ABSTRACTTitel: CoDriver - Handledarens kunskap som villkor för effektiva introduktionsprogram i arbetslivetNivÄ: D-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Per AngemoHandledare: Agneta SundströmDatum: 2011 ? maj Syfte: Mot bakgrund av att det idag finns behov av att lÄta nyanstÀllda fÄ ta tid att gÄ igenom ett introduktionsprogram syftar denna fallstudie till att undersöka följande frÄgestÀllningar:1) Hur arbetar organisationer i dag med planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering?samt2) Hur kan en ökad kunskap kring prestationsvillkor, grupprocesser och ledarskap förÀndra en organisations syn pÄ introduktionsprogrammets vikt, planering, genomförande och uppföljning?Metod: Undersökningen har genomförts i formen av en fallstudie. Inom ramen för fallstudien har i första hand genomförts fokusgrupper. Dessa har sedan kompletterats med enkÀtundersökningar. Fallstudien Àr alltsÄ baserad pÄ sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ data.Resultat & slutsats: Fallstudien visade att de deltagande organisationerna innan genomförd utbildning avsatte mycket lite tid för planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering.

Lean Àr ett koncept med mÀnniskor i fokus som inkluderar dess tanke- och arbetssÀtt samt de metoder och verktyg som anvÀnds. Problem kan dock uppstÄ ifall konceptets helhet inte implementeras, sÀrskilt en förÀndring av tankesÀtt Àr det som medarbetare ofta motsÀtter sig. Vi Àmnar dÀrför utröna möjliga förutsÀttningar till hur en vÀlvilja till förÀndring skapas samt hur systemet med lean förmedlas pÄ ett sÀtt sÄ att helhetsbilden framgÄr. En teoristudie anvÀnds till att identifiera förutsÀttningar och en fallstudie förklarar nödvÀndigheten med de identifierade förutsÀttningarna. FörutsÀttningarna som uppdagades var engagemang och delaktighet frÄn ledarskapet samtidigt som en medvetenhet kring helheten av lean behövs för att uppnÄ detta engagemang.

I denna studie har vi valt att undersöka vad de svenska storbankerna presenterar för motiv till sitt hÄllbarhetsarbete, samt huruvida motiven har förÀndrats sedan innan den senaste finanskrisen. Denna studie undersöker om det bara Àr bankernas CSR- aktiviteter som har förÀndrats eller om detta Àven gÀller för motiven till arbetet med CSR. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med hjÀlp av intervjuer pÄ samtliga svenska storbanker, en intervju pÄ Svenska Bankföreningen samt granskning av bankernas hÄllbarhetsrapporter frÄn 2007 och 2012. Den slutsats som kan dras Àr att huvudmotiv till CSR-arbetet pÄ alla storbanker Àr lÄngsiktig lönsamhet tillsammans med förtroende frÄn kunder och medarbetare. Studien visar att motiven till CSR inte har förÀndrats men att det tillkommit motiv sedan krisen.

Organisationskultur prÀglar individer och grupper pÄ olika plan, medvetna som omedvetna. Studier visar bland annat att vÄr bild av vad vi klarar av, vÄr sÄ kallade self-efficacy, pÄverkas av vilken kultur vi befinner oss i. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur organisationskultur upplevs av medarbetare och hur de upplever att den pÄverkar deras syn pÄ sig sjÀlva och sin förmÄga. Sju personer frÄn ett ungt och expansivt företag, vars kulturfilosofi har blivit medialt uppmÀrksammad och hyllad, intervjuades. Resultatet visade bland annat att gemensamma vÀrderingar och normer, sÄvida de Àr identifierbara, gör det lÀttare för medarbetarna att arbeta i samma riktning och tydliggör företagets förvÀntningar och ambitioner.

The study aims to shed light on the phenomenon of employeeship at a Swedish Staffing Agencise . This has been done on the basis of two questions. How can employeeship look like in a service? What is the role given employeeship in developing contexts? In order to answer the purpose and issues have a quantitative approach been used. Based on the theoretical frame of reference has the form of surveys created.

Syftet med studien var att ta reda pÄ om det gÄr att predicera medarbetares livstillfredsstÀllelse, psykosociala vÀlmÄende och upplevd relation till nÀrmaste chef utifrÄn chefers emotionsperception och emotionsreglering. Detta gjordes genom att 38 chefer utförde ett datorbaserat emotionsperceptionstest samt besvarade Emotional Regulation Questionaire. Deras nÀrmaste medarbetare bestÄende av totalt 213 stycken fick sedan besvara en enkÀt bestÄende av delar frÄn Satisfaction With Life Scale, SF-1 och QPS Nordic. Studiens huvudresultat visade att generaliserat kan resultatet frÄn emotionsperceptionstestet och det sjÀlvrapporterade anvÀndandet av omvÀrdering av kÀnslor hos chefer förklarar 28 % av skattningarna pÄ Satisfaction With Life Scale hos medarbetarna. Resultaten diskuteras i termer av att chefer skapar en positiv atmosfÀr pÄ arbetsplatsen, identifierar sociala problem och löser konflikter effektivare nÀr de Àr skickliga pÄ emotionsperception och omvÀrderar sina kÀnslor..

SamhÀllet förÀndras kontinuerligt. För att mÀnniskor ska mÄ bra i ett förÀnderligt arbetsliv behöver de uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga kring det som berör dem. Ett hÀlsofrÀmjande arbetsliv Àr inte bara gynnsamt för individen, det bidrar Àven till hÄllbar tillvÀxt i samhÀllet.  Organisationer strÀvar efter att utveckla sina verksamheter, vilket i forskning ofta diskuteras utifrÄn ekonomiska perspektiv. Att i kontrast till det ekonomiska perspektivet studera organisationer utifrÄn ett pedagogiskt perspektiv Àr föreliggande undersöknings fokus. Perspektivet syftar till att studera mellanmÀnskliga pÄverkans- och förÀndringsprocesser samt dessas förutsÀttningar inom organisationer.

VÄrt syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ hur dagens lÀrarroll ser ut, vilka verktyg kan anvÀndas för att motivera eleverna och fÄ dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som stÄr i styrdokumenten angÄende Àmnet och vi har ocksÄ tittat pÄ olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lÀrarna anvÀnder sig av, samt hur lÀraren kommunicerar med eleven. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fÄtt fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vÄrt resultat, som vi fÄtt frÄn vÄra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen anvÀnds skiljer sig Ät.

Intern kontroll Àr ett stort ledningsverktyg som kommit i diskussion den senaste tiden. Verktyget syftar till att strukturera upp och kvalitetssÀkra verksamheten och krÀver stort engagemang och kunskap. Men vad kostar det att anvÀnda sig av det? Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn COSO-modellens kontrollkomponenter skapa en modell för kostnadsberÀkning av intern kontroll för mindre tjÀnsteföretag. Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie gjord pÄ ett mindre tjÀnsteföretag samt sammanstÀllning av intervjuer med fyra utvalda mindre tjÀnsteföretag, vilket sedan kopplas samman med teori om intern kontroll, COSO-modellen och tidigare forskning om kostnadsanalys.Efter genomförd studie framgÄr det att den största kostnadsposten för intern kontroll Àr tid och innefattar mÄnga aktiviteter utförda av mÄnga medarbetare i ett företag.

Budgeten fyller en viktig funktion i Frigoscandias planering och styrning och fungerar som en handlingsplan över hur resurser skall fördelas. Risken finns dock att budget leder till att kortsiktiga mÄl prioriteras pÄ bekostnad av lÄngsiktiga samtidigt som det Àr en kostsam process. IstÀllet kan ett företag vÀrdera sin verksamhet utifrÄn icke-finansiella aspekter med hjÀlp av ett performance measurement system, som exempelvis BSC, för att kunna fÄnga den komplexitet och mÄngfald som rÄder i ett företag. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att beskriva och analysera hur ekonomistyrningen kan förbÀttras med hjÀlp av ett BSC i ett företag, inriktat pÄ lagringsverksamhet, vars nuvarande styrverktyg Àr budget. För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod, dÄ den djupare förstÄelse vi sökte av vÄrt Àmne ej skulle kunna uppnÄs med en kvantitativ undersökning.

VÄr hypotes Àr det finns ett sÀrskilt sÀtt att arbeta pÄ eller att det finns en andainom koncernen och bland medarbetare. NÀr nu ett utomstÄende företag som dessutom varit bitter konkurrent under mÄnga Är tar över syret tror vi det finns en risk att en sÄdan anda kan kvÀvas eller att sÀttet att arbeta förÀndras. Syftet med vÄr studie Àr att genom en fallstudie undersöka hur maktstrukturenser ut inom Hans Persson bil i VÀsterÄs, med ett fokus pÄ beslutsfattande. Vi vill ocksÄ undersöka om anstÀllda vÀrdesÀtter och kÀnner en tillhörighet tillvarumÀrket Hans Persson. Vi har gjort fyra intervjuer med anstÀllda pÄ olika positioner i Hans Persson bil.

Through this study we want to enlighten how different companies work with their internal branding and how well they succeed in this process. We also want to examine if there are any differences in this work depending on the companies market position. Following question is used to investigate this process;- In what way and how well are companies working, depending on market position to implement and maintain their work with the internal brand?For the study a theoretical model was created based on our existing theory. The model contains three main variables; create, communicate and uphold; i.e.

Bakgrund: AnstÀllda och dess kompetens genererar betydande vÀrden Ät företag. I strÀvan efter att öka och förnya ett företags kompetenser torde de anstÀlldas vilja att sjÀlva lÀra sig och utvecklas vara av stor vikt. Engagerade medarbetare som Àr benÀgna att anstrÀnga sig"lite extra"i sitt arbete underlÀttar kunskapsgenerering, varför vi har valt att studera ÀmnesomrÄdet engagemang. Syfte: Att identifiera vad som pÄverkar kollektivanstÀlldas engagemang samt att ge företagsledningen vÀgledning vid bedömningar rörande företagsekonomiska effekter av engagemangsskapande ÄtgÀrder. Genomförande: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie bland kollektivanstÀllda pÄ vÄrt fallföretag, vilket Àr verksamt inom metallvaruindustrin.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrÄn Herzberg`s tvÄfaktorteori. Studien undersökte Àven om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkÀtstudie genomfördes dÀr 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade pÄ samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

I dag löser mÄnga företag bÄde lÄngsiktiga men frÀmst kortsiktiga personalbehov med personalinhyrning. I vÄr undersökning har vi försökt att identifiera bakomliggande drivkrafter till personalinhyrning med hjÀlp av en fallstudie. Vi har Àven försökt kartlÀgga om det finns nÄgon skillnad pÄ drivkrafter nÀr företag hyr in rutinmÀssiga eller professionella medarbetare. NÄgon sÄdan skillnad kunde vi inte hitta. Att det gÄr snabbt och Àr enkelt att hyra in personal Àr enligt vÄr undersökning den frÀmsta drivkraften till personalinhyrning, oavsett vilken typ av personal företaget vÀljer att hyra in.