Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Syfte: Syftet Àr att beskriva hur anvÀndningen av feedback effektiviserar organisationer. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ ansats anvÀnts för att studera upplevelsen av feedback pÄ individnivÄ. Respondenterna, frÄn tvÄ medelstora företag i södra Sverige, har dels intervjuats genom en riktad öppen intervjukaraktÀr samt fÄtt svara pÄ en enkÀtundersökning för att kategoriseras efter lÀrstilarna. Slutsatser: VÄrt resultat visar att individers olika upplevelser av feedback kan spÄras till individens lÀrstil. Varje lÀrstil har sina egna utmÀrkande faktorer som organisationer bör ta hÀnsyn till vid förmedling av feedback till de anstÀllda.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fo?rha?llandet ser ut mellan ett fo?retag och dess affa?rsrelationer utifra?n fallfo?retagets perspektiv. En kartla?ggning go?rs av fo?retagets affa?rsrelationer, fyra kunder och en kontraktstillverkare, ur ett na?tverksperspektiv. Den empiriska delen av uppsatsen grundar sig i semistrukturerade intervjuer med fem ansta?llda ur fallfo?retaget som har betydande kundkontakt.Det ma?rks tydliga fo?rdelar, utifra?n fallfo?retagets perspektiv, att inga? i affa?rsrelationer.

Den hÀr studien behandlar hur tvÄ stora företag ser pÄ kunskap,kommunikation och möjligheten att med kommunikationens hjÀlp överföra miljökunskap frÄn en person till en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks bÄde frÄn företagens synvinkel och frÄn utbildarhÄll. Undersökningen baseras dels pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ miljöansvariga som deltagit i en ettÄrig miljöutbildning pÄ konsultbasis, och dels pÄ enkÀter besvarade av medarbetare i företagen.Utbildning förvÀntas ge den miljöansvarige nya synsÀtt som pÄ sikt kan leda till företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den miljöansvarige vid kommunikation anvÀnda ett sprÄk som förstÄs av de berörda. Miljöarbetet bör prÀglas av enkelhet, tydlighet och lÀttÄtkomlighet. BÄde företag och utbildare mÄste ta stÀllning till vilket mÄl respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att kunna vÀlja vilken typ av kommunikation som ska anvÀndas.

Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.

Idag genomför OptoNovas system en mÀngd avsyningar hos tillverkande företag dÀr defekta produkter sorteras ut. Systemen samlar in data för analys och delar av resultatet sparas i textbaserade loggfiler. HÀr finns en möjlighet att utnyttja loggdatan till en betydligt högre grad för att fÄ ut maximalt med information.Examensarbetet omfattar en utredning av vilka loggdata som Àr anvÀndbara och pÄ vilket sÀtt de kan visualiseras för att uppnÄ sÄ hög förstÄelse och anvÀndbarhet som möjligt, följt av en implementation.Arbetet resulterade i en standard för loggdata som utgörs av en databas samt en visualiseringsapplikation skriven i C++ och Qt. Det som krÀvs för att anvÀnda visualiseringsapplikationen Àr en databas pÄ föreslaget format samt enkla bilder pÄ aktuella artiklar som datan ska visualiseras för.Med hjÀlp av Visualiseringsapplikationen kan anvÀndaren se statistik över de olika artiklarna som avsyningssystemet avsynar. Applikationen visar information om var pÄ artiklarna defekterna förekommer, vid vilka tidpunkter det uppstÄr flest defekter m.m.Visualiseringsapplikationen kommer att fungera som ett hjÀlpmedel för att förbÀttra felsökningen i tillverkningsindustrin bland de företag som valt att anvÀnda OptoNovas avsyningssystem..

SKF:s fabrikslogistikenhet upplever att man har ett stort problem med ringarnas flöde in till en av SKF:s fabriker s.k. D-fabriken, som tillverkar medelstora rullager. Det faktiska flödet Ă€r inte anpassat för det ankommande godset och speglas inte av korta genomloppstider och smĂ„ lager. Syftet med mitt uppdrag som redovisas i denna rapport Ă€r att se över ringarnas flöde och redogöra för hur man kan skapa förutsĂ€ttningar för ett bĂ€ttre och mer kontinuerligt flöde. Även buffertarnas utformning Ă€r inte helt optimala, dĂ„ det dagligen samlas ringar utanför pĂ„ gĂ„rden som inte kan köras in, eftersom det inte finns plats i den första bufferten.

"Att utveckla en modell som beskriver tillvÀgagÄngssÀttet vid utvecklingen av kvalitetssystem i medelstora företag."För att besvara min problemstÀllning genomförde jag intervjuer av fyra kvalitetsansvariga, anstÀllda i organisationer med kvalitetssystem som Àr eller skall tredjepartscertifieras. Syftet med intervjuerna var att identifiera kritiska faser i utvecklingen av ett kvalitetssystem och erhÄlla rÄd hur dessa faser skall genomföras pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Det insamlade materialet och en litteraturstudie ligger till grund för resultatet som presenteras i form av olika faser som ingÄr i min egenutvecklade modell för utveckling av kvalitetssystem.I resultatkapitlet framgÄr att de kritiska faserna i utvecklingen av ett kvalitetssystem var resurstilldelning, utbildning, mÀtpunkter och stÀndiga förbÀttringar. Av intervjuerna framkom Àven att det Àr frÄgor som utbildning och motivering som Àr avgörande för hur vÀl kvalitetssystemet skall motsvara förvÀntningarna snarare Àn de hÄrda frÄgorna i form av genomförande.

Produktivitet kan inom tillverkande industri anvÀndas som ett nyckeltal för mÄtt pÄ effektivitet; enkelt uttryckt hur bra man utnyttjar tillgÀngliga resurser för att skapa god avkastning. För att öka produktiviteten bör man identifiera och eliminera, alternativt minska risken för störningar i flödet. Bland störningar Äterfinns bland annat stÀlltid och justeringar. Genom att reducera tiden för omstÀllning av maskinutrustning ökar tillgÀnglig produktionstid liksom flexibiliteten i produktsortimentet.Syftet med studien Àr att identifiera och belysa produktivitetshÀmmande företeelser och ge förslag till produktivitetshöjande ÄtgÀrder för och vid postning sÄvÀl för hela flödet vid Chemwood AB i Alvesta. Utöver nÀrmare studie av postningsförfarandet identifierades och analyserades Àven andra för flödet störande företeelser.Postningsförfarandet vid Chemwood AB kan enbart normeras till den grad dÀr grundlÀggande moment ingÄr.Tiden för postning kan reduceras genom enkla ÄtgÀrder..

Produktivitet kan inom tillverkande industri anvÀndas som ett nyckeltal för mÄtt pÄ effektivitet; enkelt uttryckt hur bra man utnyttjar tillgÀngliga resurser för att skapa god avkastning. För att öka produktiviteten bör man identifiera och eliminera, alternativt minska risken för störningar i flödet. Bland störningar Äterfinns bland annat stÀlltid och justeringar. Genom att reducera tiden för omstÀllning av maskinutrustning ökar tillgÀnglig produktionstid liksom flexibiliteten i produktsortimentet.Syftet med studien Àr att identifiera och belysa produktivitetshÀmmande företeelser och ge förslag till produktivitetshöjande ÄtgÀrder för och vid postning sÄvÀl för hela flödet vid Chemwood AB i Alvesta. Utöver nÀrmare studie av postningsförfarandet identifierades och analyserades Àven andra för flödet störande företeelser.Postningsförfarandet vid Chemwood AB kan enbart normeras till den grad dÀr grundlÀggande moment ingÄr.Tiden för postning kan reduceras genom enkla ÄtgÀrder..

Den ha?r studien a?mnar ge sto?rre fo?rsta?else fo?r den roll skillnader i nationell kultur spelar i globala virtuella team, ett arbetssa?tt som i allt sto?rre utstra?ckning anva?nds av globala fo?retag. Studien identifierar fyra byggstenar som ligger till grund fo?r teamets prestation; fo?rtroende, ledning, relationer och samarbete samt kommunikation. Utifra?n dessa teman ges en litteraturgenomga?ng som mynnar ut i en kvalitativ intervjustudie utfo?rd i ett globalt virtuellt team pa? IT-fo?retaget Tieto.

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anstÀllda under förutsÀttning att den kan förstÄs och Àr relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller pÄ annat sÀtt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekrÀfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet Àr att undersöka om sÀttet att förmedla den information som kommer frÄn ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, kan tÀnkas pÄverka förstÄelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vÄr studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, dÀr faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som pÄverkar multinationella tillverkande företag nÀr de vÀljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utlÀndska dotterbolaget.Undersökningen Àr genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i StockholmsomrÄdet. Datainsamlingen har frÀmst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anstÀllda pÄ företagen, samt via elektroniska kÀllor som tillhandahölls av företagen.Undersökningen syftar till att analysera faktorer som pÄverkar multinationella företag nÀr de vÀljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen.Analysen visar pÄ att de faktorer som i störst utstrÀckning pÄverkar multinationella företag vid detta beslut Àr deras egen omsÀttning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag.Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag vÀljer placering av kontrollen beroende pÄ vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och HÄllbar centralisering..

Studiens syfte Àr att utifrÄn tvÄ företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten Àr vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus pÄ immateriella vÀrden och flexibilitet, i förhÄllande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket prÀglas av bland annat ökade krav pÄ flexibilitet för sÄvÀl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet Àr enligt Allvin et al.