Den här studien är utförd i Chiang Mai i Thailand och syftar till att undersöka situationen för burmesiska journalister som därifrån verkar i exil. Sedan 2011 har omvälvande politiska samhällsförändringar genomförts av regimen i Burma som internationellt omtalas som en pågående demokratiseringsprocess. Exilmedierna har i skrivande stund flyttat delar av produktionen in i landet i hopp om att i framtiden flytta hela verksamheten till Burma. Följande frågeställningar behandlas: 1) Hur upplever exiljournalisterna sin roll i den pågående demokratiseringsprocessen? 2) Hur ser förhållandet mellan exiljournalisterna och regimen ut? 3) Finns det skillnader mellan att jobba inifrån Burma eller i exil som påverkar rapporteringen? 4) Hur kan de studerade mediernas roll förstås i förhållande till McQuails (2003) teori om ?demokratiskt deltagande medier??Den teoretiska ramen baseras på teorier om demokrati, det offentliga rummet, mediers roll i underutvecklade länder, länder under samhällsförändring och alternativa medieformer.

Det går allt fortare. Nätjournalister befinner sig mitt i nyhetsflödet. De är bland de första individerna som får ta del av de nyheter som inkommer till en webbredaktion. Från att en nyhet inkommer till en webbredaktion till dess att den publiceras på nätet är en process som idag inte behöver ta mer än tio minuter. Under dessa tio minuter hinner en nätjournalist både att granska källan, kontakta eventuella vittnen, skriva nyheten och sedan publicera den.

Författare: Isabelle Jönsson, Vlad TanaseTitel: Festmetoden - Att formulera budskap kring alkohol.Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsat'sHandledare: Ingrid HöjerbackExaminator: Helena SandbergÅr: VT 2007Sammanfattning:Problem och syfte: I dagen's samhälle har hälsokommunikation kommit att bli ett stort ämne där man försöker få människor att ändra sina levnadsvanor inom olika områden så som bra kosthållning, träning och hälsa, rökning samt alkohol och droger. Vad gällande alkohol talar man om att dricka på ett "måttligt sätt" som kan innebära mycket olika saker för olika individer. Att förändra beteenden är alltid en komplicerad proces's, inte minst då det gäller hälsobeteende. Alkoholkommittén's kampanj Festmetoden lanserade's 2005 och har verkat som en beteendeförändringskampanj kring alkoholvanor för målgruppen unga vuxna mellan 18-25 år. Festmetoden är en ytterst intressant kampanj då det är en mycket omfattande och ambitiö's informationsinsat's gällande del's mål och budskap men även medieval.

Frihandelsavtalet Nafta (North American Free Trade Agreement) slöts den 1:a januari 1994 mellan USA, Kanada och Mexiko.Synen på fri handel har alltid varit en laddad ideologisk fråga och det var främst fackföreningsrörelsen och miljörörelsen som kom att rikta den skarpaste kritiken mot Nafta. Den handlade bland annat om den höga mexikanska immigrationsnivån till USA, ökad arbetslöshet, att miljöfrågorna inte prioriterades och att avtalet skulle leda fram till större ekonomiska klyftor. Syftet med uppsatsen är att med enkomparativ ansats undersöka hur det mediala språkbruket i New York Times konstruerar och ramar in bilden av Nafta under åren 1993 och 2009/2010 och vilken ideologisk konsensus som dras.Genom att använda Entmans inramningsanalys (framing), van Dijks kritiska diskursanalys och Fowlers konsensusideologi, kunde bakomliggande ideologier och diskurser komma upp till ytan och intressanta iakttagelser av Nafta göras.Problemdefinitionen 1993 speglade ett Mexiko i djup ekonomisk- och social kris och USA:s ekonomiska problem med bland annat hög arbetslöshet och stora mexikanska immigrationsvågor. Problemet låg främst i den okunnighet och rädsla som genomsyrade den amerikanska befolkningens inställning till Nafta. I 1993 års artiklar fanns en genomgående repetition av den dominerande och homogena inramningen som bestod av en liberal marknadssyn där frihandel lyftes fram som det främsta framgångsreceptet och därmed blev Nafta den enda utvägen ur krisen.

Problem: Mediestrategier ingår som en del av en organisations kriskommunikation och massmedier spelar en viktig roll för organisationer både i tider vid kris och i tider utan kris. Norrtimmer är ett företag som under 90-talet gick igenom en stor kris. Företaget saknade vid detta tillfälle mediestrategier. Uppsatsens syfte var att genom utredning av Norrtimmers mediehantering under krisen få förståelse för mediestrategiers relevans för organisationer som befinner sig i en krissituation. Frågeställningarna var 1) Hur agerade Norrtimmer gentemot massmedier i krissituationen?; 2) Varför agerade företaget som de gjorde?; 3) Vilka möjligheter respektive risker finner vi med deras agerande? Slutligen avsåg vi att utifrån ovanstående frågeställningar ge förslag på vad Norrtimmer kunde göra och kan göra inför framtida kriser gällande mediehantering.Metod: Den undersökningsmetod som användes för att insamla empiriskt material för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun, här i form av enskild intervju.

I den här uppsatsen försöker vi ta reda på vilken av Sveriges rikstäckande tidningar mest prioriterade rapporteringen om dopning i samband med OS i Peking 2008. Vi vill också undersöka på vilket sätt problematiken beskrevs i respektive tidning. Den dissekerade perioden har vi delat in i före, under och efter OS för att se hur bevakningen skiljer sig åt mellan faserna. Mot slutet kontrollerar vi sen hur väl rapporteringen stämmer överens med teorier om nyhetsvärdering i andra sammanhang. Tidningarna som varit föremål för undersökningen är Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Vi gör undersökningen både kvantitativt och kvalitativt.