Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hållas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post är den vanligaste. Denna studie visar dock att nivån på elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker är låg, trots att politikerna är positiva till fenomenet. Denna studie, som är baserad på intervjuer med skånska kommunpolitiker från fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att på olika sätt påverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda också bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. Vårt förslag är att denna kontakt tas via forum som är av mindre politisk karaktär men där medborgarna naturligt befinner sig.

Syftet med arbetet är att redovisa och diskutera planeringsprocessens förhållande till begreppet social hållbarhet, samt beskriva olika demokratimodeller och dimensioner av social hållbarhet. Vidare är syftet att undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar hänsyn till olika aspekt av hållbarhetsdimensionen. Arbetet bygger på en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo där metoderna innehållsanalys och intervju användes. Den teoretiska översikten gjordes för att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom skapandet av analyskriterier. Analysen visar att social hållbarhet spelar en viktig roll både för kommunen och privata aktörer, men att det finns svårigheter med deltagandet som samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten.

Denna uppsats har som mål att identifiera en problematik gällande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berättelser, bilder och föreställningar om Staden som väljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrån detta konstruerat ett teoretiskt ramverk där adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers föreställningar av platser är förankrade i, vilka aktörer som påverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri består av samrådshandlingar från två detaljplaneprocesser från Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angående medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som får sin berättelse, föreställning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berättelse, föreställning som exkluderas..

Urban planning in Sweden has played an important role for the welfare state we have created. It has served as a way to achieve improvements. But too often decisions, about the changes, were made by those who were not directly affected by them. Democratically speaking, it is important that the group most affected by a decision also comes to make the decision. This thesis examines the motives for working with citizen participation and user participation in planning contexts.

Den här uppsatsen utreder möjligheterna att realisera e-Deltagande genom webb 2.0.Genom att kombinera teori från de båda ämnena och observationer från nämnvärda utförda realiseringar, utvecklas en mall till en webbtjänst för e-Deltagande som nyttjar funktioner från webb 2.0.Ur litteraturstudier och observationer identifierades ett antal nyckelfunktioner samt vilka aktuella problem som finns inom realisering av e-Deltagande. Dessa problemområden var: anonymitet, moderation, att slutplacering baseras på exponeringstid, att liknande bidrag tar röster från varandra samt röstningsmetod. För att lösa dessa genomfördes en process för deltagande design med testdeltagare från olika intressegrupper i området. Utvecklingen genomgick tre iterationer med framställning av prototyp och testsessioner under vilka mallens olika lösningar och funktioner optimerades och validerades.Uppsatsen bidrar med ett steg i utforskningen av området. Genom att tillämpa den mall som tagits fram kan offentliga instanser konsultera sina medborgare för att generera fram nya idéer och engagera dem i samhällsutformningen. .

Syftet med arbetet är att redovisa och diskutera planeringsprocessens förhållande till begreppet social hållbarhet, samt beskriva olika demokratimodeller och dimensioner av social hållbarhet. Vidare är syftet att undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar hänsyn till olika aspekt av hållbarhetsdimensionen. Arbetet bygger på en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo där metoderna innehållsanalys och intervju användes. Den teoretiska översikten gjordes för att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom skapandet av analyskriterier. Analysen visar att social hållbarhet spelar en viktig roll både för kommunen och privata aktörer, men att det finns svårigheter med deltagandet som samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten. Analysen visar också på en stark kommun som har initiativet över planeringen och styr efter sin vision, något som båda har positiva och negativa sidor..

Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i planprocessen samt utrymmet att påverka markanvändningen och den slutgiltiga bebyggda miljön i förhållande till ursprunglig vision från initiativtagaren. Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka på och styra planprocessen samt länsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll studerats. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt av konfliktfylld karaktär i Linköping, Västervik och Göteborg. Med en teoretisk utgångspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsätter en lösning) samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. På så vis har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstår, hur de kommit till uttryck och hur de påverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet belysts.

I dagens planeringsprocesser inkluderas medborgare huvudsakligen genom samrådsprocessen. Detta innebär två huvudsakliga problem: Det första problemet är att medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess är fastställda. Det andra problemet är att det endast är de medborgare som närvarar vid samrådet som möjlighet att representera sin kunskap och sina åsikter. Uppsatsens syftar därför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag påverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur inkluderingen av olika former av kunskap kan påverka vilka åtgärder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser. Det huvudsakliga metodvalet har varit en fallstudie av Malmabergsgatan i Västerås.

Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i planprocessen samt utrymmet att påverka markanvändningen och den slutgiltiga bebyggda miljön i förhållande till ursprunglig vision från initiativtagaren. Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka på och styra planprocessen samt länsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll studerats. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt av konfliktfylld karaktär i Linköping, Västervik och Göteborg. Med en teoretisk utgångspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsätter en lösning) samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. På så vis har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstår, hur de kommit till uttryck och hur de påverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet belysts. Sammantaget går det att dra slutsatsen att plankontroverser är svåra att undvika i sin helhet. Kontroversernas huvudfrågor har i de studerade fallen kantats av bland annat värderingar och viljeyttringar utifrån olika aktörers preferenser, intressen och bakomliggande motiv.

Syftet är att undersöka i vilken omfattningrepresentativitet och inflytandet uppfylls i medborgardialogen. Dessutom förståsamt också förklara hur eventuella hinder uppstår mot och kring begreppen samthur dessa kan undkommas. Med utgångspunkt från syftet genomfördes en fallstudieinom planprojektet ?nya Årstafältet?.Metodtriangulering har nyttjats då både kvantitativa och kvalitativa metoderhar använts. Slutsatsen som presenteras bedömer att medborgardeltagandet inteär representativt för de som påverkas av planeringen.

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka hur medborgardeltagandet kan se ut i planeringsprocessen. Vi undrade hur den här metoden kan påverka utformningen av ett planförslag. Kandidatarbetet belyser teorier om hur man tar tillvara på brukarnas upplevelser. Samt hur man kan omvandla resultatet av upplevelser till ett planförslag vid omgestaltningen av ett område. Arbetet har resulterat i ett planförslag över Rönninge torg i Salems kommun.

Jämställdhet låter bra ? men vad är det egentligen vi planarkitekter ska göra? Det finns idag stor kunskap om jämställdhetsarbete och riktlinjer för hur detta arbete bör bedrivas. Samtidigt har inte implementeringen inom planeringsprofessionen utvecklats i någon större omfattning. Frågan är varför det inte har skett, samt hur planarkitekter kan integrera jämställdhetsaspekter i sitt arbete. Syftet med examensarbetet är att undersöka rekommendationer från experter och deras möjliga tillämpning.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Den bebyggda miljön förändras och utvecklas ständigt. De byggnader och strukturer som under åren redan har hunnit försvinna är det lättar att finna värden i, brister och konflikter i historiska ideal är enklare att förbise jämfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbeståndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordåren i Sverige är i dagsläget i behov av renovering och förnyelse, i många fall även de kringliggande utemiljöerna. Det är stadsstrukturer som under åren från det att de byggdes fått utstå mycket kritik angående framförallt de levnadsmiljöer som återfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjänt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa områden kan slå rot ytterligare.

Syftet med arbetet är förslaget om virtuella gemenskaper som ett komplement till de kanaler som politiker använder idag för att nå ut till medborgarna. Genom en kvalitativ litteraturstudie tas tolv faktorer fram som anses vara nödvändiga för att dessa gemenskaper ska stödja den demokratiska diskussionen. Dessa faktorer operationaliseras för att kunna användas som analysverktyg för att undersöka redan existerande gemenskaper, vilka valts utifrån deras koppling till riksdagen eller kommunala utskott, vars inriktning är utbildning, då sådan anses vara grundläggande för att ge medborgare i en deltagardemokrati möjlighet att kunna bidra till den politiska agendan.Anledningen till förslaget är att utvecklingen av elektronisk kommunikation har tillfört ett ökat utbud kanaler som gör det möjligt för användare av datorer att snabbt hämta information, eller göra inlägg i debatter bortom det fysiska rummet. Efter analysen går det emellertid att konstatera att någon resurs liknande den som föreslagits i dem tolv faktorerna ännu inte finns, så istället avslutas arbetet med en reflektion över vad det innebär. Det utesluts däremot inte att liknande gemenskaper finns på förslag eller skulle kunna få betydelse framöver..