Titel: Ett jäkla tyckande: En kvantitativ studie av åsiktsjournalistikens utbredning i svenskpolitisk nyhetsbevakning.Författare: Oskar Elfving Söderström & Marcus LindströmKurs, termin och år: Journalistik GR (C), C-uppsats. HT 14.Antal ord: 11 536Problemformulering och syfte: Tidigare studier visar att nyhetsanalyserna blivit allt fler, isynnerhet i samband med val. Denna studie kompletterar dessa studier genom att undersökahur utvecklingen varit under mellanvalsår. Dessutom undersöker den hur förändringen iartikelantal påverkat genomsnittsstorleken på artiklarna, vilket tidigare kartlagts i lågomfattning.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilket förhållande som råder mellanexplicita nyhetsanalyser och övrigt nyhetsmaterial rörande politik, vad gällande andel avsatsyta och artikelantal, i fyra svenska dagstidningar under mellanvalsåren 2004, 2008 och2012.Metod och material: För att undersöka detta har Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen ochSvenska Dagbladet studerats under fyra mellanvalsår. Samtliga artiklar om politik ihuvudtidningen har räknats och mätts.

Titel: Vallöften i lokala medierFörfattare: Johan Olsson och Mathias StenbackUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionenför journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 54Antal ord: 16 643Syfte: Att undersöka hur Göteborgs-Posten skildrat de lokala partiernas vallöften inför kommunalvalet 2006.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis) samt kvantitativ metod.Material: Göteborgs-Posten, 2006-08-17?2006-09-17Huvudresultat: Med avstamp i teorier kring mediernas dagordningsfunktion samt medielogik och nyhetsvärdering har vi identifierat lokala vallöften somskildrats av Göteborgs-Posten. Vi har också undersökt förhållandet mellan avgivna och medierade vallöften. Vi ser en journalistik som intar en passiv och speglande roll. De förtjänster som kan skönjas i de fall tidningen söker presentera och tydliggöra vallöften för väljarna, innebär nackdelar i form av att journalistiken blir behäftad med brister.

Titel: Media Literacy ? En digital klyfta? En studie fokuserad på olika generationer avyrkesverksamma pedagoger och deras uppfattningar kring mediekritisk undervisning.Författare: Marcus EkmanKurs: Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetInstutition: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborguniversitet.Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborguniversitet. Kontaktperson: Karin Fogelberg.Handledare: Annika BergströmSidantal: 53, exklusive bilagaMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Inspelade samtalsintervjuerCritical Literacy, Media Literacy, Media Syfte: Syftet med min studie är att ta reda på hur olika generationer av yrkesverksammagymnasiepedagoger uppfattar och förhåller sig till den mediekritiska delen i sin egenundervisning.Huvudresultat: Resultatet i min undersökning visar att det finns ett stort behov av att idagundervisa elever i mediekritik. Media Literacy-undervisningen måste omfattas av alla eleveroch på ett tydligare vis för att alla skall kunna tillägna sig de nödvändiga kompetenser som behövs idag, vilket även förespråkas utav högre instanser. De rådande styrdokumenten måste omarbetas och omformuleras kring den här delen av undervisningskontexten.

Denna uppsats behandlar effekterna av den ökande andelen visstidsanställda journalister på landets redaktioner. Fokus är journalisternas autonomi, det vill säga möjlighet att styra det egna arbetet och att agera självständigt. Mer specifikt behandlar uppsatsen vilken betydelse anställningsform har för hur journalister uppfattar sin autonomi.Studien är kvantitativ och består av enkätdata från Journalist 2005, vilken är den senaste av de journalistundersökningar i projektet Svenska Journalister som har genomförts vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet, JMG.Teoretiskt utgår uppsatsen från forskning kring journalisters autonomi samt John Atkinsons teori om ?The Flexible Firm? där anställda förväntas vara uppdelade mellan en kärngrupp och en perifer grupp. Fyra hypoteser om vad som påverka autonomin har konstruerats och operationaliserats genom sex variabler; kön, ålder, kommersiell/icke-kommersiell, TV/radio, huvudsaklig arbetsuppgift och anställningsform.

This theisis aims to expand the understanding of how the termination of Östran local editorial staff is effecting the municipality politics and organisation orientated substance of the rivale newspaper Barometern when it becomes a monopoly news paper. I examine if the hypothesis in consideration of the press investigation of 1972 will occur through a quantitative analysis of selected articles in Barometern and Östran in 2010 and 2014. I examine if the information will be insufficient, if it will be a monopoly of opinion formation, if the investigative journalism will be suffering and if the group communication will be worse.With this analysis it becomes clear that the news paper Barometern cover less of the municipality politics and organisation orientated substance when it is a competive news paper. My analysis shows us that the information will not be insufficient, it will not be a monopoly of opinion formation, the investigative journalism will not be suffering and the group communication will be worse when Östrans local editorial staff is terminated. .

Uppsatsen undersöker tre fiktiva medietexter, två serier och en film, samt 82 ledarporträtt i tidningen Veckans Affärer. Genom en hermeneutisk ansats tolkar vi medietexterna för att se om det finns en skillnad i hur män och kvinnor i ledarposition framställs. Vi analyserar såväl det som framställs i bilder som det sagda och skrivna i dessa medietexter. Uppsatsens teoretiska bas utgörs av relevanta teorier i ämnena företagsekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap samt genusvetenskap. Vi använder oss av teorier för medieanalys i kombination med teorier kring ledarskap och genus för att skapa en så heltäckande teoretisk bas som vi anser krävs för att uppfylla vårt syfte.

This essay is about power in the classroom. It is about the power dimension of the student-teacher relationships that arise in that space. The overall aim has been to investigate which categories are fruitful in a power analysis of these relationships. My aim has therefore been to develop power categories and to use them to identify and to categorise cases of power interaction that take place between those particular actors in that particular setting.In order to gather material for my study I have both read literature that approaches the study of the student-teacher relationships from a power perspective and done a series of observations in a high school.My theoretical frame comprises a concept of power and a series of power categories. These categories include strength, authority, inducement, coercion, violence, resistance as well as to possess power, to have power, to exert power, the scope of power and the base of power.

Israel-Palestina konflikten är en av de mest debatterade konflikterna i massmedia. Konflikten bevakas världen över och har varit studieobjekt för många forskare. I denna uppsats undersöks framställandet av sexdagarskriget 1967 och intifadans inledningsfas 1987 i Dagens Nyheter.Materialet analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell som sedan placeras i en större samhällig kontext. Björn Hettnes modell om världsordningen har använts för att få ett större samhälligt perspektiv. I uppsatsen redogörs för den kritiska diskursanalysen och den tredimensionella modellen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning bloggare som skriver om nyheter ägnar sig åt arbete som kan leda till att journalistrollen hotas. Vidare undersöks vem som är avsändare till bloggar, då detta är avgörande för vilken trovärdighet som kan tillskrivas bloggosfären. Dessa punkter undersöks utifrån frågeställningar som berör dem, där tillförandet av information som inte förekommer i det ordinarie nyhetsflödet tillskrivs stor vikt. Dessutom undersöks vilken skillnad i ovan nämnda avseenden som går att märka mellan bloggrapporteringen om två nyhetshändelser av olika karaktär.Frågorna besvaras genom en kvantitativ innehållsanalys som undersöker 180 blogginlägg, 90 som behandlar vardera två nyhetsämnen. Blogginläggen i undersökningen är sådana som kommenterar nyheter och signalerar detta genom att länka till en artikel som behandlar nyheten i fråga.

No abstract.

Abstract Mona Sahlin's dishwasher decides the election! Maybe. How journalism portraits politics is at least not fully objective with focus on societal matters. There is also a change over time indicating an up-going trend of less objective journalism. Other results of this case study indicates that politicians are more inclined to participate in journalism than before and that politics presented as scandal is increasing.The aim of this study is to investigate objectivity in political journalism over time. Using the quantitative content-analyses the study encoded 600 journalistic articles subjecting politics in the Swedish society.

Den här studien handlar om hur textreklam kommer till uttryck i svenska tjejtidningar och hur textreklam har förändrats under ett decennium. Vi har analyserat 25 nummer av tjejtidningarna Veckorevyn och Solo från år 2002 och 2012. Totalt har 953 texter analyserats.Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi undersökt hur mycket textreklam som finns i tjejtidningarna och genom en kvalitativ textanalys har vi analyserat på vilket sätt textreklamen kommer till uttryck och hur den har förändrats med utgångspunkt från Spelreglerna för press, radio och tv. För att få en djupare förståelse om textreklam har vi intervjuat textreklamexperten Håkan Lindhoff och Ulrica Widsell som är ordförande för Yrkesetiska nämnden och vice ordförande för Journalistförbundet.Resultatet visar att textreklam i dag inte går att mäta med hjälp av de riktlinjer som finns mot textreklam. Textreklamkommittén är avvecklad sedan 2005 och i dag är det upp till den ansvarige utgivaren att granska sin egen tidning.

Vi har i arbetet med denna uppsats undersökt hur de könsstrukturer som finns inom den svenska journalistkåren återspeglas på Södertörns högskolas alumner och om man via dem kan skönja en feminisering av den svenska journalistkåren. Med hjälp av en enkät har vi utfört telefonintervjuer med 136 tidigare journaliststudenter som 2008 samt 2011 var registrerade på utbildningens sista termin. Denna studie är en del av ett större projekt på journalistikavdelningen på Södertörns högskola under ledning av professor Gunnar Nygren. Därmed har undersökningen genomförts i snarlikt utförande vid två tidigare tillfällen. Resultatet av dessa undersökningar har vi kunnat använda i denna uppsats.Vi har, med fokus på differenser mellan de olika könen, undersökt aspekter såsom hur stor andel av männen respektive kvinnorna som idag arbetar journalistiskt, vilken anställningsform de har, samt hur lönesättningen ser ut.

Titel: En kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största nättidning ? Aftonbladets nätupplaga. Författare: Joakim JonssonHandledare: Ingegerd RydinExaminator: Ulrika SjöbergTyp av rapport: C-uppsats 10 poängUtbildning: Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poängDenna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och är därför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. Undersökningen har i huvudsak riktat in sig på frågeställningen: Hur Aftonbladet.se vänder sig till unga läsare? Det som undersöks är vilka hjälpmedel de tar till, så som layout, retorik och bilder.

Jag följer bl a en debatt om bloggfenomenet och analyserar den utifrån upplösningen privat/offentligt. Jag granskar en mängd artiklar om bloggar för att se om man kan hitta generella tendenser i hur de omnämns. Lite jämförande textanalys av ledartexter och bloggtexter får jag också plats med..