Syftet med uppsatsen är att studera och analysera en Medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i så fall hur olika genusmönster kommer fram och fångas upp i dialogen. Detta för att se om och hur Medborgardialog är ett sätt att bedriva jämställdhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen är att fysisk planering inte är objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som råder och de uttalade och outtalade normer som finns i vårt samhälle påverkar planeringens innehåll och riktning. Planeringen är inte neutral till kön. Uppsatsen inleds med en genomgång av forskning och litteratur kring jämställdhetsarbete, genusperspektiv och fysisk planering. För att undersöka syftet observerades en Medborgardialog i Kävlinge kommun.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:24.

Today, companies can take advantage of mass intelligence by making use out ofcrowdsourcing. Crowdsourcing is a business model that uses the power of the collective bythe offer of a problem by means of competitions in various social media. The benefit ofcrowdsourcing is that the company gets more creative and creative solutions to the sameproblem, which would not have been possible if the company solved the problem internally.The larger mass gains an insight into the company, which in return also releases power tothe company's development. The study aims to examine the way in which citizens can beattracted to participate in the development of public transport using crowdsourcing. The studyis based on both qualitative and quantitative approach since the study has a qualitative pilotstudy.

Målet med denna kandidatexamensuppsats är att undersöka vilka metoder det finns för medborgarinflytande idag samt vilken roll, makt och vilket ansvar planeraren har i en Medborgardialog. Arbetet ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka metoder finns för Medborgardialog i Sverige idag och hur avspeglas demokratin i dem? Vad har planeraren för roll, makt och ansvar i en Medborgardialog? Vad har planeraren för inställning till medborgaren och medborgarinflytande? Vilka möjligheter och begränsningar har planeraren vad det gäller att påverka medborgarens inflytande i planprocessen? Syftet med kandidatexamensarbetet är att öka förståelsen kring planerarens inflytande och möjligheter i planprocessen och Medborgardialogen för att hen i framtiden ska kunna axla sin yrkesroll på bästa tänkbara sätt. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma planerare gjorts. I uppsatsen konstateras att planeraren och andra aktörers makt, roll, och attityd är avgörande för Medborgardialogens utveckling, samt att förväntningar, förtroende och förståelse har stor betydelse. Arbetet visar att planeraren idag har en kommunikativ roll i Medborgardialogen och ofta fungerar som samtalsledare, utan att ha någon egentlig utbildning inom området.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.

Citizen participation is fundamental in place analysis, where the aim is to define the sites specific character and identity. The local citizens know the village better than anyone else since they lead their daily life in the environment. I have in cooperation with Sala municipality suggested guidelines on how to involve the local people in dialogue during place analysis. The target was to involve and enthuse as many people as possible with relatively small resources in time and money. The suggested methodology was tried out in a place analysis of Västerfärnebo, a community with about 3 000 inhabitants of which 500 live in the main village.

Den hållbara staden har blivit en mer angelägen fråga i och med snabbväxande städer och i frågor rörande stadsplanering debatteras det ofta hur den hållbara staden ska uppnås. Ibland får medborgarna vara med i processen och tycka till, ibland inte. Fokus i den här uppsatsen är just hur medborgarna får delta i samtalet, dvs. hurMedborgardialogen gestaltar sig. Syftet med detta examensarbete är att utreda de metoder för Medborgardialoger som existerar samt attundersöka metodernas för- och nackdelar.En avgränsning är att jag har valt att undersöka Medborgardialogersom förts under framställandet av översiktsplaner.

The possibility and the right to be able to communicate with municipalities or other state companies and politicians are natural for the Swedish citizens. However, they may be unaware that this communication process is called citizen dialogue.Today there are so many ways to communicate; one-way communication is not possible in the same way as before. It is above all social media such as Facebook, which has opened the gates one could only dream of.  Via a medium such as Facebook creates a strong citizen dialogue in which the municipality and citizens communicate openly and ask questions and give response.The purpose of this study is to find out how Karlstad?s municipality uses, and maintains, citizen dialogue on Facebook. What are the guidelines and how do the municipality use these? In this paper a qualitative expert interview and a qualitative content analysis has been used to answer the purpose of the essay.

Den ökande urbaniseringen innebär att samhället befinner sig i en konstant förändringsprocess. Staden och dess invånare är därigenom ständigt under utveckling. Effekten kan innebära omvandlingar i varierande skala men för en invånare kan det betyda stora omställningar i livssituationen. För många är boendet en viktig fråga och inverkningar på närmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas både som traumatisk och nödvändig beroende på perspektiv. Exempel på en sådan situation är den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston.

Open Innovation är ett relativt nytt arbetssätt som innebär att organisationer tar in extern kunskap med syftet att utveckla interna processer och vidga den egna kompetensen. Studien utgår ifrån ett kvalitativt perspektiv där relevanta teorier hämtats ifrån tryckt litteratur, vetenskapliga artiklar samt empiri som består av en omvärldsanalys samt intervjustudie med ett antal individer med varierande kunskap inom områdena; Open Innovation samt Medborgardialog kopplat till offentlig förvaltning. Det framkom i studien att faktorer som transparens, verktyg samt process är viktiga byggstenar i en Open Innovation-process. Utifrån studien har författarna tagit fram en metod som skall synliggöra hur de olika områdena samverkar med varandra och vilka verktyg som kan tillämpas i processen (se nedan). Författarna fann genom studien att hanteringen utav de idéer och förslag som hämtas från Open Innovation-processer är den viktigaste delen i processen.

De senaste åren har jag fascinerats över relationen mellan människan och landskapet. Jag tror starkt på att brukarna måste ha en betydande roll i planering och gestaltning av offentliga platser och jag är långt ifrån ensam om att tro på Medborgardialogen som nyckeln till det hållbara samhället. Många är de dokument som behandlar medborgarinflytande och som lyfter dess betydelse för samhällsbyggandet. Enligt flera lagstiftningar framgår det att alla människor bör få vara delaktiga i beslut som rör det samhälle de lever i. Samtidigt finns det idag flera grupper av människor vars åsikter aldrig når beslutsfattande processer.

Uppsatsen undersöker byggnationen av Sågenområdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrån ett demokrati- och maktperspektiv. Utifrån intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hållbar utveckling som präglat planeringen samt i vilken utsträckning planeringen har påverkats av neoliberalism. Neoliberalism används som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hållbar utveckling som förespråkas av kommunen präglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utsträckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrån neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stängda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hållbar utveckling och exploatering avpolitiserats.

SAMMANFATTNINGVi har inspirerats av en föreläsning av Jennifer Gibson från University of Toronto. I denna presenterades hur man förankrat beslut kring prioriteringar hos medborgarna, och hur man därigenom undvikit kraftiga negativa reaktioner. Det etiska ramverket byggde på den deliberativa demokratiteorin. Erfarenheterna av processen visade att det fanns möjlighet att få acceptans och legitimitet bland medbor-garna för svåra prioriteringar, så kallade wicked-issues.Syftet med uppsatsen var att ta reda på om och hur deliberativa metoder är ett sätt att hantera wicked-issues. Den övergripande frågeställningen är: Vilka kännetecken bör en Medborgardialog ha för att vara framgångsrik? För att få svar på frågeställningarna undersöktes följande fall som vi valt ut som star cases: Barcelona, Lewisham, Toronto, Norrbottens läns landsting och Landstinget i Östergötland.

Sociala medier har skapat nya vägar för kommunikation och nätverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sätt att kommunicera med sina medborgare.Kommunen är till för medborgarna och måste därför bemöta deras krav på information och behov av kommunikation. För att våga ge sig ut i en okänd kanal krävs en strategi och ett förhållningssätt till nya vägar att kommunicera. I den här uppsatsen har vi ställt frågan; Varför använder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvånare?För att få svar på vår fråga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrån ett strategiskt perspektiv.

Inom ramen för den översiktliga planeringen är samråd och utställning de främsta, lagstadgade tillfällena i plan-och bygglagen där medborgarna kan lämna synpunkter på ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av Medborgardialog är att de som bor och använder ett område dagligen har en god lokalkännedom om platsen och på så sätt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses däremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har även visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelålders, vita män medan kvinnor och barn är grupper som inte har lika stora möjligheter att påverka (Henecke & Khan, 2002: 23). Idag förekommer även svårigheter med att integrera kulturella resurser i samhälls-planeringen. Eftersom samhällsplanering innebär sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att säkerställa medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhällsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7). Cultural planning är en samhällsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhällsplaneringen.