Den etniska minoriteten assyrier/syrianer har två fotbollslag i Södertälje, Assyriska FF och Syrianska FC. Assyrier/syrianer anses vara samma folk men har en intern konflikt om den rätta benämningen på gruppen. När de två falangernas respektive fotbollslag möts i ett derby, skrivs det mycket i tidningarna både före och efter mötet. Matchen bedöms av polisen som en så kallad ?högriskmatch? på grund av motsättningarna mellan de olika lagens supportrar.

Syfte: Att undersöka: Hur samarbetet mellan de olika myndigheterna och organisationerna fungerade på det kriskommunikativa planet i samband med tsunamikatastrofen annandag jul 2004. Hur tilliten till de abstrakta systemens experter påverkades vid katastrofen. Hur det senmoderna samhället och globaliseringens allt större rörlighet ställer nya krav på svenska myndigheters insatser utomlands.Bakgrund: Tsunamikatastrofen i Sydostasien annandag jul är den enskilda händelse som har krävt flest svenskars liv i modern tid. Det är mycket ovanligt att ett samhälle har full beredskap för en händelse av den här storleken. Katastrofen var fullbordad oerhört fort, långt innan någon blivit förvarnad.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Denna uppsats har undersökt arbetsvillkor och arbetssituation för bemanningsanställda journalister, verksamma på olika medieföretag i mellersta och södra Sverige. Studien söker belysa vad denna arbetsform innebär för yrkesverksamma journalister idag. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om anställningsformens inverkan på journalisternas arbetssituation, frågor kring ?den flexibla rollen? och dess inflytande på den journalistiska grundvalen. I teoridelen har tidigare forskningsstudier och rapporter kring bemanningsföretag använts, samt teorier kring flexibilitetens roll i en organisation, med syfte att göra en teoriprövande undersökning.En översikt kring bemanningsföretag och tidsbegränsade anställningar har getts i teoridelen, samt även kring medieapporteringen om bemanningsanställda journalister.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bloggens innehåll reflekterar bloggarens syn på vad som är privat och vad som är offentligt. Detta har skett genom att först urskilja följande ämnen i bloggarna: vänner, jobb, sömn, mat, hälsa, nöje, familj, sex och pengar, och sedan undersöka vilka av dessa ämnen som respektive bloggare använder sig av och vilka som utelämnas från bloggen. De ämnen som används av bloggarens blir då offentliga, medan de som utelämnas förblir privata. Funktionerna av självutlämning ? självförtydligande, social bekräftelse, social kontroll och relationell utveckling - har analyserats och slutligen har skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga bloggarna undersökts. Den teoretiska ramen består av kategorierna; privat och offentligt, medierad voyeurism, empowering exhibitionism samt ett renodlat likhetsperspektiv inom genusdiskurs.

Titel: ?Jag sa nej. Hur säger man ett nej så att det blir mer nej?? Författare: Kristin Westesson och Johanna Westergård Kurs, termin och år: C-uppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 16 785 Problemformulering och syfte: En av de våldtäkter som kvällstidningarna bevakade 2013 var en gruppvåldtäkt på en 15-årig flicka i Tensta. Den fick stor uppmärksamhet i kvällspressen efter att de misstänkta, sex jämnåriga pojkarna, friades i hovrätten.

Who is the journalist, a conversation analysis of interviews with party leaders during the 2006 election period, focus on the ideology of journalismÖrebro University, Department of Humanities, Media- and Communication studies, C-studySupervisor: Mats EkströmAuthor: Erica HellstrandIn contemporary society the media is part of the politics, or maybe, politics is part of the media. Whatever the case, they are important to each other, the media play a conclusive role in the connect between politics and citizens, and thus, results of election. The relation between the media and politics should continuously be studied and discussed in the continuously changing modern society.This paper examines the practice of news journalism in interviews with swedish party leaders during the 2006 election period. Focusing on how the ideology of journalism and the professional identity of journalists affect the practice the researcher hopes to contribute to the further understanding of the area. Steven E.

Hur kommer det sig att en etablerad konstnär, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igång en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer än ett liknande arbetssätt inom ett annat arbetsområde? Jag syftar på konst kontra journalistik. Jag syftar på att det är acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men när en konstnär gör det, då blir det rubriker.Konstnären Anna Odell satte 2009 igång en diskussion som främst kom att handla om vad man får, och vad man inte får göra i egenskap av konstnär, alltså den konstnärliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en självupplevd psykos på Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmärksamma psykiatrins arbetsmetoder och bädda för en diskussion om hur psykiatrins tvångsomhändertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats är att undersöka dem.

Title:"All the news that´s fit to print": A quantitative content analysis of The New York Times and Dagens Nyheters front pages on the basis of tabloidization theory.Authors: Pär Brolin & Kristoffer OlofssonAim: We intend to distinguish elements of tabloidization in two daily newspapers as an effect to the increased economic and public orientated business models. The New York Times and Dagens Nyheter has been chosen mainly because they operates within different national media markets, secondly they are well known for their high journalistic standard. Based on the upcoming result, it's in our concern to illuminate these possible changes effect on the overall journalistic quality and discuss its importance. We aim to reveal the actual state of tabloidization in the two high quality newspapers The New York Times and Dagens Nyheter and thus answer the following questions:- In which way are the elements of tabloidization shown in The New York Times and Dagens Nyheter in a contemporary context as well under a twelve years period?- Based on the achieved results, what are the main differences between the two examined newspapers and what potential impact could it have on the journalistic quality?Method/Material: In order to perform this study, we have executed a quantitative study built on content analysis of the two newspapers front pages.

Titel: Fler partiledardebatter  ? ?men det är ungefär samma ingredienser? ?  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014.Författare: Emma Österberg och Elvira LinderotKurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014Antal ord i uppsatsen: 18 785Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen.

Syftet med denna uppsats är att fylla en kunskapslucka och bidra med ett nytt perspektiv till forskningen kring hur kvinnliga och manliga politiker gestaltas i medier. Målet är att undersöka hur Annie Lööf och Jonas Sjöstedt gestaltades i svenska dagspresstidningar, en vecka innan och två veckor efter deras tillträde som partiledare. Uppsatsens problemformuleringen lyder:Vilka likheter och skillnader finns i den journalistiska gestaltningen av Centerpartiets Annie Lööf och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, en vecka innan och två veckor efter respektives tillträde som partiledare? För att ge svar på problemformuleringen har jag gjort en fallstudie som består av en kvalitativ innehållsanalys samt en kompletterande kvantitativ innehållsanalys. Materialet för innehållsanalysen är faktabaserade artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, en vecka innan deras tillträde som partiledare till och med två veckor efter tillträdet.

Hur kommer det sig att en etablerad konstnär, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igång en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer än ett liknande arbetssätt inom ett annat arbetsområde? Jag syftar på konst kontra journalistik. Jag syftar på att det är acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men när en konstnär gör det, då blir det rubriker.Konstnären Anna Odell satte 2009 igång en diskussion som främst kom att handla om vad man får, och vad man inte får göra i egenskap av konstnär, alltså den konstnärliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en självupplevd psykos på Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmärksamma psykiatrins arbetsmetoder och bädda för en diskussion om hur psykiatrins tvångsomhändertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats är att undersöka dem.

Fågelinfluensan är en fjäderfäsjukdom som under 2005 började sprida sig från sitt tidigare kärnområde Sydostasien västerut över Centralasien till östra Europa. Det som skilde denna smitta från tidigare former av fågelinfluensa var att detta rörde sig om en ny virustyp, A/H5N1, som visat sig kunna ge den hittills allvarligaste sjukdomsbilden hos människor. När viruset nådde Ryssland startade en intensiv medierapportering i svensk press. Den här typen av hotfulla nyheter har inte varit ovanliga de senaste åren. Två exempel är cancerlarmet om akrylamid i friterad potatis och den förutspådda IT-kraschen vid millennieskiftet. Kring kriser och katastrofer händer det att medierna eskalerar och verklighetsbilden riskerar att bli skrämmande.

Fågelinfluensan är en fjäderfäsjukdom som under 2005 började sprida sig från sitt tidigare kärnområde Sydostasien västerut över Centralasien till östra Europa. Det som skilde denna smitta från tidigare former av fågelinfluensa var att detta rörde sig om en ny virustyp, A/H5N1, som visat sig kunna ge den hittills allvarligaste sjukdomsbilden hos människor. När viruset nådde Ryssland startade en intensiv medierapportering i svensk press. Den här typen av hotfulla nyheter har inte varit ovanliga de senaste åren. Två exempel är cancerlarmet om akrylamid i friterad potatis och den förutspådda IT-kraschen vid millennieskiftet.

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.