsnedsättningar

Title: Artistic methods for persons with dysfunctions.The idea to the paper was born in my work, as a pedagogue, with young persons with dysfunctions. My pedagogic method is eurhythmics but I wanted to examine in what other ways you could work with artistic expression in similar areas such as circus, dance therapy and psychodrama. These areas were chosen because they have components that are interrelated, which I find very interesting. Mind and body are considered from a holistic point of view. The purpose of this paper is to bring about a better understanding of how persons with dysfunctions respond to various artistic teaching methods.

Aktivitetsbegränsningar i vardagen hos kvinnor med fibromyalgi

Fibromyalgi karaktäriseras av utbredd, diffus värk i musklerna och ömhet vid beröring och tryck. Sjukdomen kan ha ett negativt inflytande på dagliga livets aktiviteter vilket kan leda till aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att undersöka om kvinnor med diagnosen fibromyalgi upplever aktivitetsbegränsningar i vardagen. Syftet var också att beskriva vilka aktiviteter som begränsas, på vilket sätt de begränsas och vilka copingstrategier och praktiska lösningar som används. Metoden som användes var halvstrukturerade intervjuer som utfördes på fem kvinnor med fibromyalgi.

Betydelse av kommunikationshjälpmedel för kommunikation och delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Som arbetsterapeut tittar man på delaktighet och aktivitet i vardagen, där kommunikationen är en viktig del för att samspelet mellan människor skall fungera. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse kommunikationshjälpmedel har för kommunikationen och delaktigheten i vardagen för personer med funktionsnedsättning som använder kommunikationshjälpmedel för att samtala med andra människor. Fyra undersökningspersoner intervjuades i denna kvalitativa studie. De berättade om sitt kommunikationshjälpmedel och vilken inverkan det har i deras samspel och delaktighet med andra människor. Resultatet visar att dessa kommunikationshjälpmedel har en stor betydelse för dessa personer i vardagen.

Neuropsykologisk studie av benign barnepilepsi med centrotemporala spikes

Benign Childhood Epilepsy with Centrotemporal Spikes - BCECTS is a common neurological syndrome but the possible cognitive effects are still relatively unknown. In the study 12 children with the diagnose BCECTS, 9 boys and 3 girls between the ages of 5,5 and 13,5 years, were examined. An extensive battery of neuropsychological tests were administered. The results indicates normal cognitive functioning as compared to the normal population, with one exception; an aspect of attention. But the results also indicate several negatively effected performances when compared to the cognitive g-factor of each child.

Arbete med motivation inom psykiatrisk vård En studie av fyra arbetsterapeuters arbetssätt och erfarenheter

Ett av arbetsterapeutens verksamhetsområden är psykiatrin, där klienterna har olika psykiska funktionshinder. Arbetsterapeutens uppgift är att med olika medel få klienterna till att utföra aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters arbete med motivation i relation till personer med psykiska funktionshinder och hur detta möjliggör aktivitet. Fyra arbetsterapeuter deltog i studien. Fokusgrupp användes som metod, där interaktion och diskussion undersökningspersonerna emellan beaktas.

Rätten till en aktiv och meningsfull vardag för personer med demens.

Vardagliga aktiviteter för personer med demens är ett viktigt område att beakta. Levnadsberättelsen består av information från personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbättra innehållet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrågor. Vi intervjuade två personer med demens, två planeringsansvariga och två arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

Arbetsterapeutisk dokumentation inom socialpsykiatri Tre arbetsterapeuters upplevelser av att dokumentera och faktorer som påverkar deras dokumentation.

Att dokumentera är för arbetsterapeuter ett professionellt ansvar och en yrkesskyldighet som regleras av såväl lagar och etik, som interna professionella krav. Den arbetsterapeutiska dokumentationen är viktigt för att förklara arbetsterapi, stödja den arbetsterapeutiska behandlingen, kvalitetssäkring, forskning och samverkan. Tidigare studier har visat på bristfällig dokumentation, speciellt inom socialpsykiatrin, samt att dokumentation kan upplevas som problematisk. Syftet med denna studie var att genom en fokusgruppintervju undersöka hur arbetsterapeuter verksamma inom socialpsykiatri upplever dokumentationen, samt vilka faktorer som påverka densamma. Tre arbetsterapeuter deltog i studien.

Skapande aktiviteter som ett sätt att finna resurser inom sig själv och inom omgivningen ? En studie om hur personer med ätstörning upplever skapande aktiviteter

Syftet med studien var att undersöka hur personer som har ätstörning upplever behandlingsmetod - skapande aktiviteter som ett sätt att finna inre resurser och känsla av sammanhang. Intervjun med fyra personer som har ätstörning utfördes med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och egen konstruerad intervjuguide. Resultat har visat att skapande aktiviteter är en behandlingsmetod som kan hjälpa personer med ätstörningar att finna resurser både inom sig själva och inom omgivningen, vilka kan fungera som skyddande faktorer och som ett sätt att bemästra svårigheter. Resurser kan vara till exempel kreativ förmåga, humor, möjlighet att lära sig handskas med problem, känna samhörighet samt kunna hjälpa och ge stöd, vara aktiv och engagerad i meningsfulla aktiviteter och bra struktur i aktiviteter..

Användning av ortoser för övre extremiteter i arbetslivet

Det ordineras/rekommenderas många ortoser till övre extremiteterna för personer iarbetslivet. Syftet med studien är att undersöka personers användning av ordinerade/rekommenderade ortoser för tumbas-artros, arpaltunnelsyndrom och epikondylit samt vilka för- respektive nack-delar ortosen anses ha. Respondenterna i undersökningen fanns inte i vår geografiska närhet så gjordes en enkätundersökning. Tjugofyra personer av 53 besvarade en enkät och sammanställningen visade att majoriteten var nöjda med sina ortoser. Tjugotvå följde sina ordinationer/rekommendationer och de två övriga angav att ortosen var för varm eller rädd att tappa styrka.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->