Sökresultat:
107 Uppsatser om Medarbetarens hälsa - Sida 7 av 8
Hur hantera upprepad korttidsfrÄnvaro?: Medarbetarnas attityd till PiteÄ kommuns tidiga rehabiliteringsarbete
SjukfrÄnvaro, och dess orsaker har debatterats kraftigt i samhÀllet under mÄnga Är. Debatten har frÀmst avsett lÄngtidssjukskrivning. Denna studie har fokus pÄ korttidsfrÄnvaron, vilket avser sjukfrÄnvaro under 15 dagar och som ligger inom arbetsgivarens sjuklöneperiod. KorttidsfrÄnvaron Àr upprepande nÀr medarbetaren har varit borta vid sex tillfÀllen under 12 mÄnader.NÀr möjligheterna att göra nÄgot Ät livssituationen stÀngs (genom att kontrollmöjligheterna har minskat samtidigt som kraven ökat) ÄterstÄr för mÄnga mÀnniskor endast att anvÀnda korttidsfrÄnvaro för ÄterhÀmtning, eller ocksÄ gÄr de in i utmattningstillstÄnd ? (Theorell, 2003: 9)Studien utgÄr frÄn medarbetarens perspektiv, och resultatet visar att de medarbetare i studien som har varit upprepat korttidsfrÄnvarande uppfattar PiteÄ Kommuns tidiga rehabiliteringsarbete pÄ olika sÀtt.
Arbetspassion: En studie av de tre grundlÀggande behovens och ledarstilars pÄverkan pÄ medarbetares arbetspassion
Att vara motiverad beskrivs som att ha en drivkraft att göra nÄgonting, antingen genom uppskattning av aktiviteten eller pÄverkan frÄn omgivning. Enligt den sjÀlvbestÀmmande teorin har medarbetare tre grundlÀggande behov; kompetens, sjÀlvstÀndighet och samhörighet som mÄste vara i balans för att medarbetare ska kunna bli motiverade. Medarbetare kan pÄ en arbetsplats vara omotiverade eller motiverad att utföra sina uppgifter. Genom att vara motiverad kan medarbetaren antingen uppleva inre- eller yttre motivation, dÀr den inre motivationen karaktÀriseras av medarbetarens egna inre vilja att engagera sig i arbetsuppgifter. Litteratur av bland annat Vallerand och Houlfort (2003) visar att nÀr ledare pÄverkar medarbetare att uppnÄ mÄl med hjÀlp av yttre motivationskÀllor sÄ som bonus eller tidsfrist upplevs yttre motivation.
"Ăr livet arbete?" : Om HR-medarbetarens vĂ€g till balans i livet
Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en ökad kunskap om hur HR-medarbetare lyckas förena arbete med fritid i kombination med deras flexibla arbetstider. DÄ HR-enheten dagligen arbetar med individer som befinner sig i olika faser i livet Àr det intressant att se hur de hanterar sina egna förhÄllanden i vardagen, arbetet och fritiden. Orsaken till att obalans uppstÄr beror oftast pÄ att arbetslivet invaderar pÄ fritiden vilket leder till att individen har mindre ork över till andra aktiviteter efter arbetstid. Att fÄ balans handlar om individens förutsÀttningar att kunna hantera ett flexibelt arbete och krav utifrÄn, men Àven individens egna strategier för att uppnÄ balans har betydelse i sammanhanget. DÄ Àmnet ?work-life balance? inte Àr fullstÀndigt för att uppnÄ syftet med undersökningen har vi Àven valt att lÀgga till omrÄden som flexibilitet, tillgÀnglighet och stress i vÄr studie.
Delaktighet - en friskfaktor i arbetslivet för alla
PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).
HÀlsenesmÀrta hos vÀrnpliktiga. Förekomst och förebyggande behandling: En pilotstudie
PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).
En studie om rekrytering av nyutexaminerade redovisningsekonomer
Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.
Corporate Social Responsibility: Medarbetaren i fokus : En kvantitativ studie om faktorer som pÄverkar medarbetarens attityd till CSR
HÄllbar utveckling Àr numera inte ett revolutionerande koncept och ansvaret för att skapa en hÄllbar vÀrld för kommande generationer ligger inte bara pÄ stora globala organisationer utan andra samhÀllsaktörer, sÄsom företag, mÄste börja ta sitt ansvar. Litteraturen visar en ökad medvetenhet gÀllande hÄllbarhetsfenomenet dÀr mÀnniskan pÄ allvar börjat föra diskussioner inom bÄde forskningsfÀltet sÄvÀl som hos civilbefolkningen. I en företagskontext har FN stÀllt krav pÄ företag att de bör engagera sig i Corporate Social Responsibility [CSR] och rapportera utvecklingen som sker. CSR i sin tur Àr ett begrepp i stÀndig utveckling och som strategi har CSR fÄtt mycket uppmÀrksamhet de senaste Ären men vÀldigt lite Àr kÀnt gÀllande hur CSR pÄverkar medarbetarna inom företaget. Flertalet forskare efterfrÄgar dÀrför studier pÄ mikro-nivÄ, med medarbetaren i centrum och dÀrför har vi valt att fokusera pÄ individen i en företagskontext.
FrÄn Ärsredovisning till ansvars redovisning : En studie av CSR och jakten pÄ legitimitet
Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.
Hur arbetar man med, och motiverar till,kunskapsöverföring inom konsultföretag? : En jÀmförelse mellan teknikkonsultföretag ochmanagementkonsultföretag
Kunskap och kompetens hos medarbetare har i dagens samhÀlle blivit en stor del av detsom bygger upp en organisation. För kunskapsintensiva företag, vars största resurs Àrmedarbetarnas kompetens, Àr det av stor vikt att ha en bra kunskapsöverföring. Att delakunskap krÀver en anstrÀngning av individen, författarna anser dÀrför att det Àr viktigtatt titta pÄ hur medarbetare motiveras till kunskapsöverföring.Representanter frÄn nÀringslivet har pÄpekat för författarna att managementkonsultföretag,jÀmfört med teknikkonsultföretag, Àr framstÄende pÄ att förvalta den kompetenssom finns inom företaget. Syftet med denna studie Àr att undersöka om detta pÄstÄendestÀmmer samt hur dessa företag arbetar med, och motiverar till, kunskapsöverföring.I studien genomfördes en litteraturstudie för att ta reda pÄ hur motivation ochkunskapsöverföring hÀnger ihop. Med denna som underlag genomfördes fyra intervjuer,tvÄ hos ett managementkonsultföretag och tvÄ hos ett teknikkonsultföretag.
HÀlsofrÀmjande arbete pÄ SSAB i BorlÀnge : HÀlsofrÀmjande processer i arbetslivet och ledarskapets betydelse för medarbetarens hÀlsa
Problem: Arbetsmiljön Àr viktig för mÀnniskors vÀlbefinnande. HÀlsofrÀmjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hÀlsa, utan Àven företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i BorlÀnge arbetar med hÀlsa genom att tillÀmpa ett hÀlsofrÀmjande perspektiv och utgÄ frÄn teorin om KÀnslan av sammanhang (KASAM). LedarskapsvÀrderingar har betydelse för medarbetares hÀlsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hÀlsofrÀmjande arbetet och deras syn pÄ medarbetarundersökningen HÀlsoSAM som företagshÀlsovÄrden pÄ SSAB bedriver. Arbetsbelastningen pÄ medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003).
Intern kommunikation - ett verktyg för extern framgÄng : en fallstudie av energibolaget Fortum
Elmarknaden i Sverige som sedan början av 1900-talet varit kontrollerad av staten avreglerades 1996 och öppnade för en fri konkurrens för handel med elektricitet. Negativ kritik har under de senaste Ären riktats mot energibolagen dÀr bland annat kundernas missnöje över höga priser och dÄlig kundservice uttryckts. Vid en avreglering kan problem uppstÄ dÄ organisationen vuxit fram ur ett tÀnkande baserat pÄ en monopolmarknad istÀllet för pÄ en konkurrensutsatt marknad. Konkurrensen och kundernas missnöje har medfört att energibolagen varit tvungna att internt Àndra och anpassa sitt arbete efter marknaden och kunden. Syftet med uppsatsen Àr öka förstÄelsen för den interna kommunikationens betydelse för företag i omvandling mot en mer kund- och marknadsorienterad organisation.
Att leda för hÀlsa : En fallstudie ur ledningens perspektiv av Telge Rent AB:s förÀndringsarbete för minskad sjukfrÄnvaro och ökad effektivitet rörande yrkesgruppen lokalvÄrdare
Efter Är av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under Ären 2002-2004 en minskning av lÄngtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gÀller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvÄrdare. (AFA FörsÀkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sÀnka sina sjuktal. VÄr förhoppning var att finna de hÀlsobringande pÄverkansfaktorer som lett till lÀgre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hÀlsoarbete. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrÄnvaro och öka effektiviteten.
Den interna styrningens pÄverkan pÄ motivationen : En fallstudie över styrsystemet i en icke vinstdrivande nischbank
Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.
HÄllbarhet inom den svenska banksektorn : Vilka kompetenser eftersöker bankerna i sitt hÄllbarhetsarbete?
MÀnskligheten stÄr idag vid ett vÀgskÀl. Antingen fortsÀtter vi agera pÄ samma sÀtt som vi gör idag för att möta vÄra behov, men med det vÀgvalet Àr de flesta överens om att en hÄllbar utveckling inte Àr möjlig. VÄrt tidigare agerande Àr en stark bidragande orsak till de ekonomiska, miljömÀssiga och sociala kriser vi idag upplever. Alternativet Àr att Àndra vÄrt agerande genom att hitta lösningar, metoder och skapa nya attityder för att möta vÄra behov pÄ ett sÀtt som möjliggör en hÄllbar utveckling. Det Àr en svÄr uppgift som krÀver ett engagemang pÄ bred front och att alla aktörer i samhÀllet tar ett ansvar.Detta har bidragit till uppkomsten av termen Corporate Social Responsibility (CSR) som berör kombinationer av Ätaganden som Àr viktiga för företagen att integrera i sitt arbete för att styra sin pÄverkan pÄ samhÀllet.
Den institutionella organisationsteorin och konsten : En fallstudie om institutionella idéers pÄverkan inom en kulturorganisation
Bakgrund och problem: Vad den samtida konsten Àr kan vara svÄrt att definiera. En definition Àr att konsten Àr vad konstvÀrlden sÀger Àr konst. Det finns ett antal idéer om vad konst skall vara, samt kulturpolitiska mÄl som syftar till att sprida kulturen till allmÀnheten. KonstnÀren Lars Vilks menar att det finns en idé inom konstvÀrlden att det finns en avgörande extern faktor som pÄverkar konstvÀrlden. Han menar Àven att det finns en syn som ser konsten som en institution.