Hotet som kom av sig
medierapporteringen kring fågelinfluensan
Fågelinfluensan är en fjäderfäsjukdom som under 2005 började sprida sig från sitt tidigare kärnområde Sydostasien västerut över Centralasien till östra Europa. Det som skilde denna smitta från tidigare former av fågelinfluensa var att detta rörde sig om en ny virustyp, A/H5N1, som visat sig kunna ge den hittills allvarligaste sjukdomsbilden hos människor. När viruset nådde Ryssland startade en intensiv medierapportering i svensk press. Den här typen av hotfulla nyheter har inte varit ovanliga de senaste åren. Två exempel är cancerlarmet om akrylamid i friterad potatis och den förutspådda IT-kraschen vid millennieskiftet. Kring kriser och katastrofer händer det att medierna eskalerar och verklighetsbilden riskerar att bli skrämmande. Även mindre problem kan få väldigt stort genomslag i medierna. För att studera medierapporteringen kring fågelinfluensan har vi valt att titta närmare på hur Sveriges tre största, rikstäckande tidningar Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter skildrade den. Vi valde att undersöka nyhetsrapporteringen under den period då den tog fart och intensifierades, nämligen 2005-08-01 till 2005-10-31. Frågeställningarna vi utgått från är: 1. Hur rapporterar tidningarna Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter om fågelinfluensan mellan 2005-08-01 och 2005-10-31? 2. Hur förhåller sig artiklarnas budskap till de rapporterade händelserna? 3. Hur förändras nyhetsflödet under undersökningsperiodens gång? 4. Hur ser de generella hotbilderna av fågelinfluensa ut i de tre tidningarna? Vi har utfört vår undersökning med en kvantitativ metod, där vi med hjälp av ett kodschema har undersökt 15 olika variabler. Sammanlagt undersökte vi 87 artiklar från de tre tidningarna. Den kvantitativa metoden valdes därför att det skulle bli ett stort material att undersöka och denna metods största fördel är dess effektivitet. Med hjälp av en tydlig struktur och genom att omvandla text till mätbar data var det möjligt att analysera ett stort antal artiklar och därmed få en överskådlig blick över en längre tidsperiod av medierapportering. Den statistik vi fick fram genom den kvantitativa undersökningen bearbetade vi sedan i dataprogrammet Excel. För att åskådliggöra statistiken gjorde vi en mängd olika diagram, i några av dessa ställde vi olika variabler mot varandra för att se samband mellan dessa. I analysen diskuterade vi sedan resultatet och drog slutsatser utifrån tidigare forskning och den statistik som påvisades i diagrammen. Resultatet av vår undersökning visade att rapporteringen var relativt ensidig. Alla tre tidningarna målade upp en bild av fågelinfluensan som ett väldigt stort hot för den svenska befolkningen. Forskarna upplevde inte att fågelinfluensan utgjorde något stort pandemiskt hot. En bild som medierna däremot gav sina läsare. Av de artiklar vi undersökte var det få som innehöll ett lugnande budskap. Ordet död i olika former var vanligt förekommande i artiklarna. Däremot rapporterades det endast ett fåtal gånger om människor som dött i smittan. Detta visar att tidningarna gav en något skev beskrivning av det verkliga problemet och att nyhetsrapporteringen kring fågelinfluensan fick för stora proportioner.