Syfte: Syftet Àr begreppsutvecklande dÀr vi vill öka kunskapen om hur enverksamhet som kÀnnetecknas av hierarki och standardisering Àr kopplattill kreativitetsbegreppet. Detta genom att studera ledarskapets ochkreativitetens betydelse för, och relation till, varandra i enprofessionsbyrÄkrati.Metodik: Vi har anvÀnt oss av deduktiv ansats och en kvalitativundersökningsmetod. Vi har utfört sex kvalitativa, semi-struktureradeintervjuer med olika chefer pÄ LÀnssjukhuset i Kalmar samt elva styckenintervjuer med medarbetare till dessa chefer.Resultat: Vi har upptÀckt att andra termer tillgives samma innebörd somkreativitetsbegreppet pÄ LÀnssjukhuset i Kalmar. IstÀllet för kreativitetanvÀnds utveckling och förbÀttringsarbete, nÄgot som stÀndigt Àr i fokus.Ledarskapet försvÄras av sin uppgift att skapa ett klimat dÀr idéer frÄnmedarbetare uppmuntras och tas om hand. Ledarna pÄ LÀnssjukhuset iKalmar mÄste bland annat driva ett lyhört och synligt ledarskap för attkunna fÄ medarbetarna att vara kreativa.

Utmaningar vid förÀndring. En fallstudie om arbetsmiljön pÄ storsjukhuset. Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i en fusion mellan tvÄ olika universitetssjukhus. Sammanslagningen Àr ett led i landstingets förnyelsearbete för att stÀrka regionen pÄ lÄng sikt. Examensarbetet Àr utformad som en fallstudie och belyser en klinik dÀr personal frÄn de tvÄ sjukhus som slagits samman Àr verksamma.

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö Àr nÄgot som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar nÀr det kommer till att vÀlja arbetsplats. Det handlar inte lÀngre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvÀrtom stÀller sig mÄnga frÄgan, vad har organisationen att erbjuda mig?För att möta dessa behov mÄste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behÄlla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumÀrke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rÀtt kompetens.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

Sjukhusgruppen NU-sjukvÄrden i VÀstragötalands regionen bedriver hÀlsofrÀmjande arbete mot sina medarbetare med hjÀlp av frivilliga hÀlsoinspiratörer. Dessa inspiratörer har till uppgift att vara ett stöd för medarbetarna, uppmuntra och stimulera dem till att göra hÀlsosamma val samt bidra till ökat vÀlmÄende. Med tanke pÄ ett försÀmrat hÀlsotillstÄnd hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonal inom regionen samt med en önskan om utveckling av det hÀlsofrÀmjande arbetet frÄn NU-sjukvÄrden har följande studie till syfte att beskriva hur hÀlsoinspiratörerna upplever sina möjligheter att bedriva arbetet inom omrÄdena fysisk aktivitet och kost. För att besvara studiens syfte utformades en webbaserad enkÀt som skickades ut till samtliga 115 hÀlsoinspiratörer inom NU-sjukvÄrdens fem sjukhus. Resultaten visar att större delen av de hÀlsoinspiratörer som ingÄr i undersökningen har en positiv instÀllning till det hÀlsofrÀmjande arbetet inom NU-sjukvÄrden.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare pÄ nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare frÄn bÄde Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn pÄ Swedbanks internationalisering. Studien har utgÄtt frÄn Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom Àmnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frÄgor skapats med utgÄngspunkt i teorin, dessa frÄgor anvÀnds senare för att kategorisera kÀllmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förÀndringar eller nÀr en lÄgkonjunktur intrÀffar och att den svenska synen pÄ konsensus inte Àr gÀllande överallt.

Studiens syfte var att kvantitativt undersöka hur medarbetare upplever sina utvecklingssamtal ur ett kommunikations- och relationsperspektiv. I frÄgestÀllningarna ingick ocksÄ att utreda eventuella skillnader, dels mellan kvinnor och mÀn och dels mellan valda arbetsgivarsektorer.Studien genomfördes som en enkÀtundersökning och resultatet visar att medarbetarna i stora drag Àr nöjda med sina utvecklingssamtal, trots att de inte verkar fylla nÄgon större funktion för den egna utvecklingen. De ger bÄde chefen och sig sjÀlva genomgÄende höga betyg. Dessutom Àr medarbetarna nöjda med den gemensamma kommunikationen och relationen. Men som motsats till detta finns det ocksÄ medarbetare som Àr starkt missnöjda med sina utvecklingssamtal, bÄde ur ett kommunikations- och relationsperspektiv.NÀr det gÀller skillnader mellan kvinnor och mÀn, visar resultatet att kvinnorna anser sig vara bÀttre pÄ att berÀtta om egna önskemÄl och förmÄgor i arbetet.

Syfte: Syftet Àr att genom litteraturstudier samt med utgÄngspunkt i ett antal intervjuer med respondenter, skapa en förstÄelse för vad som motiverar professionella medarbetare pÄ deras arbetsplats.Metod: Vi har anvÀnt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en abduktiv studie samt att anvÀnda oss av kvalitativ metod i vÄra intervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer, alla med respondenter som vi ansÄg passa in i vÄr definition av professionella medarbetare. Resultaten frÄn dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. För att skapa ett trovÀrdigt resultat har vi valt att redovisa stor del av vÄrt empiriska material med hjÀlp av citat frÄn respondenterna. Vi har Àven utvecklat samt skrivit slutsatser utifrÄn dessa citat.Resultat och slutsats: UtifrÄn vÄrt empiriska material kan vi se att en motiverande miljö för medarbetarna, bland annat kan skapas genom att arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och utmanande.

Syftet med studien var att undersöka (1) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll och medarbetares arbetstillfredsstÀllelse med chefen, (2) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll samt, (3) medarbetares arbetstillfredsstÀllelse med chefen relaterat till angivna demografiska parametrar. 25 chefer besvarade en webbenkÀt om arbetsrelaterad stress och kontroll och 206 av deras medarbetare besvarade en webbenkÀt om arbetstillfredsstÀllelse med sin chef. Resultaten visade ett samband mellan medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse med chefen och chefens yrkesroll (delmÄtt i stressinstrumentet) samt att medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse pÄverkades av deras anstÀllningstid och utbildningsnivÄ. Vidare visade resultaten att cheferna upplevde en högre grad av arbetsrelaterad stress Àn kontroll. Dessa resultat indikerar att chefer med en tydligt definierad yrkesroll har mer arbetstillfredstÀllda medarbetare samt, och i linje med tidigare forskning, att medarbetarnas anstÀllningstid och utbildningsnivÄ har betydelse för arbetstillfredsstÀllelsen med chefen. .

I dag har de flesta arbetstagare förvandlats till medarbetare, Ätminstone i teorin. Arbetsgivare söker numera "medarbetare" och kallar sina anstÀllda sÄ. Det lÄter trevligare - att "arbeta med", istÀllet för det mera passiva "att ta arbete".Allt fler företag och organisationer har uppmÀrksammat vikten av medarbetarskap, i syfte att utveckla ansvarstagande och förÀndringsförmÄga pÄ arbetsplatserna.Den hÀr uppsatsen Àr kvalitativ intervjustudie om hur anstÀllda i en matbutik uppfattar medarbetarskap. Syftet med studien Àr, att fÄ en djupare förstÄelse för hur de anstÀllda i den organisation vi har valt att studera, upplever medarbetarskap och hur detta pÄverkar deras personliga utveckling. Som en del i medarbetarskapskonceptet pÄvisas ocksÄ vikten av ledarskap, samt hur ett komplext begrepp som medarbetarskap upplevs av anstÀllda i en platt organisation dÀr alla strÀvar efter samma mÄl.Komplexitet av medarbetarskapet resulterar i att vi, i vÄr strÀvan att fÄ en djupare förstÄelse i den hÀr studien, tar upp olika aspekter som ledarskap, lÀrande och reflektion, som alla, enligt oss, spelar en viktigt roll i medarbetarskapet..

Bakgrunden till studien var att verksamheten SÄBO (sĂ€rskilt Ă€ldreboende) pĂ„ ?Distansgatan 7? önskade erhĂ„lla ett vetenskapligt perspektiv pĂ„ förĂ€ndringen som har skett sedan enheten var med i tv programmet ?Uppdrag granskning? utifrĂ„n Kotters Ă„ttastegsprocess vid förĂ€ndring (Kotter, 1996).Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga hur anhöriga, medarbetarna, enhetschefer och politiker upplevt organisationsförĂ€ndringen pĂ„ Ă€ldreboendet Distansgatan 7 som har anvĂ€nt sig av John P. Kotter (1996) och budskapet i boken ?Leda förĂ€ndring?. Kotters budskap bygger pĂ„ en Ă„ttastegsmodell som styr förĂ€ndringen.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare pÄ nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare frÄn bÄde Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn pÄ Swedbanks internationalisering. Studien har utgÄtt frÄn Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom Àmnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frÄgor skapats med utgÄngspunkt i teorin, dessa frÄgor anvÀnds senare för att kategorisera kÀllmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förÀndringar eller nÀr en lÄgkonjunktur intrÀffar och att den svenska synen pÄ konsensus inte Àr gÀllande överallt.

SammanfattningDet har skrivits mycket om Àmnet organisationskultur och hur en sÄdan kan anvÀndas för att skapaframgÄngsrika företag men nÄgot som saknats i litteraturen Àr det pedagogiska perspektivet somhandlar om hur en organisationskultur kan lÀras ut. Vi har dÀrför valt att anvÀnda oss av ettpedagogiskt perspektiv i vÄrt arbete.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om nÄgra medarbetare vid tvÄ Ikea-varuhus,ett i Sverige och ett i Spanien, uppfattar att de lÀrt sig företagskulturen via formellt eller informelltlÀrande. En litterÀr studie gav oss en teoretisk ram att utgÄ ifrÄn och sedan genomfördes intervjuermed fyra anstÀllda samt en personalchef pÄ respektive varuhus.Det resultat vi har kommit fram till Àr att medarbetarna vi intervjuat lÀrt sig om kulturenbÄde genom informellt och formellt lÀrande. Det informella lÀrandet sker frÀmst genominteraktion med kollegor och det formella lÀrandet sker genom utbildningar, dÄ frÀmst genomintroduktionsutbildningen och genom olika former av ledarskapsutbildningar. Vi har ocksÄ settatt det formella lÀrandet Àr nÄgot som pÄverkas av den för tillfÀllet rÄdande ekonomiskasituationen och minskar eller prioriteras bort vid en ekonomisk kris.

En lojal arbetsstyrka Àr efterstrÀvansvÀrd i alla typer av organisationer eftersom det med lojaliteten Àven följer ett kÀnslomÀssigt band mellan medarbetarna och företaget. Detta band bidrar till att medarbetarna gör sitt yttersta för att nÄ företagets mÄl och vision. I en organisation som Apoteket AB, vilken har genomfört stora organisatoriska förÀndringar, aktualiseras betydelsen av lojalitet dÄ monopolets upphörande sÀtter företaget i en ny situation, nÀmligen en konkurrens om arbetskraften. Genom ökad förstÄelse för hur de olika hierarkiska nivÄerna i organisationen ser pÄ begreppet lojalitet och hur dessa uppfattningar förhÄller sig till varandra möjliggörs konkurrensfördelar gentemot andra aktörer pÄ marknaden. I denna kvalitativa studie har medarbetare frÄn apoteket Kungsmyntan i Stockholm intervjuats om hur de ser pÄ lojalitet och hur denna syn pÄverkats av omregleringen.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur.Metod: Studien Àr genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer samt en nÀtundersökning.Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i mÄnga anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, dÄ namnet stundtals associeras med frukostflingor. GÀllande kultur visar det sig att K special Àr en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. BÄde tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn pÄ livet och mÀnniskors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap.