För att straffsystemet skall verka allmänpreventivt är det av stor vikt att allmänheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör även fungera moralbildande i denbemärkelsen att handlingar som enligt lag är förbjudna även anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som någonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det är därför viktigt att undersöka allmänhetens syn på straff. Det allmänna rättsmedvetandetgällande allmänhetens attityder till ekonomisk brottslighet är enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt område. Den forskning som finns på området härrör framförallt från ensammanslagning av slutsatser från olika studier med ursprungliga syften att besvara frågor omdet allmänna rättsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmänhetens attityder till hur allvarligt man ser på ett brott och vilka straff man anserlämpliga är beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad.Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till straff för ekonomisk brottslighet ser ut.

I arbetet lyfts fram hur taxivåldet har ökat vidare belyses vilken utsatt arbetsgrupp taxiförare är. Gjorda förbättringar med utrustning i bilen och lagändringar som genomförts behandlas. Avslutningsvis diskuteras hur man ytterligare kan förbättra säkerheten och arbeta mer brottsförebyggande. Teorier som kan belysa faktorer som gör taxiförare till ett attraktiva rånoffer redovisas. Vidare behandlas de typer av gärningsmän som kan vara aktuell för taxivåld.

Medling är en verksamhet som har praktiseras i ett antal kommuner i Sverige sedan några år tillbaka. Det handlar om att sammanföra gärningsmannen med den som blivit utsatt för brott. Mötet sker med hjälp av en opartisk medlare. Medlingen ger gärningsmannen en chans att be om ursäkt för det han/hon har gjort och få en djupare förståelse för brottsoffrets negativa upplevelser. Även brottsoffrets behov kan genom denna verksamhet tillmötesgås vilket utvecklas i arbetet.

År 2004 var 27 % av alla som var misstänkta för brott mot BrB mellan 15 och 20 år gamla. Som grupp betraktad är ungdomar mer brottsaktiva än vuxna. Det är vanligtvis under en kort period, mellan 15 och 16 år, som en person begår brott. Det är då man i Sverige går ur grundskolan. På den tiden då man fortfarande registrerade misstänkta under 15 år framgick av statistiken att det var en kulmen i årskullarna runt 14-16 års ålder.

Den 1 januari 2006 infördes ändringar i rättegångsbalkens 28: e kap. Paragraferna 12, 12 a, 12 b och 13. Dessa ändringar är den nya DNA-lagen. Syftet med ändringarna var att utöka möjligheterna att vid förundersökning av brott kunna fastställa identiteten och binda eventuell gärningsmän till brottet samt att polis och åklagare med hjälp av DNA-tekniken kan få fler brott uppklarade och att uppklarningen sker snabbare. Syftet med rapporten är att ta reda på om polismyndigheterna skickat in prover i den utsträckning det finns resurser för.

Rosengård har sedan december 2008 präglats av kravaller, därför tillsattes en kommendering för att återskapa en trygg och säker stadsdel. Syftet med denna rapport är att belysa vilka arbetsmetoder som polisen använt sig av i samband med kommenderingen samt att åskådliggöra resultatet av insatsen. Empirin bygger huvudsakligen på intervjuer med biträdande chefen för närpolisområdet där Rosengård ingår. Resultatdelen illuminerar kommenderingens arbetsmetoder och taktik. Taktiken har bl.a.

Två år vid polisutbildningen har bl.a. lärt oss lagstöd, självskydd, vapenhantering, radio, bilkörning, bemötande och hantering av misstänkta gärningsmän, drabbade målsäganden och vittnen. Men de minsta i samhället har glömts bort. Hur ska vi bemöta och ta hand om barn i samband med brott? Denna rapport är ägnad åt att ta fram information som är relevant för poliser i yttre tjänst vid bemötande av barn som bevittnat eller själva drabbats av brott.

Stödet till unga brottsutsatt är ett åsidosatt område, och ungdomar är en av grupperna i samhället som löper en stor risk för att utsättas för brott. Många ungdomar vill inte prata om det som är jobbigt och att själv söka upp hjälp kan vara ett stort steg trots att denne känner sig i behov av både hjälp och stöd. Det är därför av stor vikt att det tydligt framgår var hjälpen finns att erhålla och att samhället fångar upp de ungdomar som behöver stöd. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vad unga brottsutsatta i Bodens kommun har för möjligheter till hjälp och stöd samt att väcka frågan om utvecklandet av ett stödcentrum för unga brottsutsatta. Frågor som behandlas i uppsatsen är; På vilket sätt erbjuds brottsutsatta ungdomar i Boden hjälp och stöd, vilken betydelse har Stödcentrum för unga brottsutsatta, på vilket sätt får ungdomarna reda på var hjälpen finns? Statistik från brottsförebyggande rådet visar att Boden ligger på höga siffror vad gäller anmälda brott som misshandel, olaga hot och ofredande i förhållande till grann kommunen Luleå och hela riket.

Klotter kan ofta vara en inkörsport till grövre brott. Det är därför viktigt i ett brottsförebyggande syfte att kunna motverka denna kriminalitet. Med nya lagändringar och kunskap från kriminologiska teorier kan poliser idag arbeta mer effektivt mot klotter som skadegörelse. Uppsatsen belyser två viktiga arbetsmetoder mot klotter som har undersökts genom intervju och litteraturstudier. Den första metoden som uppsatsen belyser är till stor del grundad på dialog och bedrivs med fördel i projektform.

Polisen skall vara synlig, inte bara i brottsförebyggande hänseende utan också för att medborgarna skall veta att de kan känna sig trygga. Polisen skall förebygga brott ge-nom sin närvaro, ingripa omedelbart när ett brott begås och utreda brotten inför lagfö-ringen. Regeringen har uttalat att de ska öka antalet poliser från ca 17 000 till 20 000 poliser fram till år 2010 för att kunna leva upp till dessa mål. De vill även att polisen skall vara så effektiv som möjligt. Syftet med föreliggande studie var att jämföra det idag vedertagna arbetssättet med dubbelpatrull med det alternativa arbetssättet med enkelpatrull inom polisens ingripandeverksamhet, även kallat utryckningsverksamhet.

En revisors uppgift är att granska företags redovisning, samt kontrollera att styrelse och VD sköter bolaget på ett korrekt sätt. En revisor måste alltid arbeta enligt god revisorssed och en aspekt i detta är deras oberoende.  En revisor har, både enligt lag och i rekommendationer tystnadsplikt. Att bryta tystnadsplikten kan leda till rättsliga konsekvenser, såsom skadestånd. Dock finns situationer då en revisor inte bara kan, utan ska kringgå tystnadsplikten.

Mycket har hänt runt lagstiftningen kring våldtäkt sedan den infördes i Sverige på 1200-talet. Då var våldtäkt ett egendomsbrott, ett brott mot mannen. Idag är våldtäkt ett brott mot kvinnan och över hennes rättigheter att bestämma över sin egen sexualitet. År 2003 anmäldes cirka 2560 våldtäkter men endast 12 procent av de våldtäkter som skedde inomhus ledde till åtal. Syftet med detta arbete är att jämföra den nuvarande lagstiftningen med det nya lagförslaget som är tänkt att börja gälla från den första april 2005.

Samverkan mellan polis och skola har visat sig ha stor betydelse när det gäller att skapa trygghet och minska brott. I en enkätundersökning som genomfördes av Polisförbundet 2001, deltog 100 slumpmässigt utvalda låg- och mellanstadieskolor. På frågan om antalet polisbesök vid din skola ökat eller minskat under de senaste åren svarade 65 procent att de hade minskat och hela 88 procent skulle vilja att polisen besöker skolan oftare. Resultatet av detta visar att det brister i samverkan mellan polis och skola. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur samverkan ser ut mellan polis och skola i Gävle.

Inledning: De psykoterapeutiska ramarna, samt brott mot dessa ramar, är av central betydelse för psykodynamiska terapeuter.Syftet: med denna studie var att undersöka psykoterapeuters rambegrepp, dess mening, samt deras upplevelser av egna rambrott.Frågeställningar: Frågeställningarna var vilken ramen och dess mening var, samt hur psykoterapeuterna upplevde sina egna rambrott.Metod: I studien användes kvalitativ metod och fem psykodynamiska terapeuter intervjuades. Data analyserades med tematisk analys.Resultat: Resultatet visade att deltagarnas rambegrepp skiljde sig åt. Skillnaderna härleddes dels från olika teoribildningar för psykoterapi, dels efter egna ställningstaganden. Vidare tillämpades något olika ramar för olika patienter.  Även psykoterapeuternas upplevelser av egna i studien redovisade rambrott uppvisade olikheter så som oro, skam, känsla av misslyckande och tillfredsställelse.Diskussion: Ramar samt avsteg från dessa intog en komplex roll i terapeuternas arbete. Ramar utformades av terapeuterna själva på grundval av terapeutisk inriktning.

Syftet med arbetet är att försöka förstå hur sociala och strukturella villkor påverkar möjligheterna till att utnyttja ett ekonomiskt förtroende och befattning för att begå ekonomisk brottslighet. De frågeställningar jag önskat få svar på är:Hur kan ett ekonomiskt förtroende användas för att begå ekonomisk brottslighet?Vilka sociala och strukturella faktorer kan förklara ekonomisk brottslighet och vilka återfinns i Skandiafallet och muthärvan inom Göteborgs kommun? Vilka likheter och skillnader till motiven kan urskönjas mellan de åtalades berättelser i domen mot Skandia och den nuvarande muthärvan inom Göteborgs kommun?Då målet med arbetet hela tiden bestått av att få en större förståelse till de bakomliggande orsakerna till hur och varför dessa ekonomiska brott inom Göteborgs kommun begicks och för att därefter ha möjlighet att jämföra likheter och skillnader mellan informanterna. Därmed togs beslutet att genomföra en fallstudie, med hjälp av kvalitativt strukturerade e-post intervjuer med standardiserade frågor samt studier av domen mot Skandia.Resultaten av studien visar att befattningen och yrkespositionen skapar ett handlingsutrymme som är centralt för att kunna begå den här typen av brott. Dessa förutsättningar synes vara ett genomgående tema i ett flertal typer av ekonomisk brottslighet..