Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmÄga. MÄlet Àr alltid övergÄng till anstÀllningar pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Samhall i GÀllivare upplever svÄrigheter att förmÄ medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen krÀver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbÀttringar för deras hÀlsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsÀttningar att vara framgÄngsrik, att Samhall Àr en utmÀrkt arbetsgivare och att medarbetarna Àr lojala.

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det Àr frÀmst kortsiktiga finansiella intressen som fÄr ledningen pÄ företag att förÀndra organisationen med inriktning mot personalnedskÀrningar. Det finns tankegÄngar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka Àr mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. SvÄrigheter kan dock uppstÄ i hur man lyckas med förÀndringen, sÄtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförÀndring.

För att lyckas skapa en framgÄngsrik verksamhet Àr det viktigt att ha engagerade medarbetare med rÀtt förutsÀttningar för att ett bra arbete ska kunna utföras och dÀrtill bidra till utveckling för sÄvÀl medarbetarna som för hela organisationen. Ledarskapet har diskuterats lÀnge och utgjort forskningstema för att fÄ fram de ledaregenskaper som Àr avgörande för verksamheters framgÄng. Ledarskapet Àr dock myntets ena sida dÀr den andra sidan utgörs av medarbetarskapet vilket ej har undersökts i samma utstrÀckning. Vilka förutsÀttningar mÄste finnas för att medarbetarna ska kÀnna sig delaktiga i verksamhetsprocessen? Vad Àr det som motiverar och engagerar medarbetarna i deras arbete? Vad innebÀr medarbetarskap? Vad krÀvs för att medarbetarskap ska utvecklas? Det Àr nÄgra frÄgor som vi sökt svar pÄ med hjÀlp av föreliggande undersökning.Utöver insamlade teorier kring medarbetarskapet har vi undersökt hur medarbetare pÄ ett Àldreboende upplevde sitt medarbetarskap utifrÄn synen pÄ ansvar, delaktighet, motivation, arbetstillfredsstÀllelse och relationer.

En lÀrande organisation kÀnnetecknas av att medarbetarna i en organisation utvecklar och för vidare kunskap mellan varandra, samt förmÄgan att förÀndra och tillÀmpa kunskaperna. Peter Senge utvecklade begreppet en lÀrande organisation och med hjÀlp av fem discipliner redogör han vad en organisation bör göra för att Ästadkomma en lÀrande organisation. Kline och Saunders uppmÀrksammade att företag tog Ät sig av Senge?s fem discipliner och mÀrkte Àven att företagen behövde en mer detaljerad information om hur den lÀrande organisationen skapas. DÀrav grundade Kline och Saunders tio detaljerade steg som skapar en sÄdan organisation.Genom att ett företag Àr en lÀrande organisation anpassar den sin verksamhet till det som hÀnder i omvÀrlden för att det ska gynna bÄde medarbetare och Àgare.

Konflikter Àr vanligt förekommande pÄ arbetsplatser. De kan lÀtt fÄ negativa konsekvenser som sÀmre kvalité pÄ arbetet och medarbetare som sjukskriver sig. DÀrför Àr det viktigt att ledaren klarar av att hantera dessa pÄ ett bra sÀtt. Kan de lösa konflikten pÄ ett bra sÀtt kan de ocksÄ fÄ ut positiva saker av den.Kvinnor och mÀn anses arbeta olika som ledare och mÄnga anser att mÀn leder bÀttre Àn kvinnor. DÀrför Àr det intressant att se hur könen leder sina medarbetare och ifall de hanterar konflikter pÄ liknade sÀtt eller om det skiljer sig.

VÄrt syfte Àr att undersöka om gott chefskap passar in pÄ teorins definitioner av ledarskap eller management eller en kombination av de bÄda.Uppsatsen Àr av kartlÀggande och hypotesskapande karaktÀr och en kvalitativ metod har anvÀnts för att insamla, studera och analysera data. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med vd/ledare och ledda pÄ fem större företag verksamma i Sverige samt sex intervjuer med rekryteringskonsulter som enligt vÄr definition tillhör experternas perspektiv. PrimÀrdatan innefattar Àven tre intervjuer med inom Àmnet verksamma forskare och docenter pÄ Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. SekundÀrdatan utgörs av vetenskapliga artiklar samt litteratur som behandlar Àmnet ledarskap och management.Utredningen visar en klar övervikt för de egenskaper som teorin karaktÀriserar som ledarskap. I sju av tio fall nÀmner respondenterna ledarskapsegenskaper, och bara i tre av tio fall anger de att nÄgon som leder och ansvarar för verksamheter bör Àgna sig Ät uppgifter som tillhör management.

Bakgrund: Det postindustriella samhÀllet har fÄtt en ny syn pÄ arbetaren dÀr man ska vara sjÀlvgÄende mÄngkunnig och flexibel, vilket Àr helt andra krav Àn de som fanns under industrialismen. DÄ en allt större konkurrens infinner sig pÄ arbetsmarknaden, fÄr företagen Àven en möjlighet att stÀlla ibland till synes orimliga krav pÄ sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer ÄtrÄvÀrda att behÄlla, till skillnad frÄn den som inte Àr flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i.

Syftet med uppsats Àr att belysa vilken innebörd medarbetare (undersköterskor, habiliteringspersonal) ger det nÀra ledarskapet, som Àr nuvarande ledarskapsinriktning i organisationen Lysekils kommun. Studien belyser Àven vilka förvÀntningar medarbetarna har om ett nÀra ledarskap och om det finns ettbehov av att utveckla ledarskapet sÄ att de enligt medarbetarna handlar om ett nÀra ledarskap. För att besvara detta syfte har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har sökt svar pÄ informanternas tankar och förvÀntningar vad som enligt dem kÀnnetecknar ett nÀra ledarskap, samt om de anser att nÄgot behöver utvecklas inom detta omrÄde.Resultatet visar pÄ att medarbetarna framförallt tÀnker att nÀra ledarskap handlar om tillgÀnglighet, nÄbarhet och en delaktighet pÄ enheten. Chefens betydelse av nÀrvaro pÄ enheten ser olika för medarbetarna beroende pÄ om deras chef sitter pÄ enheten eller Àr utlokaliserad pÄ annan enhet.

Denna examensuppsats Àr ett resultat av en observationsstudie utförd pÄ ett svenskt företag, verksam inom musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, Àven förkortat RM utgÄr frÄn nÀtverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nÀtverk. Konvergensteori bygger pÄ konvergens vilket innebÀr att tvÄ tidigare Ätskilda ting gÄr samman till en enhet. UtifrÄn detta Àr uttrycket konvergenskultur sprunget.

Syftet med den hÀr essÀn Àr att synliggöra svÄrigheter i förskolans vÀrld. I förskolan Àr man omgiven av mÀnniskor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhÄlla mig professionellt till medarbetare, förÀldrar och ledning. Men nÀr man uppfattar brister i barnsÀkerheten uppstÄr flera svÄrigheter. I essÀn undersöker jag en frÄga utifrÄn tvÄ arbetsroller.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida det förekommer skillnader i en fallorganisation pÄ hur medarbetarskapet uppfattas av de tre grupperna; chef, medarbetare samt fackliga representanter. Dessa grupper jÀmförs sedan med varandra och med tidigare forskning inom medarbetarskap.Undersökningen utgÄr frÄn HÀllsténs och Tengblads medarbetarskapshjul och anvÀnds i kombination med empowerment och inlÀrd hjÀlplöshet för att jÀmföra och analysera de skillnader som fanns mellan de olika grupper gentemot varandra och genom medarbetarskap som teori.En blandad kvalitativ- och kvantitativ ansats anvÀndes för att fÄ största möjliga bredd pÄ fallstudien. Den kvantitativa delen bestÄr av en enkÀt som utfördes pÄ hela fallorganisationen och den kvantitativa delen bestod av en djupintervju med fackliga representanter. Dessa data sammanstÀlls sedan och anvÀnds pÄ ett öppet sÀtt för att undersöka tendenser.Studien visade att det fanns relativt goda vÀrden inom omrÄdet medarbetarskap med höga vÀrden frÄn sjÀlvskattningsformulÀren samt med en god syn pÄ medarbetarskapet frÄn de fackliga representanterna. Skillnaden fanns dÀremot i hur medarbetarskapet sÄgs mellan grupperna; medarbetare, chef och fackliga representanter.

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap pÄ förmÄgan att motivera, sÀtta upp mÄl och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas Àven pÄ aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation Àr ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation Àr som mest effektiv nÀr den leder till delad förstÄelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den hÀr studien Àr att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation frÄn ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat pÄ femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet Äterspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och vÀrdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

Titel: Key Account Management processNiva?: C-uppsats inom a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Rafal Mahdi & Sofia NilssonHandledare: Akmal Hyder & Zahra AhmadiSyfte: Syftet med denna studie a?r att ja?mfo?ra hur en KAM-process kan skilja sig mellan stora och sma? fo?retag inom B2B marknad.Datum: 2015-06-03Metod: Studien bygger pa? en abduktiv ansats. Vi utfo?r en multipelfallstudie med en kvalitativ forskningsdesign. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomfo?rs och utformas med hja?lp av en operationalisering som grundar sig i den vetenskapliga teorin.

Syfte - Syftet med studien Àr att fÄ en djupare insikt i sambandet mellan ledarskap och de faktorer som bidrar till ökat engagemang hos medarbetarna i arbetet med stÀndiga förbÀttringar. Studien riktar sig mot ett mellanstort industriföretag som implementerat lean production.Design/ metod - I vÄr undersökning valde vi att göra en kvalitativ fallstudie. Data samlades in i ett svenskt industriföretag. Totalt har 7 intervjuer genomförts.Undersökningsresultat - Resultatet vi kom fram till Àr att medarbetarna Àr i lÄg utstrÀckning delaktiga i förbÀttringsarbetet. Tidigare forskning visar att medarbetare som Àr delaktiga i beslut Àr ocksÄ mer engagerade i arbetet.Metodkritik ? Resultatet speglar enbart subjektiva bedömningar och de studerade variablerna bygger pÄ respondenternas uppfattningar.

LÄngtidssjukskrivningar har ökat drastiskt pÄ senare Är och Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. Det har genom Ären varit stÀndiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och FörsÀkringskassan. Studierna fokuserar ofta pÄ vad lÄngtidssjukskrivningar beror pÄ och dess konsekvenser för samhÀllet. Det Àr framförallt den offentliga sektorn som drabbats hÄrdast, dÀr vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen.