Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer med sex svensklÀrare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lÀrarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mÄngfald i lÀroplanen, Lpf94. Jag har Àven frÄgat hur de anser att deras undervisning pÄverkas av dessa ord i lÀroplanen.Orden kulturarv och kulturell mÄngfald Àr inte definierade i Lpf94. LÀrarnas svar visar pÄ hur denna brist pÄ konkretisering av innehÄllet skapar viss osÀkerhet men ocksÄ speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svÄrighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen Àr nÄgot som tidigare forskning ocksÄ har pÄtalat.Resultatet visar att dessa sex lÀrare Àr vÀl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mÄngfald i undervisningen.

I vÄrt examensarbete vill vi fÄ en djupare insikt i en musikproducents arbetsprocess vid produktionen av ett musikalbum. Vi antog uppdraget att spela in, producera och mixa en barnproduktion innehÄllande tretton lÄtar, vilket Àr vÄrt Case. Under arbetets gÄng har vi Àven gjort en fallstudie i form av en djupintervju med en etablerad musikproducent. Resultatet blev en fullÀngdsproduktion som slÀpps under sommaren 2008..

PÄ uppdrag av ett företag i Stockholm Àr syftet för denna studie att undersöka hur nÄgra av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget Àr vidare att se hur konceptet har pÄverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förÀndrat deras kostvanor utifrÄn deras egna upplevelser..

Matematiken har i den reviderade lÀroplanen för förskolan lyfts fram och fÄtt en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans vÀrld. För barn gÄr lek och lÀrande hand i hand och nÄgot som ingÄr i en helhet och som inte ska ses som tvÄ enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstÄ. HÀr har förskollÀrarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lÀrande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebÀr för förskollÀrarna men framförallt deras syn pÄ matematiken i sandlÄdan samt hur de förhÄller sig till barns matematiska lÀrande i sandlÄdan. För att kunna ta reda pÄ detta intervjuade vi fem förskollÀrare och anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer som hjÀlpte oss att fÄ fram respondenternas tankar kring detta Àmne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om sÄ mycket mer Àn plus och minus.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

PÄ senare tid har en debatt i samhÀllet flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. DÀr skandalerna i nÀringslivet skylls pÄ handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vÀgledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsÀttning för studien Àr att ledningens uppdrag Àr förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har Àgarna rÀtt att vÀcka skadestÄndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhÀllets krav pÄ moral, etik och pragmatik.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsÀtt pÄ uppdraget om en likvÀrdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och dÀrefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrÄn ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till Àr att pedagogerna har ett gemensamt mÄl om en likvÀrdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsÀtt Àr att man ska utgÄ frÄn barnens nivÄ, skapa en utbildning dÀr alla barn kÀnner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvÀrdig utbildning menar pedagogerna pÄ att man mÄste möta barnen utifrÄn deras erfarenheter, förutsÀttningar samt pÄ nivÄn barnen befinner sig pÄ.

Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n familjehemsförĂ€ldrars berĂ€ttelse kunna förstĂ„hur de upplever sitt uppdrag som familjehemsförĂ€lder, frĂ„n barnets anlĂ€ndande tilluppdragets avslut. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur ser familjehemsförĂ€ldrarna pĂ„ deemotionella banden till det placerade barnet? Hur uppleverfamiljehemsförĂ€ldrarna det nĂ€r ett uppdrag pĂ„börjas? Hur upplever man tiden somfamiljehemsförĂ€lder? Hur upplever familjehemsförĂ€ldrarna det nĂ€r ett uppdragavslutas?Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med familjehemsförĂ€ldrar som upplevtbĂ„de ett anlĂ€ndande och en separation med ett eller flera fosterbarn. FamiljehemsförĂ€ldrarnasom intervjuades utgjordes av sju kvinnor respektive tre mĂ€n i Ă„ldrarna35-70 Ă„r. Kontakten med informanterna togs frĂ€mst genom familjehemssekreteraremen ocksĂ„ genom andra kontakter.

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur verksamma historielÀrare pratar om och arbetar med det mÄngkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. MÄngkulturalitet i det hÀr avseendet fokuserar pÄ hur lÀrare tÀnker kring etnisk mÄngfald och pÄ hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielÀrare som Àr genuint intresserade av mÄngfaldsfrÄgor intervjuats, eftersom ett genuint intresse ocksÄ betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bÀsta resultatet, dÄ uppsatsen handlar om att fÄ ta del av verksamma lÀrares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lÀrarnas utsagor har en modell som Àr en sammanstÀllning av olika forskares resultat gÀllande det mÄngkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen anvÀnts.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Mixade vÄrdsalar, det vill sÀga dÀr man blandar mÀn och kvinnor, Àr nÄgot som förkommer pÄ sjukhusen runt om i landet och bör uppmÀrksammas utifrÄn patientens perspektiv dÄ denne Àr i beroendestÀllning av sjukvÄrden och dess vÄrdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vÄrdsalar, detta oftast pÄ grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal pÄ en akut sjukvÄrdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vÄrdats pÄ mixad vÄrdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdraget. UtgÄngspunkten var att yrkesrollen bygger pÄ ett komplext och sammansatt uppdrag dÄ det innehÄller aspekter av sÄvÀl "vÄrd" som "vakt", och medan motsvarande komplexitet i det sociala arbetets praktik problematiseras och utgör en kunskapsbas i praktiken, förefaller denna saknas för kriminalvÄrdarrollen.Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, vilka analyserats ur ett rollteoretiskt perspektiv, med sÀrskilt fokus pÄ rollförvÀntningar, rollkonflikter och en modell för ett cykliskt samspel i en "role-taking-process".Resultatet visade pÄ likheter i mÄnga aspekter av de intervjuades upplevelser av yrkesrollen, men just i frÄga om komplexiteten fanns relativt stora skillnader i upplevelse och förhÄllningssÀtt. Analysen visade att upplevelsen av komplexiteten som en rollkonflikt eller ej hÀnger samman med förhÄllandet mellan egna och andras förvÀntningar, vilka av dessa man prioriterar respektive förkastar, förekomsten av ett klientcentrerat perspektiv samt hur man primÀrt definierar sin yrkesroll. SÄvÀl upplevda som "dolda" rollkonflikter hos de intervjuade manifesterades i olika typer av distanseringsstrategier och orsakade i vissa fall en rollstress. DÄ de förvÀntningar som styr upplevelsen av rollen, konstaterades vara diffusa eller oklara, var en av slutsatserna att klara och tydliga förvÀntningar gynnar sÄvÀl vÄrdarnas arbetssituation som verksamhetens effektivitet..