Dagens företag verkar i en institutionell miljö där normer om korrekt uppförandecirkulerar och påverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krävs det attföretag inser och anammar de förväntningar som finns på dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att närma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att många företag satsat på att jobba med CSR-frågor såsaknas idag riktlinjer och forskning på hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats är att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet.

Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.

The aim of this paper is to analyze and problematize the content in the teaching media Känslan för ord through an integrative perspective. This is done by using two sets of questions based on two of the didactic questions what and how. How is the content of the Swedish subject constructed in Känslan för ord? and How is this content integrated in Känslan för ord? The used material consists of a fairly large amount of literature which provides different approaches, priorities, and methods about the Swedish subject. This literature forms the base for the model used to analyze the course books.The results are based on an analysis of the exercise culture (uppgiftskultur) in the two books and are extensive.

The purpose of this essay has been to examine whether attitudes and behavior among Swedish people who takes snuff are dissonant or not and how their attitudes are affected by the media debate about the health risks snuff can cause. Furthermore, we were interested in finding out how different reference groups´ attitudes would influence the attitudes and the willingness of people to stop taking snuff and investigate how much control the people who take snuff think they have. To answer these questions we chose to ask primarily students at Stockholm University and Södertörns Högskola. The students were asked to fill out a questionnaire with 22 questions and the 100 responses we collected were worked up in a statistic program, SPSS, on the computer. The main models used for the essay and for the questionnaire were the Theory of Planned behavior and the Dissonance theory.

The purpose of this study is to see how five different local radio stations, P4, within the public service organization Sveriges Radio communicate with their listeners through Facebook and how they differ from each other.We have also studied how the radio stations follow Sveriges Radios? policies for socialmedia usage and how the communication through Facebook can benefit thetraditional radio. Our study contains a combination of quantitative content analysis with qualitative interviews. We studied the five stations? Facebook pages from for the quantitative content analysis and interviewed those who were responsible for the social media pages, such as web editors and channel managers.Our conclusions are that the P4-stations communicate through Facebook to create a dialogue with the listeners and to reach two-way communication; the stations published mostly written updates that encouraged interactivity.

Vår bild av omvärlden skapas utifrån det vi vet om den. Min undersökning har närmat sig frågan vem som är skapare av dessa bilder med hjälp av i huvudsak diskursanalys och semiotik. För att ringa in frågan har jag valt att studera ett specifikt fenomen som förekommit flitigt i svensk media på sista tiden, nämligen Bonden. I skrivande stund har denna yrkeskategori sedan en tid tillbaka fått stor medial uppmärksamhet, och undersökningen belyser hur detta gjorts genom att analysera ett antal texter där bonden förekommit. Dessa texter är hämtade från TV4 och deras underhållningsprogram Bonde söker fru och Let?s Dance som visats under hösten 2007 och våren 2008.Syftet med studien är att genom att belysa dessa texter med dels diskursanalysens perspektiv och semiotikens teorier, i huvudsak med hjälp av Barthes mytbegrepp, lyfta fram svaret på frågan Vem och hur är bonden i svensk nutida media? Utifrån mitt perspektiv som mediepedagog är det centralt att uppmärksamma mediernas roll i samhället, och detta arbete ger ytterligare verktyg för att gripa media.I stora drag visar studiens resultat på att programmen uppvisar kommersiellt gångbara bilder där mytbildningen innehåller både konservativa och populistiska drag.

Hälsa är ett begrepp som vi ständigt möts av i vår vardag. Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt och är därför någonting som berör oss alla. Dock är begreppet hälsa väldigt brett. I statistiska undersökningar mäter man ofta hälsa utifrån rent konkreta variabler som livslängd, vikt i förhållande till längd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istället fokus kommit att hamna på kroppen, dess utseende och former.

Hälsa är ett begrepp som vi ständigt möts av i vår vardag. Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt och är därför någonting som berör oss alla. Dock är begreppet hälsa väldigt brett. I statistiska undersökningar mäter man ofta hälsa utifrån rent konkreta variabler som livslängd, vikt i förhållande till längd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istället fokus kommit att hamna på kroppen, dess utseende och former.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

se PDF.

Because social media is personal and reaches users directly, it has become an important means of communication for companies trying to reach out to their audience (Nygren & Wadbring, 2013). Especially the possibility of interactivity has been discussed as social media's big advantage. But how much two-way communication is actually possible on social media? This is a quantitative study that focuses on how Swedish Facebook users in the ages of 16-25 interact with companies on the social network. The aim was to contribute with increased information and knowledge about how the users mentioned above interact with the companies as well as how the users perceive the companies communication and presence on Facebook.

The aim of this Master?s thesis is to examine how librarians talk about users in social media. Using a method of discourse analysis based on Ernesto Laclau?s and Chantal Mouffe?s theoretical concepts it seeks to answer the following questions: How do librarians describe and comment on users in social media? In which contexts do librarians talk about users in social media? Which ideas of the relationship between the librarians and the users do the user discourses present?The study focuses on a Facebook page called ?Arga Bibliotekstanten? (The Angry Library Lady) and all its posts and comments during the period of January to June 2013. This is an ?open? page available for anyone to follow; at the time of the study it had approximately 1800 ?followers? and 4000 ?friends?, both librarians and users.The results show that librarians talk about the users in a variety of ways, but mainly concerning money, behavior and task.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

The purpose of this study has been to maintain a deeper understanding of how unestablished, professional musicians can get discovered by the music industry by communication, branding and positioning of their brand at social media.We found that fans have a greater impact on unestablished musicians than we previously thought. They have to create an identity for their brand, keep active on social media and engage their fans. Musical artists must maintain an ongoing dialogue to keep their fanbase, preferably with emotions involved. No fans equals minimum attention from the industry. Uniformity and professionalism is also important, because it evokes seriousness.

Participation as Pedagogy ? Imagined Race and the Exhibit of Swedish Peoples-Types.This essay will analyse and give a deeper picture of the ?The Exhibit of Swedish People-Types? by focusing on the pedagogical ideals that formed the exhibit as an participatory media. The exhibit was led by the famous race-biologist Herman Lundborg and toured Sweden in 1919 displaying the racial constitution of the Swedish population using material gathered by the public itself. The exhibit has been described as an important tool in popularising eugenics in Swedish society during the early 20th century with the ambition of gaining funds to create the first race-biological institute and to influence policy-making. Nevertheless there has not been a single study which has focused solely on the exhibit and how the pedagogical ideals that permeated it affected the relation between the public and the media itself nor the political implications of this relation.