Sökresultat:
1162 Uppsatser om Medias pćverkan - Sida 26 av 78
"Den lata och odugliga greken" : En studie om medias framstÀllning av greken samt hur grekerna upplever framstÀllningen och vilka konsekvenser detta kan tÀnkas bringa
Media has an influence on millions of people around the world, this influence can be positive as well as negative as a consequence of how phenomena and a certain event are interpreted. Mass media tend to magnify and dramatize events in form of attractive headlines in order to get as many readers as possible. One of the countries that the media spotlight focused on in recent years is Greece. However these attractive headlines, have not contributed anything positive for the country and one can say that it has done more damage than good. In the media the Greeks have been stereotyped, radicalized and labeled as "lazy" due to the representation of media.
Basel II - does it matter?
KapitaltÀckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbÀttra det tidigare regelverket för bÄde interna och externa aktörer och att fokusera pÄ att sÀkerstÀlla bankernas risker pÄ ett bÀttre anpassat sÀtt efter deras verksamhet. UtvÀrdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus pÄ vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. DÄ de Europeiska lÀnderna som ingÄr i G10 nu har följt regelverket drygt tvÄ Är anser vi att det Àr möjligt att utvÀrdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spÄr i bankernas nyckeltal som mÀter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II pÄverkat bankernas lönsamhet och finansiella stÀllning? Studies syfte Àr att med en kvantitativ metod sÀtta upp hypoteser för att undersöka om vi finner nÄgot samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden nÀr Basel II implementerades. Studien utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr tvÄ möjliga hypoteser var: 1) Att medelvÀrdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II Är 2007.
Design och implementation av webbenkÀter : kvalitet, svarsfrekvens och underhÄll
En webbapplikation för analys och administration av webbenkÀter har designats och implementerats. Dess syfte Àr att maximera svarskvalitet och svarsfrekvens samt att vara underhÄllbar. Uppdragsgivaren Ericsson Linköping har utfÀrdat kravspecifikationen för applikationen. HÀnsyn har tagits till aspekterna webbenkÀtdesign och under-hÄllbarhet av mjukvara. UnderhÄllbarhetsmodeller för mjukvara med tillhörande metriker, samt designmodeller och rekommendationer för webbenkÀter har studerats.
UnderhÄllstjÀnst i förÀndring
Logistikfunktionen spelar en viktig roll i de stridande förbandens förmÄga att uppnÄ verkan och genom en vÀl fungerande underhÄllskedja kan förbandens kapacitet att lösa uppgifter under en lÄng tid avsevÀrt förbÀttras.Den hÀr avhandlingen redovisar hur logistiken kan kopplas till de uppgifter som Försvarsmakten har fÄtt frÄn regeringen, hur underhÄllstjÀnsten bedrevs under invasionsförsvaret och hur underhÄllstjÀnsten bedrivs i dagens grund- och insatsorganisation. AvgrÀnsningar i avhandlingen har gjorts sÄ att exempel och trender pÄ pluton- och kompaninivÄ Àr hÀmtade frÄn Ledningsregementet i Enköping.Avhandlingen konstaterar att det finns skillnader inom logistiken jÀmfört med tidigare och att det idag inte finns nÄgra konkreta typförband utan att förbandet sÀtts upp efter kravspecifikationer frÄn de klienter som de skall understödja.Vidare forskning inom omrÄdet skulle kunna vara hur denna förÀndring Äterspeglats i utbildningen av de vÀrnpliktiga samt hur de mer komplexa materielsystemen pÄverkar de vÀrnpliktigas förmÄga att verka i sin befattning inom logistiken..
LÀgg beslag pÄ kommunikationen! : Vikten av intern kommunikation i förvÀrvsorganisationer
Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero pÄ och hur en organisation kan gÄ tillvÀga för att lösa problem som uppstÄr pÄ grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvÀrvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och pÄ sÄ sÀtt överkomma och förebygga brister i kommunikationen.Metod: En fallstudie utifrÄn en deduktiv forskningsprocess anvÀndes genom att stÀlla upp pÄstÄenden utifrÄn teorin som prövades pÄ empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀt.Slutsats: Brister som uppstÄr i kommunikationen har en verkan pÄ hela organisationens finansiella och prestationsmÀssiga resultat. Genom att lÀgga beslag pÄ kommunikationen kan en förvÀrvsorganisation bli mer framgÄngsrik..
FörsÀkringsvillkorens överensstÀmmelse med NFAL
En stor del av Sveriges befolkning omfattas av en hem? eller villahemförsÀkring. Antalettecknade försÀkringar uppgick den 31 mars 2006 till 4 529 894 stycken. Vid samma tidpunktfanns det 6 395 972 försÀkrade fordon. Reglerna pÄ försÀkringsomrÄdet och försÀkringensomfattning pÄverkar sÄledes mÄnga.
Klimatdebattens pÄverkan pÄ val av bil : Konsumtion, klimatpÄverkan och media
Den senaste tiden har klimatförÀndringarna fÄtt mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken pÄverkan denna klimatdebatt har haft pÄ publiken, om det har fÄtt nÄgon effekt pÄ konsumentens syn pÄ kopplingen till klimatpÄverkan. För att göra detta tittar vi pÄ bilens pÄverkan, och om klimatdebatten har pÄverkat instÀllningen vid köp av ny bil.För att svara pÄ detta gÄs först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden Àr att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av sjÀlvbilden, de har fÄtt en ny betydelse som symbol. Det finns ocksÄ en tydlig koppling mellan ett Àmne som fÄr mycket utrymme i media, och vilken frÄga som den allmÀnna opinionen klassar som viktig.Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fÄtt.
"Jag Àr ingen hipster! Eller Àr jag?" : En studie om hipsterns framstÀllning i media
Vad Ă€r en hipster? Hipstern omges av diffusa och svĂ„rdefinierade beskrivningar. Hipsterns egna ovilja att etikettera sig sjĂ€lv som hipster bidrar till att fenomenet Ă€r svĂ„rfĂ„ngat. PĂ„ grund av detta vĂ€cks frĂ„gor kring fenomenet: Finns egentligen hipstern och vad innefattar hipsterfenomenet? Ăr det en subkultur eller inte? Ăr det nojiga och sjĂ€lvcentrerade individer? Eller individer med en kulturell, autentisk och framförallt unik smak och raffinerad kĂ€nsla för stil? Syftet med denna studie Ă€r att analysera och belysa mönster i medias framstĂ€llning samt konstruktion av hipstern och bidra med en djupare förstĂ„else för vad hipsterfenomenet innebĂ€r.
Internetmobbningens pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos skolungdomar. En litteraturbaserad studie.
Introduction: During the last decades, the development of the communication society has contributed to new patterns of communications among people, but also increased the use of computers and mobile devices. It has become more common to communicate through social medias, which has led to the new phenomena cyberbullying. At the same time, studies have shown an increase in mental health problems among adolescents during the last 25 years. Aim: The aim of this literature review was to investigate and map the characteristics of cyberbullying and its relationship to mental health among adolescents. The aim was also to investigate adolescents own actions to stop cyberbullying.
"Skydda ungdomen men fördöm inte konstitutionellt abnorma" : Medias bild av den homosexuelle mannen i samband med KejneaffÀren
KejneaffÀren i början av 1950-talet var en sÄ kallad rÀttsröteaffÀr dÀr en pastor Kejne anklagade rÀttstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framstÀllde homosexualitet och homosexuella mÀn i texter förknippde med KejneaffÀrens inledande mÄnader som medial sÄpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebÀr rÀdsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framstÀlldes som "den andre", som ett hot mot det normala samhÀllet. Detta ville jag undersöka nÀrmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.
LOW CARB? - En enkÀtstudie om kvinnors instÀllningar till och vanor kring lÄgkolhydratkost
En rad kostrÄd med skilda budskap presenteras kontinuerligt i media. Dieter med varierande grad av kolhydratreducering har fÄtt ökad popularitet men effekterna av lÄgkolhydratkost, i synnerhet de lÄngsiktiga, Àr ej klarlagda. Idag förekommer en motstridig debatt om gÀllande kostrekommendationer. Den rÄdande oenigheten i samhÀllet kring Àmnet kolhydrater har skapat en förvirring hos allmÀnheten. Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka vanor kring och instÀllningar till lÄgkolhydratkost hos en grupp vuxna kvinnor i Göteborg.
Trafikinformation som nÄr ut : En studie om nya kanaler för störningsinformation i trafiken
The Swedish traffic system is congested, especially in the urban areas; travellers face daily growing traffic jams and delays in public transport. In a congested traffic system, travellers need support to make smart and sustainable decisions and one such tool is traffic information.One issue today is that too few travellers use traffic information in support of their travel. Research shows that travellers would see great value in receiving the information; however current systems do not meet their requirements. This is a problem since the society would benefit greatly from a well functioning traffic information system.In this report, a number of channels that can be applicable for providing traffic information will be explored, with particular emphasis on interference information.The information channels are analyzed based upon the needs and requirements of the society and the traveller. The thesis of the report is: the more of these needs and requirements are met in a channel; the better is the channel to use for traffic information.
Myndighetsutövande handlÀggares upplevelse av hot : En kvalitativ studie av hotbilden pÄ FörsÀkringskassan och SocialtjÀnsten
SAMMANFATTNINGHot och vÄld mot myndighetsutövande handlÀggare inom olika myndigheter ökar i dagens samhÀlle, enligt statistik och media. Vi har för att öka kunskapen om detta valt att belysa de myndighetsutövande handlÀggarnas egna upplevelser i denna studie.Syftet med studien Àr att studera myndighetsutövande handlÀggares förestÀllning och upplevelse av den hotbild som finns riktad mot dem i deras arbetssituation och hur detta pÄverkar deras arbetsvardag.Uppsatsen Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer, urvalet bestÄr av 8 handlÀggare frÄn SocialtjÀnsten och FörsÀkringskassan i en mellansvensk stad. Vi har i arbetet valt att anvÀnda oss av Roine Johanssons organisationsanalys samt Michael Lipskys organisationsteori som belyser byrÄkrati utifrÄn grÀsrotsperspektiv samt Yeheskel Hazenfelds teori om mÀnnsikobehandlande organisationer.Resultatet visar att de myndighetsutövande handlÀggarnas upplevelse och förestÀllningar inte riktigt överensstÀmmer med statistiken och vad som framkommit av tidigare forskning. HandlÀggarna tycker att medias bild Àr uppförstorad och anser att hotfulla situationer Àr förhÄllandevis ovanliga. Resultatet visar ocksÄ att handlÀggarna tÀnker mycket pÄ sitt bemötande gentemot klienterna..
Utbildningsinsats mot arbetsplatsvĂ„ld : Ăr all kunskap bra kunskap?
ArbetsplatsvÄld Àr ett vanligt fenomen i Sverige idag, ÀndÄ finns det en stor kunskapslucka i hur förebyggande sÀkerhetsÄtgÀrder och strategierhar avsedd verkan dÄ det handlar om att utbilda anstÀllda i att motverka och hantera situationer som innefattar hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. I denna studie har det genomförts en utvÀrdering av en utbildningsinsats vid ett av Sveriges universitet. MÄlet med utbildningen var att öka de medverkandes sÀkerhet och upplevda trygghet vid arbetsplatsen. Syftet med utvÀrderingen var att undersöka om utbildningsmÄlet uppnÄddes,och förstÄ vad resultatet berodde pÄ. För att samla in data till studien, har det genomförts kvalitativa intervjuer med fem respondenter.
FörÀndringar utförda av konsulter : En studie om hur LotsŸ utför organisatoriska förÀndringar
FörÀndringar i organisationer Àr komplexa processer. Ofta tasutomstÄende konsulter in för att hjÀlpa till att utföra förÀndringar.I detta arbete har konsultföretaget LotscentersŸ hantering av demotstÄnd som uppstÄr vid organisatorisk förÀndring studeratsoch Àven vilka motstÄnd som metoderna reducerar.En teoretisk modell som frÀmst bygger pÄ Kotters ochSchlesingersŸ teorier har anvÀnts. Den empiriska informationenhar hÀmtats frÄn intervjuer med konsulter frÄn LotsŸ och Àvenmed en person frÄn Arla foods, kund till företaget.Enligt resultatet av undersökningen trÀnar LotsŸ ledningen ochvissa utvalda personer i organisationen till att effektivt utföraförÀndringen. De inför ocksÄ mÄlstyrning som system iorganisationen. TrÀningen och mÄlstyrningen har en indirektverkan pÄ motstÄnden.