Arbetet utgör en stor del av våra liv och har stor betydelse för den personliga hälsan. Hälsofrämjande insatser som riktar sig mot arbetslivet kan på så sätt påverka den nationella folkhälsan. Ett sätt att skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är att årligen genomföra individuella samtal mellan chef och medarbetare. Frågan vi ställde oss inför studien var Om Medarbetarsamtal kan ses som hälsofrämjande? Syftet var att undersöka hur medarbetare och chefer på ett sjukhus upplever hälsofrågor i Medarbetarsamtal och utifrån detta studera vilka möjligheter till lärande och förändring som finns.

Syfte: Vårt syfte är att analysera Medarbetarsamtal ur aspekterna samtalsmetodik, Medarbetarsamtalets struktur, genus, företagskultur och utbildning samt ledarskap för att se dess betydelse för samtalet.Frågeställningar: Våra frågeställningar är vilka behov det finns för Medarbetarsamtal, hur samtalen uppfattas av medarbetarna, hur grunden läggs till givande och utvecklande samtal samt vilka svårigheter det finns med att implementera en modell för Medarbetarsamtal i en verksamhet.Metod: För att uppnå vårt syfte har vi utfört intervjuer med två områdeschefer på Helsingborgs lasarett samt genomfört en mindre omfattande frågeformulärsundersökning hos medarbetarna på undersökta områden. Teoretiska perspektiv: För att få en ökad förståelse för hur Medarbetarsamtalen kan användas, vikten av samtalets struktur, vad genusaspekten har för innebörd, vilken betydelse företagskultur har, hur viktigt det är med utbildning samt ledarskapets roll i samtalet har vi som undersökare studerat olika teorier kring hantering av Medarbetarsamtal. Detta har vi återgett genom text och modeller.Empiri: Vi har valt att undersöka två verksamhetsområden på Helsingborgs lasarett, internmedicinen och akutenheten. Undersökningen har genomförts med intervjuer och ett frågeformulär. Intervjuerna har gjorts med områdescheferna för respektive enhet och frågeformuläret har besvarats av medarbetarna på dessa enheter.

En organisation lär när individerna i organisationen lär. Allt lärande i organisationer startar med andra ord på individnivå. Medarbetarsamtalet ses som ett moment för att ta tillvara på medarbetarens kunskaper och att utveckla nya kunskaper hos medarbetaren. Men fenomenet Medarbetarsamtal har både blivit älskat och hatat och har fallgropar precis som all annan mänsklig interaktion. Fokus i forskningen av Medarbetarsamtalet har legat på hur det ska vara för att bringa framgång, och då främst genom ett ledarperspektiv.

Vi har i denna uppsats gjort en fallstudie kring hur rutiner och tillvägagångssätt för medarbe-tarsamtal ser ut på ett företag inom företagshälsovården, Alviva. Bakgrunden till att vi genom-fört studien är, förutom ett intresse hos oss att lära oss mer om området, att det på företaget framkommit att en tredjedel av medarbetarna inte upplever att Medarbetarsamtalen fungerar optimalt.Vi definierar Medarbetarsamtal som ett systematiskt samtal mellan medarbetare och chef som syftar till planering och ett ömsesidigt utbyte av information. Medarbetarsamtalet bör också innehålla en utvecklingsplan för medarbetaren och är ett sätt att se hur medarbetaren presta-tion i relation till företagets övergripande mål.Syftet med vår uppsats var att undersöka hur tillvägagångssättet ser ut och hur det av medar-betarna upplevs fungera samt att se om det finns någon koppling mellan Medarbetarsamtalen och arbetsmotivation. Vidare ville vi även undersöka vilka betydelsefulla faktorer medarbe-tarna ser i Medarbetarsamtalen och vilka förbättringsförslag de önskar. För att ta oss an upp-giften har vi dels granskat dokument samt genomfört ett flertal intervjuer med medarbetare på företaget.

Bakgrund: Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och därför är arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbättra folkets hälsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget Medarbetarsamtal som syftar till att öka förståelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. Syfte: Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrågor diskuteras och behandlas i Medarbetarsamtalet. Metod: Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare från proAros olika verksamheter. Resultat: Mål, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i Medarbetarsamtalet.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet är en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock på en komplexitet utifrån parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förståelse genom kommunikation och hur deras relation är. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av Medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer från olika organisationer.

Syftet med denna uppsats har varit att skapa en debattkring det viktiga ämnet Medarbetarsamtal, vilket är ett ganska populärtfenomen idag. Vi ville också att denna uppsats skulle ge upphov ochinspirera till reflektion kring detta ämne. Vi har använt oss av en narrativmetod för att försöka fylla vårt syfte. Delvis på grund av vårt val av metodhar vår uppsats inte den traditionella vetenskapliga struktur som man kanskeförväntar sig av en uppsats av denna typ. Vi har istället använt oss av enstruktur som fyller vårt syfte bättre och av den anledningen väljer vi att inteavslöja för mycket i denna sammanfattning.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila Medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella Medarbetarsamtal till agila Medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen.

Den här uppsatsen handlar om kompetensutvecklingens betydelse och utformning för de socionomer som är anställda i kommunalt socialt arbete, belyst både ur organisations- och professionsperspektiv. Jag har formulerat en rad frågeställningar utifrån de tre huvudområdena kompetensutveckling, Medarbetarsamtal och samarbete om kompetensutvecklingsfrågor. I uppsatsen har jag undersökt hur socionomernas kunskapskällor ser ut och vilka kompetensutvecklingsmöjligheter som finns och efterfrågas. Jag har även tagit reda på hur viktig kompetensutvecklingen är för socionomerna och vad det är som styr kompetensutvecklingen samt vilka kompetensutvecklingsstrategier som tillämpas. Har socionomerna regelbundna Medarbetarsamtal och hur är kvaliteten på dessa? Resulterar samtalen i en individuell utvecklingsplan där hänsyn tas till eventuella kompetensutvecklingsbehov? Jag har också undersökt hur samarbetet ser ut mellan arbetsplatserna och universitet/högskolor/FoU och om arbetsplatsen har ett organiserat samarbete med andra utbildare samt om det finns ett samarbete med andra arbetsplatser när det gäller kompetensutvecklingsfrågor.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida Medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i Medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till Medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Syftet med denna uppsats är dels att undersöka vilket syfte rektorerna i en kommunal förskola anser att Medarbetarsamtalet har dels om de ser samtalet som ett led i sitt eget lärande. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem rektorer inom den kommunala förskolan. Analysen av intervjusvaren har gjorts dels utifrån teorier om Medarbetarsamtal dels lärande betraktat ur sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att rektorerna anser att syftet med Medarbetarsamtal är att diskutera verksamhet och arbetsresultat men även att förbättra relationerna mellan dem själva och medarbetarna. Rektorerna ser ett tydligt lärande i Medarbetarsamtalen för egen del.

I detta arbete har jag tittat på handledning på arbetsplatser. Handledning är idag ett svårdefinierbart begrepp som används allt mer på arbetsplatser. Syftet med detta arbete är att studera handledning och olika handledningsprocesser och se hur man skulle kunna använda sig av dem på arbetsplatser och i Medarbetarsamtalet. Jag kommer att avgränsa mig genom att titta på momentet som rör medarbetarens utveckling i Medarbetarsamtalet. I min teoretiska utgångspunkt har jag utgått ifrån att det kan förekomma handledning i Medarbetarsamtalet, men att man inte kan se hela samtalet som handledning.

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

This master?s paper first presents some of the principal theories and concepts developed by the poverty researchers Rowntree, Titmuss, Townsend, Sen and Lister. These theoretical frameworks are then related to two documents from the EU and Sweden concerning combating poverty and social exclusion, bearing on the establishment of the ?Year 2010 against Poverty?. Finally, I discuss the value in practice of these theories and policy documents, as regards reducing poverty in Europe.It has become clear in this investigation that the theories and concepts from earlier research are still relevant to the formulation of contemporary policy programmes, and that earlier research helps us to avoid old traps in fighting poverty.

 Performance appraisals- a study of the performance appraisals significance as a tool for development in the public sector.Anders Larsson and Åsalill OlssonPerformance appraisals have been given a central role in leading businesses in the public sector and are seen as a tool to create development opportunities and achieve better results. This has resulted that performance appraisal in many organizations takes up capacity and time. This was the starting point of our interest to study whether the time spent on performance appraisals effectively pays for itself in the organization, in other words whether the effects expected actually are achieved. The paper examines first line managers` views on staff appraisal purposes and effects of a function within the Landstinget. The survey design, methodology and transaction are of qualitative and quantitative method with three different sources: literature review of previous research, interviews with first line managers in Landstinget Västmanland and the results from an employee satisfaction survey conducted on behalf of Landstinget Västmanland.