Sökresultat:
708 Uppsatser om Medias framställning - Sida 40 av 48
Vuxna individers kÀnnedom, upplevda följsamhet och attityder till Svenska livsmedelsverkets fem kostrÄd.
Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.
"Det Àr upplevelsen som Àr i fokus" : En studie i hur en Destinations-Marknadsfo?rings-Organisation kan fo?rsta? turistens fo?rva?ntningar och skapa den destinationsupplevelse som efterfra?gas.
Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.
"Ofta blir man vittne till helt romantiska smĂ„ hĂ€ndelser och fĂ„r sjĂ€lv en roll dĂ€ri" : En undersökning av narration, ethoskonstruktion och folktrostematik i En JĂ€gares HistorierÂ
AbstractFörfattare: Ronya FredrikssonTitel: ?En myndighet ? tvÄ sidor?. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och GÀvlebornas Äsikter om Arbetsförmedlingen?NivÄ: C-uppsats, grundnivÄ (kandidatexamen) 15hpHuvudomrÄde: Medie- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetsförmedlingen Àr en myndighet som ofta uppmÀrksammas i media,dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den hÀr undersökningen varatt kartlÀgga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012-2014 samt att ta reda pÄ vad GÀvles befolkning tycker om myndigheten.Metod: Metoden som har anvÀnts Àr en kvantitativ innehÄllsanalys tillsammansmed ett kodschema.
Maktdistans inom rysk telecom
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.
Miljöredovisning och media: En studie av tre kommuners miljöbokslut
MiljöfrÄgor Àr vÀldigt aktuella i samhÀllet idag och dÀrför valde vi att göra vÄr c-uppsats om miljöredovisning. Det finns idag inga krav pÄ Sveriges kommuner att utföra miljöredovisningar. DÀrför tyckte vi att det var intressent att studera miljöredovisning i svenska kommuner och hur innehÄllet i miljöredovisningarna kommer till. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgon koppling mellan tre kommuners miljöbokslut under Ären 2006-2009 och medias rapportering under samma tidsperiod. De tre kommunerna som vi har haft med i undersökningen Àr Huddinge, Burlöv och Sandviken.
Resultatets betydelse för kursutvecklingen i samband med rapporter
Sammanfattning Titel: Resultatets betydelse för kursutvecklingen i samband med rapporter Författare: Martin Ollhage, Kristian Nilsson Handledare: Hossein Asgharian, Tore Eriksson Nyckelord: Rapportdag, resultatförvÀntningar, kursförÀndringar Problem: Idag blir vi i god tid informerade om nÀr de börsnoterade bolagens delÄrsrapporter ska komma och hur förvÀntningar pÄ bolagen ser ut. NÀr sedan resultatet presenteras kan ofta kursreaktionen vara svÄr att förstÄ. Medias fokus ligger tydligt pÄ hur resultatet har utvecklats, men mÄnga andra faktorer kan tÀnkas pÄverka utfallet pÄ rapportdagen. Hur stor betydelse har egentligen resultatet? Och finns det skillnader mellan olika branscher vad gÀller resultatets pÄverkan pÄ kursutvecklingen? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken roll det resultat bolaget presenterar för det gÄngna kvartalet spelar för kursutvecklingen den dag rapporten offentliggörs.
DEN AKUTA STRESSEN En litteratur?versikt om stressfaktorer hos sjuksk?terskor p? akutmottagningar
Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna
ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p?
akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka
patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.
Diskrimineringslagen : Ett tillrÀckligt skydd mot diskriminering?
AbstraktStudien ifrÄgasÀtter huruvida diskrimineringslagens Àr tillrÀcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts sÄ vÀl som rÀttsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhÀllet.
Revisorns oberoende- en tolkningsfrÄga?
PÄ senare Är har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehÄllet i revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, sÀrskilt tagit sikte pÄ situationer dÀr revisorns oberoende satts i frÄga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjÀlp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. BÄde EG-kommissionen och föresprÄkare frÄn FAR tillstÄr att rÄdande riktlinjer inte Àr helt uttömmande vad gÀller revisorns agerande i situationer dÀr nÄgon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprÀtthÄllas Àr det av vikt att revisorerna förstÄr innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning.
Den svenska fotbollens supporterkultur, huliganism och l?ktarv?ld. En kvantitativ inneh?llsanalys om hur svensk nyhetsmedia framst?ller supporterkultur inom fotboll
The aim for this study was to investigate, analyze and compare the way Sweden's
main five news outlets portray and frame Swedish supporter culture surrounding
football. In order to do so we formulated four research questions, all with the purpose
to operationalize both the questions and the theories into data and results. The
questions reads as follows:
1. What are the dominant portrayals in Swedish news outlets presentation of
supporter culture?
2.
Att fÄ plats i samma lilla kostym : tvÄ muslimska församlingars arbete för att förmedla bilden av islam som en fredens religion
VĂ€sterlĂ€ndska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fĂ„tt en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. PĂ„ grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare Ă€n en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa dĂ€r alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten Ă€r för lĂ„ng eller kort. Ăven i Sverige mĂ€rks den allt mer pĂ„tagliga och inte sĂ€llan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan Ă€ven genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos sĂ„ vĂ€l skolungdomar som hos den röstberĂ€ttigade befolkningen. Den hĂ€r uppsatsen har som syfte att ta reda pĂ„ hur tvĂ„ lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhĂ€llet.
Revisionsplikt : Mikroföretagens instÀllning till revision och revisorer
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.
FrÄn arbetslös till lÄngtidsarbetslös : - En studie om unga vuxnas lÄngvariga arbetslöshet
Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lÄgutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstÀrks nÀr allt fler unga inte lyckats komma in pÄ arbetsmarknaden och blir lÄngvarigt arbetslösa. För att ÄtgÀrda problemet att ta sig in pÄ arbetsmarknad, sÀtts de in pÄ arbetsmarknadsÄtgÀrder. StÀmmer medias bild över verkligheten? Hur ser ÄtgÀrderna egentligen ut och hur pÄverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten pÄ personerna sjÀlva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbÀttras? Metod: För att ta reda pÄ svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie dÀr vi anvÀnt oss av 29 artiklar.
ARBETSTERAPEUTISKA INTERVENTIONER F?R PERSONER MED NEDSATT HANDFUNKTION P? GRUND AV ARTROS
Bakgrund Artros ?r en ledsjukdom d?r kroppens naturliga balans av uppbyggnad och
nedbrytning av ben och broskv?vnad p?verkas. Artros i h?nderna ?r en av de
vanligaste formerna av artros. F?rekommande symtom ?r sm?rta, nedsatt r?rlighet och
stelhet vilket p?verkar handfunktionen.
Naturvetenskap och redaktionstÀnk : Hur resonerar beslutsfattare inom morgonpress om naturvetenskaplig rapportering?
Vi stÀller frÄgan om vad som pÄverkar rapportering av naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frÄgat redaktionellt ansvariga beslutsfattare pÄ fyra morgontidningar hur de motiverar sin naturvetenskapliga rapportering. Vi har Àven frÄgat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och stÀllt en frÄga om den integreringstrend som beskrivs för naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt dÀrför att de har en sÀrskild sektion för naturvetenskap pÄ sina hemsidor.