En stor del av kulturen finansieras idag av statliga bidrag men detta har även medfört ett högre krav på egenfinansiering.  Teatern är beroende av sina lojala kunder men för att säkra denna grupp måste teatern locka nya besökare och få dessa att komma tillbaka. Teorin tar upp prisets varierande betydelse för förväntningar i olika kundgrupper och hur mervärdesfaktorer kan användas för att få det upplevda värdet att leva upp till det förväntade. Genom en dokumentstudie och intervjuer genomförs en fallstudie av Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm för att undersöka hur just denna organisation arbetar med balansgången mellan pris och upplevt värde. Resultaten visar att unga, som utgör majoriteten av förstagångsbesökare, lockas av låga priser men blir mindre priskänsliga då de upplever ett mervärde.

Uppsatsen ställer frågan om Malmös stadsdelar Husie och Hyllie, har lyckats eller inte lyckats med de projekt som införts för att skapa en mer lokalt förankrad demokrati. Vi försöker även ge ett svar på följdfrågan varför. Drivkraften bakom att stärka den lokala demokratin har varit stadsdelsreformen som inleddes 1996 i Malmö och som gav stadsdelarna ökade befogenheter, bland annat uppgiften att stärka den lokala demokratin. För att ge ett svar på frågeställningen har vi bland annat intervjuat tjänstemän och politiker i Husie och Hyllie. En omfattande del av arbetet har även varit att utforma lämpliga teoretiska begrepp.

Denna studie syftar till att undersöka om det framkommer kvalitativa skillnader i de förväntade användbarhetsproblem som kommenteras på av olika grupper av utvärderare i en användbarhetsinspektion. Metoden som används för användbarhetsinspektionen är heuristik utvärdering, dock utan en sedvanlig problembedömning. De olika utvärderargrupperna som har undersökts är användbarhetsexperter och utvecklare. Den heuristiska utvärderingen har utförts på ett system utvecklat för att medborgare i Sverige ska kunna ansöka om tjänster hos socialtjänsten, administrera sina ärenden och kontakta socialtjänsten. Utvärderarna har innan utvärderingen påbörjats informerats om användargrupper, användarscenarion och Nielsens tio heuristiker.

Syfte: Syftet med studien är att a) kartlägga vilka former av vänskap som i praktiken förekommer mellan revisorer och uppdragsgivare på mindre orter i Sverige samt b) skapa/utveckla en teoretisk modell för vilka former av vänskap som är acceptabla inom teori, praktik och lagens råmärken.Metod och teori: Författarna har för att uppnå studiens syfte använt sig av en kvalitativ metod där fem revisorer från tre mindre orter intervjuats om deras syn på bland annat vänskapshotet. Som teoretisk referensram har författarna använt sig av gällande lagstiftning och teorier inom området oberoende, samt en modell för vänskapsnivåer från tidskriftsartikeln Friendship networks through time: An actor-oriented dynamic statistical network model, Van De Bunt G.G. (1999).Sammanfattande slutsats: Relationen mellan revisor och kund på mindre orter har visat sig vara en mycket svårfrånkomlig problematik. Hotet ökar med långvariga uppdrag där en relation mellan revisor och kund ter sig ofrånkomlig. En strikt yrkesmässig relation med ett absolut oberoende mellan revisor och uppdragsgivare är en utopisk syn på verkligheten.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

Studien har genomförts i Kista Galleria med syftet att utvärdera Ryals (2005) formel för värde­ring av kundrelationer. Med hjälp av formeln beräknas Customer Lifetime Value (CLV) för ett antal kundrelationer det undersökta företaget har. Huruvida formeln är funktionell för ändamålet kundvärdering är den centrala frågeställningen. Resultaten som framkommer ty­der på att en utgångspunkt för värdering av kundrelationer med hjälp av enbart monetära faktorer kan resultera i kortsiktiga strategiska beslut. Mindre butiker uppvisade generellt bättre Customer Lifetime Value per kvadratmeter än välkända butiker med stora butiksytor.

Värdegrunden är ett omdiskuterat begrepp, skolan har ännu idag 2006 svårt att omsätta vad den innebär i praktiken. Läraren står framför ett svårt uppdrag, nämligen att utifrån ett mångkulturellt samhälle i gemenskap med föräldrar fostra framtidens demokratiska medborgare. Avsikten med vårt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med värdegrunden i skolår 4-6. För att finna svar på detta har vi utfört intervjuer med pedagoger ute på våra partnerskolor samt delat ut enkäter till elever. Dessa intervjuer och enkäter har utförts på två olika skolor, en skola med nästan enbart svenska elever, samt på en skola där stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Resultatet visar på att det år 2006 fortfarande finns en oenighet bland pedagoger om hur man bör tolka och arbeta med värdegrunden.

Med grund i kundens förändrade roll på marknaden har företag på olika sätt tvingats ändra sina produkt- och tjänsterbjudanden för att bättre möta kundens mer specifika önskemål och krav. Något som kommit att bli allt vanligare och användbart är att i varierande utsträckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjänsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten påstås, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden är idag dessutom mer mogen än tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med medskapandet betonas vara en stärkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att få behålla de kunder företaget en gång lyckats värva.

Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till st?d och service.

Många företag är idag beroende av en kund. Det gör att företaget verkar under en kunddominans. Kunden får en maktställning över företaget eftersom företaget är beroende av kunden. Uppsatsen behandlar hur företag utformar ekonomistyrningens formella och informella del samt organisationsstrukturen. Vi behandlar även ett antal källor som gör att makten och beroendet förstärks eller försvagas.

Med grund i kundens förändrade roll på marknaden har företag på olika sätt tvingats ändra sina produkt- och tjänsterbjudanden för att bättre möta kundens mer specifika önskemål och krav. Något som kommit att bli allt vanligare och användbart är att i varierande utsträckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjänsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten påstås, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden är idag dessutom mer mogen än tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med medskapandet betonas vara en stärkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att få behålla de kunder företaget en gång lyckats värva.

Den svenska bankmarknaden har förändrats radikalt sedan avregleringen i mitten av 1980-talet. Konkurrensen har blivit allt hårdare då nya aktörer har etablerat sig på den svenska marknaden och de redan etablerade finansiella företagen har utvidgat sin verksamhet. Den välutvecklade tekniken och den ökade konkurrensen har medfört att privatpersoner på ett enkelt sätt byta bank eller skaffa en till bank. Men då allt fler aktörer befinner sig på marknaden har valet av bank även blivit ett allt mer komplext val. Därmed ska privatpersoners bankvanor, nöjdhet och relation till banken kartläggas.

Genom att arbeta med informationsdesign har jag i detta arbete tagit fram ett förslag på en mobilapp tänkt att användas till projektet Spaden i Eskilstuna. Spaden är ett kommunalt projekt där invånare har möjlighet att påverka småskaliga byggprojekt runtom i Eskilstuna kommun. Målet med min gestaltning är att lägga fram ett förslag på ett lättanvänt, intuitivt verktyg som medborgare kan använda sig av för att lämna synpunkter till kommunen. Den mobila plattformen i mitt förslag erbjuder en ökad insyn i Spaden-projekt i den bemärkelse att invånare kan lämna synpunkter ?ute i fält?, på den plats byggprojektet planeras.Jag har i huvudsak använt mig av textdesign för att ge exempel på hur information kan presenteras och utformas i appen.

Frågeställning: Hur kan Mälarenergi öka kundernas användande av mobilapplikationen och förbättra kommunikationen genom utveckling av denna?                      Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga potentialen för det framtida användandet av Mälarenergis applikation för mobiltelefoner och ge förslag på en kampanjidé. Metod: De metoder som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer och kvantitativ datainsamling som skett via en enkätundersökning. Information har hämtats in från Mälarenergis och konkurrenters hemsidor. Vi har även använt oss av relevant litteratur och vetenskapliga artiklar.Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att Mälarenergi behöver en ny applikation, en applikation med fler funktioner som tilltalar kunderna samt en mer omfattande marknadsföring.

Vår studie har som syfte att undersöka några förskolelärares syn på barns inflytande och dess betydelse för lärandet. Vi skapade en bild av hur pedagoger ser på begreppet inflytande och hur de väljer att tillämpa det i det pedagogiska arbetet med barnen. Vi anser att inflytande är en viktig del i barnets utveckling till att bli självständiga demokratiska medborgare. Vi har undersökt hur pedagogerna förhåller sig till inflytande och hur det kan vara sammankopplat till vilken barnsyn pedagogen besitter. Vi har valt att genomföra vår studie genom att tillämpa kvalitativa forskningsintervjuer för att få en större förståelse kring detta fenomen, där vi har intervjuat sex förskollärare på två olika förskolor inom Luleå kommun.