The emerging Swedish suburbs of the 1960- 1970s started out as a utopian vision: a new city for the modern people. Media presented a different view and emphasized the inhuman livingenvironment and the social problems of the suburbs. Nationwide there have been local attempts to avoid this negative publicity by adjusting identified suburban problems. Due to medial presentation the suburbs are still associated with segregation, criminality and social problems. The presentation of suburbs and immigrants affects not only the process of integration and the general public idea of integration processes, but also the individual perception of themselves and their living.

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur noterade bolag i Sverige tillämpat IAS 36 under denrådande lågkonjunkturen och om de gjort större nedskrivningar av goodwill under 2009jämfört 2008. Vidare undersöks om skillnader i nedskrivning finns beroende påföretagsstorlek och andelen goodwill av totala tillgångar.Litteraturgenomgång: Den teoretiska referensramen består av en genomgång kring regleringav redovisningen och det faktum att staten, marknaden och samhället har betydelse iutformningen. Vidare förklaras redovisningens historiska perspektiv och de två olikaredovisningstraditionerna anglosaxisk och kontinental, samt harmoniseringen avredovisningen som lett till att den anglosaxiska traditionen vunnit över den kontinentala.Vidare redogörs för redovisningens fyra viktigaste kvalitativa egenskaper, nämligenbegriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Goodwillen och nedskrivningförklaras därefter samt det faktum att verkligt värde används vid värdering av goodwill ochäven kritiken mot verkligt värde.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativundersökning. Urvalet består av 157 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar underåren 2008-2009.

Denna uppsats belyser den debatt som rådde i media och i riksdagen under åren 1989 och 1990. Debatten handlade om regeringens proposition 1988/89:41 ?Om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer?. Diskussionen framställs med hjälp av motioner i riksdagen samt artiklar i fack- och dagstidningar. Dessa är skrivna av intressenter som argumenterar för och mot förslaget.

This Master's thesis concerns the public library as a public meeting place. Our aim has been to find out why and how the library as a social meeting place has been discussed within the Swedish library community and if there has been a constant core in the discussions from the mid 70's and up to the present day. In order to do this we apply a place and space-perspective. The result of the study is that the core of the said discussions concerning the library as a meeting place is to create belongingness. This is the reason why the library community has an interest in the public library's function as a meeting place with the idea that people, by using the public library in that aspect, may experience a feeling of belonging to the society.

I de nuvarande styrdokumenten för svenskämnet på gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sägs i ämnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stärka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten är allt tal om identitet försvunnet. Syftet med den här uppsatsen är att genomföra en värderande analys av denna förändring. Jag försöker svara på frågan om förändringen är till det bättre eller sämre. Som metod använder jag mig av argumentationsanalys.

Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhället. Det karaktäriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare närvaro av tjänster. Vård, skola och omsorg är exempel på tjänster som i stor utsträckning tillhandahålls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahållandet av dessa tjänster är vitala ingredienser i ett välfärdssamhälle, och man är mån om att kunna bibehålla en god välfärd även i framtiden. Välfärdssamhället sägs nämligen stå inför hopande problem härrörandes från en obalanserad produktivitetstillväxt samt en demografisk förskjutning.

Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster.Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges televisions program ?Toppkandidaterna? tas emot av dem som är den tänkta målgruppen: 18-25 år. Målet med programmet är att locka denna målgrupp till Sveriges television, men även att inspirera dessa till politiskt engagemang och debatt. Eftersom Toppkandidaterna därför beskrivs som en ?politisk dokusåpa? vill vi även göra undersökningen i ett vidare perspektiv och ställer oss frågan: Hur resonerar deltagarna i våra fokusgrupper kring begrepp som demokrati och politik? Vi tycker att det finns tydliga kopplingar mellan dessa begrepp, programmet och Sveriges televisions uppdrag från staten som bland annat folkbildare och informatör.

Bakgrund: Yttrandefriheten blir ofta ett ämne för debatt då någon yttrar en åsikt som är kontroversiell eller ouppskattad. Detta blev fallet 1998 då konstnären Elisabeth Ohlsons fotografiska utställning Ecce Homo hade vernissage i Stockholm. Utställningen innehöll gestaltningar av olika situationer ur Nya Testamentet där Jesus porträtterades av olika homosexuella män som i sin tur omgavs av andra homo-, bi- och transsexuella som föreställde bland annat apostlarna och Jesus mor Maria. I mars 2010 hamnade konstnären Lars Vilks åter i hetluften, när det stod klart att ett flertal olika personer gripits utomlands för planer på att mörda honom. Anledningen till att Vilks var målet för attentatet var hans teckning av Muhammed som rondellhund, då det inom islam är förbjudet att avbilda profeten Muhammed.

Denna undersökning syftar till att kartlägga utbredningen av aktivitetsbaserade kalkyler i sydsvenska processindustrier. Vidare vill vi, i tre av dessa företag, djupgående beskriva och analysera de kalkylmetoder som dessa företag använder sig av. Uppsatsen är tudelad. Först har en enkätundersökning använts för att kartlägga utbredningen av ABC-användare i det sydsvenska näringslivet. För att få en djupare förståelse för företagens kalkylerande har sedan personliga intervjuer genomförts med tre företag från kartläggningsstudien.

Under de senaste åren har det pågått en stundtals intensiv debatt, bland annat i läkartidningar, om B-vitaminförskrivningen till äldre. I Malmö gjordes en tvärsnittstudie 1996 och 2001-2002 vars syfte var att kontrollera näringsintaget hos äldre, boende på kommunala inrättningar. I studierna fann man att förskrivning av B-vitaminer hade ökat markant mellan de två olika insamlingstillfällena. 1996 supplementerades 10% av de äldre. 2001-2002 hade förskrivningen ökat till 39%.

Syftet med följande arbete är att presentera det förslag till historiekanon som lades fram i Danmark sommaren 2006, samt den debatt som följde i media, samt att jämföra klimatet för historieämnet i Danmark och Sverige. Svend Sødring Jensens teori om olika historieundervisningsmodeller applicerades på materialet. Genom en kvalitativ analys av de olika texterna, blev resultatet att förespråkarna för en kanon har en objektivistisk och/eller klassisk argumentation, samt att motståndarna har en formal argumentation när de inte anser att en kanon ska finnas, och objektivistisk och/eller klassisk argumentation när de anser att urvalet av kanonpunkter är felaktigt. I jämförelsen med Sverige blir resultatet att Sverige har en mer nyanserad historiesyn, speciellt när det gäller den egna kulturen..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ledarsidor från tidningar med olika politiska inriktningar/åskådningar kom att ställa sig till de nya läroplansreformerna från 1965, 1970 och 1994, och vilka huvudlinjerna, grupperingarna och argumenten var samt vilka åsikter tidningarna ger uttryck för angående läroplanerna och den nya skolan. Undersökningen sker genom att analysera de tidningar, ledarsidor, som fanns tillgängliga under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade läroplansreformerna. Resultaten visar att även om tidningarna var oeniga i värderingarna kring läroplansreformerna, så är de emellanåt eniga i sakfrågor. Det förekommer ej någon reell debatt tidningarna emellan, utan snarare en serie av olika åsikter och åskådningar som de olika tidningarna ger uttryck åt..

The public relations business has grown from almost nothing to a large international industry the last decades. Throughout the history the industry has struggled with a lot of critique and public relations has become a negative symbol for manipulation of information. Because of this negative view of the industry and the medial change taking place, the purpose of this study is to investigate how two different generations think about public relations. More accurate, the study will through a qualitative interview study explore how young people from a highschool in Luleå and elder people from Luleå township thinks about pubic relations, and most imortant why they have this particular view. By creating four focus groups, two with men and two with women, this also enables a comparative study between the gender. The focus groups were later analyzed and compared to two selected groups of theories on public relations, the theories were positive and critical theories compound in two categories.

In this pilot study, we have investigated what the two biggest newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, and the two largest union affiliated journals Lärartidningen/Lärarnastidning and Skolvärlden has written about teachers in their professional roles, and investigated if and whether their reporting has changed over time. In the study, we have also examined what the newspapers and the union affiliated journals emphasize as status enhancing and status lowering factors for the Swedish teaching staff. We have furthermore analyzed our material through Leif Mathiassons theoretical framework in the anthology Uppdrag Lärare ?En antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar, in which he describes the creation of the image of the school as a medial and political construction. To reinforce Mathiassons theoretical framework we have also presented and used the agenda theory, the gestalt theory and the priming theory in our concluding discussion.