Intentionen med detta arbete är att uppmärksamma citizenship education som blivit allt mer betydande när det gäller skapandet av nationell enighet/identitet i Kenya. Mer specifikt innebär det att arbetets syfte var att undersöka hur utvalda kenyanska gymnasielärare arbetar med att förmedla kunskapen om citizenship education för att skapa nationell identitet och vilket innehåll som presenteras. Bifrågan blir om lärarna därefter uppmanar eleverna på något sätt att praktisera den kunskap som förmedlas i skolan om demokratiska rättigheter i samhället. För att besvara undersökningens frågeställningar har jag granskat dokument, i form av litteratur och databaser samt genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats. Respondenterna i intervjuerna har fått svara på likvärdiga frågor och ämnesområden där sedan dessa har satts i kontrast mot varandra för att frambringa eventuella differenser.

Denna studie bygger på en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rättviseteori som behandlar frågan om hur rättvisa ska kunna uppnås i en globaliserad värld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jämlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att räknas som rättvisesubjekt för att omfattas av de rättigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krävs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhället och deras vistelse här är villkorad på det sätt att de exempelvis krävs inneha tillräckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska välfärdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation där de utestängs från viktiga sociala arenor i samhället till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hävda sina rättigheter och få dessa tillgodosedda.

Den här studien har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken ungdomar för att undersöka hur ungdomar talar om sitt görande av politiskt självförtroende, vilka arenor som framträder i ungdomars tal om sitt görande av politiskt självförtroende och hur skolan framträder som en arena för görande av politiskt självförtroende. Studien tar sitt utbildningsvetenskapliga avstamp i syftet för samhällskunskapsundervisningen, där det framgår att skolan ska fostra demokratiska medborgare, något som i sin tur förutsätter att eleverna tillgodoser sig en demokratisk kompetens. För att förstå görandet av politiskt självförtroende användes en teori som talar om fyra olika göranden av politiskt självförtroende. Dessa fyra göranden av politiskt självförtroende är genomförandet av politiska handlingar, politiska förebilder, politisk uppmuntran och gemenskap och en positiv och realistisk framtidssyn. Studiens resultat identifierar ett antal olika arenor för ungdomars görande av politiskt självförtroende.

I uppsatsen redogörs för en statsvetenskaplig förstudie kring valdeltagandet bland sverigefinnar bosatta i Haparanda, vilken sverigefinnarnas sociala perspektiv är i relation till valdeltagande, och hur det kan tänkas påverka gruppens valdeltagande. Syftet för studien var att analysera en minoritets politiska deltagande i det kommunala beslutsfattandet. Problemet som är utgångspunkten är Haparanda kommuns låga valdeltagande, som är lägst i Sverige. Studien omfattade 38 intervjuer med sverigefinnar bosatta i Haparanda, tre intervjuer med sverigefinska riksdagsledamöter och två intervjuer med kommunala tjänstemän. Statistiskt material om Haparandas befolkning, med fokus på den sverigefinska befolkningen och dess valdeltagande, ur befintliga källor, användes.

Idag styrs invandringen utifrån en migrationspolitik som uppställer begränsningar både vad gäller antalet som får tillträde till landet men även vilka typer av invandrare som ska få möjlighet att arbeta och bosätta sig här. Trots detta regelverk kringgår ett växande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa människor emigrerar främst från oroliga och fattiga länder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men många som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tillträde. Bland dessa människor finns de som väljer att stanna kvar trots att det inte är tillåtet.

Familjejurister ställs idag ofta inför komplicerade fall som leder till än mer komplicerade bedömningar när det gäller äktenskapsmål av internationell karaktär. Globaliseringen tar för var dag mer fart och många väljer att flytta över nationsgränserna där det händer att relationer och äktenskap ingås. Förekomsten av dubbelt Medborgarskap blir även vanligare. För att kunna behärska internationella familjefrågor måste kunskap om svensk och utländsk internationell privat- och processrätt finnas. Det är sällan säkert vilket lands lag som är bäst och som går att åberopa.

Uppsatsen jämför förutsättningar som råder för övergång till demokrati i Irak eller om etniska och religiösa splittringar omöjliggör detta. Frågeställningen besvaras med tre teorier. Hobbes betonar en stark centralmakt för att undvika ett allas krig mot alla. Dahl betonar institutioner som behövs för storskalig demokrati samt Lijphart tillgrips för att undersöka vilka förutsättningar som måste finns för samverkan i ett pluralistiskt, religiöst och etniskt land. Dahls förutsättningar för lika rösträtt vid det slutliga avgörandet uppfylls, allmän rösträtt har införts och regeringen har valts utifrån grundlagen.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka en del av den väg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trädde i kraft år 1870, och min undersökning är placerad i en riksdagsdebatt år 1851 där de diskuterar just judarnas utvidgade rättigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige där liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhällets fasta principer och där judefrågan inte bara handlar om religion, utan också om ekonomi, sociala förhållanden och de utbredda fördomarna hos folket.Min hypotes var att den framväxande liberalismens idéer om frihet och jämlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat på fanns i Sverige vid den här tiden. Genom att gå igenom två motioner där det yrkas på judarnas utvidgade rättigheter, utskottsbetänkandet samt därpå följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frågan om judarnas plats i det svenska samhället.Stämde då min hypotes? Till viss del, men jag insåg att ideologier, tankestrukturer och skiften däremellan var mer komplicerat än ett enkelt ja eller nej.

Syftet med uppsatsen är att undersöka när den svenska skattskyldigheten upphör. För att ge uppsatsen ett internationellt perspektiv undersöks vilka regler som gäller för att skatt-skyldigheten skall inträda i Storbritannien. Uppsatsen behandlar också hur en persons hemvist avgörs när han anses som bosatt i både Sverige och Storbritannien.En person som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig i Sverige. Även den som är bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit är obegränsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Att en person är obegränsat skattskyldig innebär att han måste betala skatt i Sverige på alla sina inkomster, även om inkomsterna härrör från utlandet (3 kap 8 §).

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt Medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga Medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt Medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga Medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur föreställningen om ?det främmande? aktualiseras i ett satiriskt tal från 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid då man påverkades av en intensiv kontakt med omvärlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utländska länder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som både spännande och exotiska. Det svenska samhället påverkades av denna förändring som kom att innebära nya vanor, nya tankesätt och till följd av detta uppstod en bred efterfrågan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utländska varor.