En återkommande debatt i pressen är huruvida gatukonst/spontankonst, såsom graffiti, är en konstform som bidrar till stadsrummet eller är klotter och ska behandlas som ett olaga tillbud på stadsrummet. Debatten behandlar ofta graffiti och sträcker sig alltifrån tillåtande av lagliga väggar för graffitikonstnärer till en uppfattning att graffitiutövare är grovt kriminella och att en nolltolerans ska hållas gentemot graffiti. De olika partipolitiska organisationerna förhåller sig olika till frågan, och det gör också debattörerna på våra stora svenska dagstidningar; åsikterna går isär. Jag finner denna schism intressant och vill i detta arbete djupare undersöka de olika åsikterna och bakgrunden till dessa. Genom att titta på olika infallsvinklar från olika ämnesområden såsom arkitektur, sociologi, kulturgeografi, dagspress med flera vill jag få fram en mer sammansatt bild än den som ibland upplevs i mediedebatten.

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

Under en längre tid har en allmän debatt förts om hur den svenska sjukvården ska vara utformad för att kunna bibehålla en hög kvalitet samtidigt som det råder brist på resurser. Utveckling har i Sverige gått mot en ökad konkurrensutsättning av sjukvården. Men i och med de privata vårdgivarnas entré har även ett vinstintresse förts in i den offentligt finansierade sjukvården. Vad denna uppsats avsett att utreda är huruvida det finns en motsättning mellan det privata vårdföretagets vinstintresse och en fortsatt prioritering av patientnyttan inom sjukvården. Undersökningen är uppbyggd som en kvalitativ av Capio S:t Görans sjukhus AB.

Den här uppsatsen kretsar kring mediedebatten om sextrafficking som startade den 2 april 2006 när dåvarande jämställdhetsombudsman (Jämo), Claes Borgström, medverkade i Sveriges Televisions (SVT:s) samhällsprogram Agenda. Hans budskap var att Sverige borde bojkotta fotbolls-VM i Tyskland i protest mot sextrafficking, ett förslag som väckte starka reaktioner. Många förstod hans avsikt men inte hans strategi. Det positiva var att Borgström satte igång debatten om sextrafficking och frågan är hur denna debatt kom att speglas i pressens nyhetsrapportering? Studiens syfte är att undersöka hur sextrafficking beskrevs i svensk press från april till september 2006.Studien har gjorts med kombinerade metoder, dels en kvantitativ del som sammanfattar innehållet i debatten och ger en översikt på artiklarna, dels en kvalitativ del som analyserar nyhetsartiklarnas texter.

Webbloggens aktualisering i medielandskapet har inspirerat oss till denna uppsats vilken behandlar detta nya fenomen. Främst riktas uppsatsens fokus mot att studera hur webbloggens potential kan användas som komplement till andra kanaler som används för nyhetsförmedling och debatt i det offentliga rummet. Vidare önskar vi finna svaret på om någon demokratisk funktion för webbloggen existerar? Kan webbloggen som kommunikationskanal bidra till att skapa en deliberativ demokrati genom att inbjuda till dialog i offentligheten. Kan den information som publiceras komplettera den traditionella nyhetsförmedlingen?Till grund ligger en kvalitativ studie som bygger på fältstudier på sex bloggande journalister och deras webbloggar.

Den här studien undersöker hur unga kvinnor i åldrarna 15-30 påverkas av dagens marknadsföring innehållande kvinnliga modeller och om den utvalda målgruppen upplever någon skillnad på hur kvinnor och män framställs i reklamsammanhang. I flera decennier har framställandet av kvinnan i marknadsföringssammanhang varit objekt för debatt, och den är tillsynes lika aktuell idag som för 30 år sedan. Genom att utgå från befintlig teori, som tar upp fakta om kommunikationseffekter, användandet av fysiska modeller i reklam, stereotyper, genus och kön har vi konstruerat två kvantitativa enkäter som besvarats av vår valda målgrupp. Dessa enkäter behandlar frågor om hur kvinnorna påverkas av reklam, innehållande kvinnliga modeller, och om det finns någon skillnad på hur män och kvinnor framställs i reklamsammanhang. De tillfrågade i den här studien har även utifrån olika reklambilder fått sätta ord på vad dessa bilder framkallar för känslor hos dem.

Idag tillämpas den s.k. bruksvärdeshyran som har sin grund i att lägenhetens standard avgörhyran. Företagets produktionskostnader ska ej tas i beaktande vid ett bruksvärdessystem. Detmedför både för- och nackdelar för hyresgästen. Om företagets kostnader överstigervärderingen av de standardhöjande åtgärderna kan detta inte åläggas hyresgästerna samtidigtsom hyresgästerna ej ålägger en hyresrabatt när åtgärderna kan avses avbetalad.

Framställningen syftar till att utreda, beskriva samt utvärdera den argumentation som idag förs rörande röstvärdesdifferenser i Sverige. Framställningen är till största delen av deskriptiv art och är nästan uteslutande genomförd med en kvalitativ metod. De deskriptiva momenten varvas fortgående med klassificerande samt komparativa moment. Detta sker genom att den deskriptiva bilden så långt möjligt appliceras på verkliga och ofta aktuella fall. Avsikten med detta är dels att förmedla en ökad förståelse för det som beskrivs och dels att skildra fenomenet röstvärdes-differenser i ljuset av dagens debatt.

Fetma och övervikt i samhället ökar trots en växande medvetenhet om hälsa. Introduktionen av lightprodukter har fått konsumenten att välja produkt efter fetthalt och därmed har de fått i sig en stor mängd socker som ofta tillsätts lightprodukter för att bibehålla den goda smaken. Dagens debatt om dolt socker i livsmedel har kommit att uppmärksamma konsumenten om faran med ett ökat sockerintag. Med de många hälsolarm som idag utfärdas kan det vara svårt för konsumenten att ta åt sig innebörden av alla. Dock verkar sockerdebatten ha fått fäste i konsumentens medvetande.

I den här uppsatsen undersöker jag det rationella i att tro på Jesu uppståndelse. Då uppståndelsen är en central del i den kristna läran kan man tänka sig att det är viktigt för troende kristna att bevisa att det inte är irrationellt att tro på den. En sådan troende kristen är Stephen T Davis och det jag särskilt tittar på här är huruvida denne lyckas bevisa det rationella i att tro på uppståndelsen. I en debatt mellan honom och Michael Martin försöker Davis visa att uppståndelsen är sannolik. Martin kommer i sitt svar med invändningar, där han förklarar att uppståndelsen är osannolik.

Konkurs är ingen ny företeelse i Sverige, redan år 1818 tillkom den förstalydelsen av konkurslagen. Vid sidan av konkurslagen finnsförmånsrättslagen som är den lag som reglerar i vilken turordning somfordringsägare får betalt vid en konkurs. Lagen förändrades senast den förstajanuari 2004. Ändringen har sedermera skapat en livlig debatt därNäringspolitiska kommittén på Företagarförbundet menar att minskningenav säkerhetsunderlaget för kreditgivarna som gått från 100 procent till 55procent är något som småföretagaren får plikta för. I motsats till nyaförmånsrättslagen som anses tillväxthämmande har det utvecklats två olikaklustermodeller, trippelhelix och diamant modellen för att främja tillväxt ochbåda används i Sverige.

Den här studien handlar om bloggar samt elevers och lärares bloggvanor på en gymnasieskola.Syftet med uppsatsen är att undersöka bloggvanor och uppfattningar om bloggar hos gymnasieelever och lärare i en gymnasieskola. Mina frågeställningar är:*Hur definierar elever och lärare bloggen som text och genre?*Vilka bloggvanor har elever och lärare?*Vad har elever och lärare för uppfattningar om bloggar?*Anser lärare att bloggar kan locka till läsning och skrivande?*Vad har lärare för inställning till bloggar i undervisningen?Den teoretiska anknytning som används är teorier om blogg som fenomen, bloggens historia, blogg i Sverige samt motiv för att blogga.Studien genomfördes genom två kvantitativa enkätundersökningar, med kvalitativa inslag i form av öppna frågor, i två klasser samt bland lärare på en gymnasieskola i Västra Götalandsregionen. Resultatet som framkom av studien är att både elever och lärare definierar bloggar som personliga, subjektiva, ofta uppdaterade, aktuella och kortfattade. Två kvinnliga elever och två manliga lärare skriver blogg och anledningar till att de skriver är för att det är kul, för att informera/uppdatera andra om något samt för att få respons.

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

I svensk media har det under snart ett decennium existerat en debatt om vad som egentligen skiljer mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Flertalet röster har menat utvecklingen lett till att Sveriges i särklass två största och mest rivaliserande partier har blivit betydligt mer lik varandra. Alltså att utvecklingen i svensk politik har gått mot, vad som kan liknas vid Herbert Tingstens teori om ideologiernas död. Tidigare undersökningar har i huvudsak fokuserat på jämförelse mellan Socialdemokraternas och Moderaternas åsikter i sakfrågor inom politiken. Syftet med denna undersökning är att bortse från just denna form av åsikter, då dessa inte utgör tydliga markörer om vad partierna egentligen vill och står för.

Riksintressen är ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget är tänkt att ge vägledning i frågor som rör mark- och vattenanvändning. Det är två lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de värdefulla miljöerna från påtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m.