Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Under de senaste 20 a?ren har born global-fo?retag, som fenomen, sta?tt i rampljuset fo?r forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare ka?nda internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens fo?rklaringsgrad fo?r born global-fo?retag har da?rmed blivit ifra?gasatt.Fra?gesta?llningen som denna uppsats har som ma?l att fo?rklara a?r om ett born global-fo?retags internationalisering fo?rklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att a?ven inkludera born global-fo?retag?Fo?r att underso?ka forskningsfra?gan har det genomfo?rts en granskande litteraturgenomga?ng, en sammansta?llning av born global-fo?retag samt en fallstudie.

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

I takt med att vår medvetenhet om miljöns påverkan på vårt välbefinnande ökar, så ökar också behovet av en kunnig yrkeskår som planerar vår livsmiljö utifrån de rådande förutsättningarna. Landskapsarkitektyrket är ett relativt ungt yrke, vars tunna yrkeshistorik bidrar till en allmänhet som generellt är dålig på att definiera yrkesrollen. Medias framställning och tolkning av yrket är också en starkt bidragande faktor till att den skeva bilden av yrkesrollen ytterligare förstärks. Syftet med denna pilotstudie är att granska ett antal utvalda medier, vars information ställs i motpol till ett antal intervjuade yrkesverksamma landskapsarkitekter. Resultatet förstärker min teori om att det finns en utbredd okunskap hos såväl kollegor som allmänheten.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning studerande kvinnor 20-25 år vid Högskolan i Halmstad baserar sin klädkonsumtion utifrån de modetrender som dagligen visas i media. Metod: Enkätundersökning som genomförts med ett slumpmässigt urval av studiens målgrupp, studerande kvinnor 20-25 år, kvalitativ djupintervju som genomförts med en respondent från målgruppen. Samt två kvalitativa telefonintervjuer som genomförts med två chefredaktörer inom mediebranschen.Resultat: Samtliga av studiens kvalitativa intervjuer visar att en tydlig samverkan mellan skribenter för modebloggar, medie- och modeföretag samt konsumenter existerar. Detta samtidigt som studiens målgrupp inte finner sig påtagligt påverkbara vad gäller deras val och konsumtion av kläder från medias dagliga rapporteringar kring mode. .

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medier, så som TV, tidningar och Internet påverkar kroppsuppfattningen bland eleverna på designprogrammet. Samt att se om, och i så fall hur, lärarna arbetar med att förebygga den konstlade bild av kropp och kön som media visar upp. Som grund till detta arbete ligger en enkätstudie gjord med 54 elever på ett designprogram. Baserat på resultatet från enkätundersökningen genomfördes gruppintervjuer med lärare och elever på designprogrammets textila inriktning. Resultatet visade att trots att eleverna i väldigt liten utsträckning led av övervikt så eftersträvade de ständigt en slankare och mer vältränad kropp.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Studiens syfte ?r att unders?ka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella omvandling, specifikt skiftet fr?n industrisektor till tj?nstesektor under perioden 1980-2010, med s?rskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande f?r?ndringar f?r syssels?ttningen, och uppsatsen ?mnar att analysera hur olika n?ringsgrenar p?verkats beroende p? deras grad av digitalisering och internationell exponering. F?r att uppn? syftet har en kvantitativ metod till?mpats, d?r sex aggregerade n?ringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad (m?tt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (m?tt som utrikeshandelns andel av f?r?dlingsv?rdet).

The purpose of this essay is to investigate how the crisis communication was perceived between SAS, massmedia and citizens during the volcano crisis in 2010. The questions posed are: - How did the communication between SAS, media and citizens function during the crisis? - How did senders, intermediaries and beneficiaries experience the information and communication during the crisis? - How important was the internet communication for SAS, media and citizens during the crisis?The collected material consists of interviews and desktop research of material from Internet.The study shows that the communication between SAS, the media and citizens worked well on the social medias but was weaker in all other mediachannels. SAS was also weak in following up information received by media and travelers, and they therefore they had a different picture of the situation during the crisis. SAS thought that the communication worked fine between the parties involved.

The purpose of this essay is to investigate how the crisis communication was perceived between SAS, massmedia and citizens during the volcano crisis in 2010. The questions posed are: - How did the communication between SAS, media and citizens function during the crisis? - How did senders, intermediaries and beneficiaries experience the information and communication during the crisis? - How important was the internet communication for SAS, media and citizens during the crisis?The collected material consists of interviews and desktop research of material from Internet.The study shows that the communication between SAS, the media and citizens worked well on the social medias but was weaker in all other mediachannels. SAS was also weak in following up information received by media and travelers, and they therefore they had a different picture of the situation during the crisis. SAS thought that the communication worked fine between the parties involved.

The essay is about the concept of text in a wider perspective, what can be included in that, how it can be used and above all, why one might want to use it. The essay will also include what the term popular culture implies, and school?s attitude towards it, since some of the medias that are a part of the text in a wider perspective, many times fits the description ?popular culture?. Most of the earlier research show that the positive aspects of the use of text in a wider perspective as the same time as it attacks school because school is opposing the popular culture.       The essay consists of two parts and it begins with a theoretical part where I present existing research about the concept of text in a wider perspective and the research about popular culture.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

The purpose of this essay is to investigate how the crisis communication was perceived between SAS, massmedia and citizens during the volcano crisis in 2010. The questions posed are: - How did the communication between SAS, media and citizens function during the crisis? - How did senders, intermediaries and beneficiaries experience the information and communication during the crisis? - How important was the internet communication for SAS, media and citizens during the crisis?The collected material consists of interviews and desktop research of material from Internet.The study shows that the communication between SAS, the media and citizens worked well on the social medias but was weaker in all other mediachannels. SAS was also weak in following up information received by media and travelers, and they therefore they had a different picture of the situation during the crisis. SAS thought that the communication worked fine between the parties involved.