Allt fler företag anvÀnder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumÀrke. ArbetsgivarvarumÀrket innebÀr de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding Àr det psykologiska kontraktet, vilket kan förstÄs som uppfattningen om ömsesidiga Ätaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats Àr indelad i tvÄ delar varav Studie 1 handlar om vad som kÀnnetecknar framgÄngsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumÀrket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som anvÀndes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer.

I ett tjÀnsteföretag Àr det av stor vikt att alla medarbetare har samma bild av vad företaget stÄr för. Företagsledningen bygger upp en vision av hur denna bild, som jag benÀmner identitet, ska se ut. Det gÀller sedan att ledningen lyckas sprida bilden till alla medarbetare, sÄ att en gemensam identitet kan uppnÄs. I detta arbete anser jag kommunikation vara ett av de viktigaste verktygen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett företag kan anvÀnda kommunikation för att pÄverka företagets identitet i önskad riktning.

Studiens syfte var att undersöka pÄverkansprocessen i medarbetarskapet. Studien fokuserade endast pÄ chefernas uppfattning. De övergripande frÄgestÀllningarna handlar om vilka faktorer som pÄverkar ledarskapet i pÄverkansprocessen och i medarbetarskapet. Vi har valt att utgÄ frÄn en modell om pÄverkan av Dent & Brent (2009). VÄr undersökning har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

Motstridiga mÄl och mÀnniskans medvetna eller omedvetna strÀvan efter bekvÀmlighet kan leda till problem nÀr företag vill motivera sina medarbetare till att arbeta mot organisationens mÄl. I ett företag dÀr arbetsmiljön prÀglas av stora sÀkerhetsrisker Àr chefers förmÄga att motivera till arbete i enlighet med företagets sÀkerhetsmÄl avgörande. En bransch som ofta sammankopplas med sÀkerhetsrisker Àr gruvbranschen. Syftet med denna studie Àr att förklara hur chefer inom ett gruvföretag motiverar sina medarbetare i gruvan att arbeta i enlighet med företagets sÀkerhetsmÄl. Studien har en deduktiv ansats dÀr mÄlsÀttningsteorin anvÀnds som utgÄngspunkt.

MÄnga organisationer idag stÀlls inför utmaningen att överbygga gapet mellan produktionskapacitet och förvÀntat resultat pÄ grund av allt snabbare förÀnderliga marknader. Som svar har mÄnga företag tillÀmpat konceptet Lean produktion dÀr man strÀvar efter perfektion genom stÀndiga förbÀttringar. Dock Àr det fÄ företag som lyckas genom tillÀmpningen uppnÄ en hÄllbar utveckling och kontinuerlig effektivisering av verksamheten. Företag som lyckas, fÄr möjlighet att hÄlla en stabil position och öka sin lönsamhet genom att stÀndigt reducera kostnader och öka vÀrde för deras kunder. FrÄgan Àr oundviklig, hur kan vissa företag lyckas medan andra halkar efter? Syftet med uppsatsen Àr att identifiera konkreta framgÄngsfaktorer för hur företagen kan bedriva förbÀttringsarbete genom att utnyttja mÀnniskors kompetens och skapa engagemang mot en gemensam vision.Uppsatsen omfattar tre studier; litteraturstudie, omvÀrldsstudie genom deltagande pÄ seminarium samt fallstudie av tre företag som anses ledande inom arbete med stÀndiga förbÀttringar.Identifierade framgÄngsfaktorer för hur företag kan driva framgÄngsrikt och lÄngsiktigt förbÀttringsarbete delas in i fyra huvudfaktorer:A.

En organisation lÀr nÀr individerna i organisationen lÀr. Allt lÀrande i organisationer startar med andra ord pÄ individnivÄ. Medarbetarsamtalet ses som ett moment för att ta tillvara pÄ medarbetarens kunskaper och att utveckla nya kunskaper hos medarbetaren. Men fenomenet medarbetarsamtal har bÄde blivit Àlskat och hatat och har fallgropar precis som all annan mÀnsklig interaktion. Fokus i forskningen av medarbetarsamtalet har legat pÄ hur det ska vara för att bringa framgÄng, och dÄ frÀmst genom ett ledarperspektiv.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och mÀn som ledare styr sina medarbetare.VÄr studie Àr en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. PrimÀrdata fÄr vi genom en webbaserad enkÀtundersökning. SekundÀrdata samlas in genom litteratur i Àmnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primÀrdata genomförs genom att jÀmföra de olika respondenternas svar med varandra.Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vÄr studie tenderar att styra pÄ kvinnligt vis i vissa frÄgar och de manliga respondenterna tenderar att styra pÄ manligt vis i vissa frÄgor. I andra frÄgor styr kvinnorna och mÀnnen lika, mer likt ett kvinnligt styrsÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr dels att studera vilken förankring som en taxiorganisations varumÀrke kan ha bland företagets vÀxelpersonal dels att undersöka om det föreligger diskrepans mellan vad organisationen vill förmedla med sitt varumÀrke och de vÀxelanstÀlldas uppfattning om detsamma. Uppsatsen syftar till att försöka förstÄ och förklara denna eventuella diskrepans genom att knyta an till teorier om rollövertagande, organisationsidentitet och organisationskultur. Forsknings- och teoretiska perspektivI uppsatsen har teorier frÄn det sociologiska fÀltet anvÀnds liksom forskningsperspektiv pÄ intern marknadsföring och produktsyn.MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra medarbetare och en driftchef intervjuats. Intervjuerna spelades in via diktafon. För intervjuerna anvÀndes en strukturerad intervjuguide.ResultatResultatet visar att förankringen av varumÀrket hos vÀxelmedarbetarna har brister.

I en butiksmedarbetares vardag uppkommer stÀndigt frÄgor vilka mÄnga gÄnger berörs av arbetsrÀtten. Det kan konstateras att medarbetares kunskaper gÀllande bland annat anstÀllningsbevis, anstÀllningsskydd samt rÀttigheter och skyldigheter varierar i hög grad. Det har hÀr visat sig att erfarenhet hos medarbetare Àr en starkt bidragande faktor. För att fÄ en ökad medvetenhet hos medarbetarna kan Àven chefens ledarstil komma att pÄverka, dÄ denne överlag besitter viss kunskap gÀllande lagar och regler som delvis omfattas av arbetsrÀtten. Chefens ledarstil pÄverkar Àven medarbetarskapet och motivationen pÄ arbetsplatserna.

Titel: Motivation ? och uppfattningar kring bonussystemet i ett företag NivÄ: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: David Frisk & Oskar ThurénHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? januari Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett medelstort tjÀnsteföretags bonussystem och effekterna av det. Vi vill ocksÄ se om det finns skillnader i Äsikter och upplevelser frÄn medarbetarnas och ledarnas sida kring deras bonussystem och den motivationseffekt som följer. UtgÄngspunkten för uppsatsen var att fÄ en bild av ett bonussystems pÄverkan pÄ de anstÀllda i ett företag. Metod: Vi har genomfört sammanlagt 9 stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer inom ett och samma företag. Intervjuerna har skett med medarbetare och ledare och frÄgorna till dem har i grunden samma men har anpassats till grupperna.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Problem: Lean har under flera tiotals Är anvÀnds inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbÀttra. OcksÄ den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbÀttringar. FrÄgan Àr om lean Àr en metod som ocksÄ Àr tillÀmplig dÀr och hur den kan anvÀndas, likasÄ vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gÀller de mÀnskliga aspekterna?Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean anvÀnds och se vad det har tillfört en verksamhet.

Studiens frÀmsta syfte var att undersöka hur medarbetare och chefer pÄ ett större svenskt företag upplevde processen för medarbetarsamtal. Det aktuella företaget var verksamt inom detaljhandeln med enheter geografiskt utspridda över vÀrlden. För att uppnÄ studiens syfte genomfördes sju semistrukturerade intervjuer samt en granskning av företagets dokument innehÄllande riktlinjer för medarbetarsamtalsprocessen. Respondenterna bestod av fyra medarbetare och tre chefer, samtliga verksamma inom samma enhet. Valet av en kvalitativ metod gjordes mot bakgrund av studiens syfte och forskningsfrÄgor.

Genom förÀndringar av organisationsstrukturen, dÄ medarbetare idag arbetar i mer sjÀlvstÀndiga grupper och en chef inte Àr stÀndigt nÀrvarande Àr, fungerande medarbetarskap önskvÀrt. Medarbetarskap Àr ett koncept som bestÄr av olika delar sÄsom samarbete, ansvarstagande, öppenhet och engagemang. Dessa delar behöver fungera för att ett medarbetarskap ska existera. ArbetsplatstrÀffar Àr en mötesform i organisationer som ska ge medarbetare möjlighet att pÄverka sin arbetssituation. FrÄgor som diskuteras mellan medarbetarna i deras informella arbetsmiljö riskerar att inte behandlas pÄ arbetsplatstrÀffar.Studien handlar om hur medarbetarna utövar medarbetarskap under arbetsplatstrÀffar.

Fallstudien undersöker och beskriver vad som motiverar medarbetarna i företag med kunskapsintensiv verksamhet. Studien behandlar ocksÄ medarbetarnas syn pÄ en eventuell expansion. Studien Àr uppbyggd pÄ ett deduktivt sÀtt och empirin bygger pÄ intervjuer med ledare och medarbetare frÄn tvÄ fallföretag..