I det inledande skedet identifierades 6 problemomrÄden som de intervjuade ansÄg hade stor inverkan pÄ projekteffektiviteten. Sedan identifierades tÀnkbara lösningar till problemen. Detta gjordes med hjÀlp av sju tjÀnstemÀn frÄn Skanska VÀg och anlÀggning Norr dÀr öppna intervjuer anvÀndes som metodval. Detta examensarbete har visat pÄ sex faktorer som Àr viktiga för att fÄ framgÄngsrika projekt. Dessa faktorer Àr kalkyl, tidigt insatt i projektet, tydlig information, kundkontakt, engagerade medarbetare och resurser.

PĂ„verkar personligheten lönesĂ€ttningen? Kan chefen vara objektiv eller belönar chefen omedvetet dem som liknar honom/henne sjĂ€lv? Det saknas tidigare forskning om hur personligheten pĂ„verkar lön och lönesĂ€ttning. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om det föreligger ett samband mellan hög lön och en personlighet som liknar den lönesĂ€ttande chefen. Studien Ă€r genomförd hos 4 chefer och 55 medarbetare inom handikapp-omsorgen i Ängelholms kommun. Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av Myers-Briggs standardiserade frĂ„geformulĂ€r, intervjuer samt egna enkĂ€ter.

Politikerna i Sverige vill sÀnka kostnaderna för smÄ aktiebolag samt följa influensernafrÄn övriga lÀnder i Europa. Sverige Àr tillsammans med Malta de enda lÀnderna i Europasom fortfarande har kvar den allmÀnna revisionsplikten för alla aktiebolag.Revisionspliktens avskaffande kommer med all sannolikhet att pÄverka mÄngaintressenter, dÀribland staten, det vill sÀga skatteverket. Vidare kommer detta Àven attpÄverka revisorers yrkesroll. VÄra huvudfrÄgor lyder:! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för revisionsbyrÄer,samt revisorers arbetsuppgifter.! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för skatteverket,samt kommer skatteverkets medarbetare fÄ större arbetsbördor?Syftet med vÄr uppsats Àr att lyfta fram vad revisorerna samt skatteverket anser om detblir en lagÀndring angÄende revisionspliktens vara eller icke vara, för att fÄ en vidareförstÄelse av vad detta innebÀr för revisorsyrket samt vilka konsekvenser detta medför förskatteverket.

Mot bakgrund av att det finns forskning som visar pÄ samband mellan arbetstillfredsstÀllelse, hÀlsa och effektivitet, blir det angelÀget för organisationer att beakta hur chefer arbetar kring psykosociala faktorer i medarbetares arbetsmiljö, samt vilka konsekvenser olika typer av ledarskap fÄr för medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Min avsikt Àr dÀrför att undersöka hur medarbetare upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt hur de uppfattar att deras nÀrmaste chef agerar för att den psykosociala arbetsmiljön ska bli tillfredsstÀllande. För att fÄ en större förstÄelse betraktas problemet Àven ur chefernas perspektiv, d.v.s. hur de verkar för att fÄ till stÄnd en god psykosocial arbetsmiljö för sin personal. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka vilken pÄverkan ledarskapet har för medarbetares psykosociala arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativa halvstrukturerade intervjuer, som genomfördes pÄ ett stort tillverkande skÄnskt företag, med sju medarbetare samt tre av deras chefer frÄn tre olika avdelningar.I analysen framkom det att medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö varierade pÄ de tre avdelningarna, bl.a.

Problemformulering: Företag som agerar pĂ„ mogna marknader anvĂ€nder ofta sitt företagsvarumĂ€rke för att differentiera sig. Ett varumĂ€rke byggs inte enbart upp genom kommunikation till kunden i form av annonser, skyltning och kampanjer. Även interaktionen som sker mellan kund och anstĂ€lld har en stor inverkan pĂ„ hur kunden uppfattar företagets varumĂ€rke (Parment, 2010). Hur de anstĂ€llda agerar gentemot kunden beror till stor del av deras uppfattning av företagsidentiteten, som agerar ramverk för dagliga beslut och beteenden (Harris, F., de Chernatony, L., 2001). En stark företagsidentitet kan skapa en tydlighet i företaget som ökar medarbetarnas kĂ€nsla av engagemang, vilket i förlĂ€ngningen ger mer nöjda kunder.

En ökad kundmedvetenhet och den ökande globala konkurrensen har gjort att det blivit allt viktigare för företag att bemöta och vÄrda sina kundrelationer. Detta har gjort att fler företag vÀljer att arbeta med Customer Relationship Management (CRM). CRM Àr ett verktyg som blir alltmer vanligt dÄ det hanterar och vÄrdar kundrelationer och kan ge en betydande konkurrensfördel för företag. Tidigare studier hÀvdar att CRM kommer att ha en betydande roll i framtiden för lÀkemedelsindustrin pÄ grund av dess komplexitet och industrins hÄrda konkurrens. Trots CRM:s ökade betydelse och att företag runt om i vÀrlden inversterar stora summor pengar pÄ CRM har resultaten av implementeringen ofta visat sig misslyckade eller overksamma.

Syftet med undersökningen var att bÀttre förstÄ de faktorersom möjliggör ett konstruktivt förÀndringsarbete sÄ att dessa lÀrdomar kanutnyttjas inför framtida förÀndringar. En enkÀt- och en intervjuundersökninglÄg till grund för studien. EnkÀten besvarades av 43 personer och intervjuernahölls med 12 personer som var eller hade varit anstÀllda pÄ den undersöktaenheten, sÄvÀl gruppchefer som medarbetare. Resultaten visade att valetav strategi vid förÀndringsarbetet kan pÄverka hur konstruktivt det blir. Resultatendiskuterades framförallt mot bakgrund av teorier rörande förÀndringsarbete,ledarskap samt motivation..

The purpose of the study is to analyze what conditions the specific company provides employees to enable organizational learning. To clarify the framing of the study a few quastions has been specified to narrow the issu. The questions that has been used are: what opportunities does the company creat to enable organizational learning and how does the emplyees contribute to organizational learning.In the search of knowledge to the previously questions this study becames a qualitative study with an ethnographic approach based on observations and interviews. This method gives the knowledge that makes us understand the actions that takes place in the oraganization and the shared image the oraganization provides. An understanding for the employees and the organization has been achived after compiling the empirical material from observation notes and transcripts from the interviewsIn the work whit the analysis the empirical material based on transcripts and observation notes has been the main material.

FrÄn att det i början talades vÀldigt lite om coaching Àr det idag en mÄngmiljonsaffÀr som erkÀnts som ett effektivt sÀtt att bidra till utvecklingen av ledare pÄ alla möjliga nivÄer i en organisation (McLean, 2012, s 4). Genom att vara en coachande ledare kan man pÄ sikt fÄ mer sjÀlvgÄende medarbetare (Chef 2007).TvÄ kÀnda definitioner av coaching Àr den av John Whitmore och den av Susann Gjerde. Gemensamt har de som utgÄngspunkt att coaching handlar om att utveckla individer och hjÀlpa dem att hjÀlpa sig sjÀlva genom att aktivt lyssna, stÀlla öppna frÄgor och identifiera styrkor hos individer. Det som skiljer dessa definitioner Ät Àr tillvÀgagÄngssÀttet.Med denna undersökning vill vi ta reda pÄ hur butikschefer inom mobiloperatören Hi3G tolkar och vÀver in coaching i sitt ledarskap och vad deras syfte med coaching Àr. Vi vill veta vilken syn de har pÄ coaching som en ledarskapsstil, hur stor del av deras ledarskap som faktiskt handlar om coaching och vilka effekter det har pÄ deras medarbetare.Undersökningen Àr baserad pÄ bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod dÀr vi kombinerar tre stycken intervjuer med en enkÀtundersökning besvarad av 34 butikschefer.Resultatet visar att butikchefer inom Hi3G har en relativt likartad syn pÄ vad coaching Àr, samt att de tillÀmpar och tolkar det ganska snarlikt, men att mÄnga saknar tid till att coacha i den utstrÀckning de skulle vilja.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

Belöningar finns pÄ alla arbetsplatser, men sÀttet de tar sig uttryck pÄ kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktÀr och har alla till uppgift att motivera de anstÀllda. Ekonomiska belöningar Àr belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebÀr en kostnad för företaget men utdelas i annan form Àn pengar till de anstÀllda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, sÄsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera pÄ ett psykologiskt och socialt plan.

Patienter som Àr bÀrare av multiresistenta bakterier (MRB) upplever i mÄnga fall ensamhet, bristande information, lÀngre vÀntetider och dÄlig kunskap hos sjukhuspersonalen. Sjuksköterskans kunskapsnivÄ har stort samband med organisationskulturen, graden av engagemang till vÄrden samt erfarenhet av att vÄrda patienter med MRB. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda vuxna patienter med MRB. En kvalitativ intervjustudie som utgick frÄn semistrukturerade frÄgor genomfördes pÄ tvÄ kirurgavdelningar vid ett sjukhus i mellersta Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor mellan 25-45 Är gamla med 3-15 Ärs erfarenhet inom yrket.

Inom vÄrden Àr det inte ovanligt att det uppstÄr konflikter i personalgruppen, som kan ha stor pÄverkan pÄ bÄde den psykosociala arbetsmiljön och för den omvÄrdnad och det bemötande patienter och nÀrstÄende fÄr. Chefer i vÄrden upplever att konflikter och konflikthantering Àr svÄrt. Tidigare studier visar att chefer inom vÄrden i hög utstrÀckning undviker att gÄ in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter pÄ ett sÀtt som endast ger en kortvarig lösning. DÄ konflikter kan ha pÄverkan pÄ patientens omvÄrdnad Àr det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstÄr. Syftet med studien var att undersöka vÄrdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

Introduktionsprocessen har betydelse för den nyanstÀllde likvÀl som för organisationen. Detta dÄ anstÀllda numera oftare byter arbete och organisationerna behöver fÄ den nyanstÀllde snabbt arbetsförd samt hÄlla kvar sin personal. VÄrt syfte med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för den formella introduktionen vid en organisation. Vi ville undersöka hur introduktionen förstÄs och upplevs i praktiken. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med fokus pÄ intervjuer med en komplettering av relevanta dokument för introduktionsprogrammet.

I och med att fler och fler datasystem anvÀnds som informationsbÀrare inom hÀlso- och sjukvÄrden, blir verksamheterna ocksÄ sÄrbara pÄ ett sÀtt som de inte varit tidigare.Hoten mot informationsförsörjningen kan vara bÄde interna och externa. Exempel pÄ interna hot Àr de egna medarbetarnas brist pÄ sÀkerhetstÀnkande och externa hot kan vara virusangrepp och hackers, men ocksÄ strömavbrott eller andra kommunikationsavbrott.Rapporten Àr en kartlÀggning av och en kunskapsinventering av reservrutiner i Landstinget Kronoberg.Under april och maj 2007 skickade vi ut en webbenkÀt till ett urval av medarbetare vid de bÄda driftenheterna. 200 anvÀndare valdes slumpvis ut, 50 stycken frÄn vardera yrkeskategorin lÀkarsekreterare, lÀkare, undersköterskor och sjuksköterskor.Svarsfrekvensen blev 50 %.Vi har i rapporten kommit fram till att de tillfrÄgade medarbetarna tycker att reservrutiner Àr viktigt, men lÄngt frÄn alla vet inte vad reservrutiner Àr eller hur de arbetats fram. Det har framkommit att mÄnga anser att journaluppgifter inte förs in rÀtt i den datoriserade journalen efter ett driftstopp, dÄ reservrutiner anvÀnts. P.g.a.