Idag är de flesta hälsomedvetna och många företag har börjat uppmärksamma vikten av friska och välmående medarbetare och vill verka hälsofrämjande. Syftet med studien var att undersöka innebörden av hälsofrämjande ledarskap och vilka förutsättningar chefer kan skapa för att medarbetare ska kunna bevara eller förbättra sin hälsa. Semistrukturella intervjuer genomfördes med två konsulter, tre chefer och tre medarbetare på olika bemanningsföretag, vilket analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att hälsofrämjande ledarskap bygger på chefers övergripande kunskap om hälsans komplexitet och förmåga att se till både företags och individers behov. För att skapa hälsofrämjande förutsättningar krävs genomgripande och långsiktiga strategier och att chefer aktivt arbetar med att få ledning och medarbetare delaktiga i hälsoarbetet..

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet är en central bestämningsfaktor för anställdas hälsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och påverka på arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en ständig dialog, främjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnått hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod användes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Nordea beskriver i sina mål att de strävar aktivt efter att ha högt motiverade medarbetare. Frågan är vad det är som motiverar medarbetare? Inom Nordea är de två vanligaste yrkesgrupperna personlig bankman och placeringsspecialsist. En stor skillnad finns mellan de två eftersom personlig bankman erhåller månadslön medan placeringsspecialister får en månadslön och en prestationsbaserad lön. Syftet med denna uppsats är att studera vad medarbetare själva uppfattar som motiverande respektive demotiverande.

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur medarbetare upplever ett förändringsarbete i en organisation. Det handlar även om att studera skillnader mellan hur olika grupper av medarbetare upplever ett förändringsarbete. Upplevelserna av ett förändringsarbete har studerats utifrån olika faktorer såsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att använda mig av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrån en kvalitativ ansats.

Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare.

Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur företagsledare i mindre företag beskriver närhet och distans till sina medarbetare och hur de anser att en företagsledare bör agera mot sina medarbetare för att få ett fungerande arbetsklimat. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervjuform. Fem intervjuer genomfördes med fem företagsledare i olika mindre företag i Halmstad. Med hjälp av bland annat Goffman, Weber och Tönnies har jag analyserat empirin. Resultatet av undersökningarna visade att företagsledarna anser att det är en svår balansgång i att ingå i gemenskapen på företaget men ändå hålla en viss distans till sina medarbetare.

Våra forskningsfrågor har handlat om vilka förväntningar chefer och medarbetare har på chefsrollen inom kommunal äldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det får för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstå vilka förväntningar medarbetarna i en offentlig äldreomsorgsorganisation i tre kommuner i Småland har på sin chef samt vad enhetschefen har för förväntningar på sin roll inom äldreomsorgen. Vår fokus var några personers egna upplevelser, och vi har därför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med två medarbetare. Teoribildningar som vi använt är norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det är skillnader på chefers och medarbetares förväntningar på chefsrollen, vad skillnaderna beror på är här svårt att fastslå.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Delaktighet och inflytande i arbetslivet är en central bestämningsfaktor för anställdas hälsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och påverka på arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en ständig dialog, främjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnått hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod användes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern kriskommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en kris.? Hur fungerade kriskommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en krissituation?? Påverkar kulturen hur medarbetare upplever krisen?Metod:Forskningen har genomförts med hjälp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med medarbetare på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn på en kris är beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen är. Vidare påverkas det formella budskapet av hur medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har även kommit fram till att kulturen på en organisation är avgörande för hur medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anställda kan det vara en bidragande orsak till att medarbetare sviker sin arbetsplats och sina medarbetare.

Uppsatsens syfte är att genom teoretiska och empiriska studier skapa en djupare förståelse för de instrument ett företag använder för att motivera sina medarbetare och hur medarbetarna i sin tur uppfattar dem. En kvalitativ metod har använts. Det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med medarbetare på Coloplast.De instrument Coloplast använder för att motivera produktionsmedarbetarna är trovärdiga och accepterade av de anställda. Dock är den personliga lönen för liten för att ha önskad effekt. Coloplast bör bestämma sig för vilken motiveringsstrategi som fungerar bäst och koncentrera sig på denna..

Forskningen visar att det börjar bli ont om kompetenta medarbetare och att det snart är viktigare att behålla sina kompetenta medarbetare än själva kunderna. Syftet med forskningsstudien har varit att skapa förståelse för hur professionella mindre tjänsteföretag som revisions- och redovisningsbyråer arbetar med employer branding för att kunna bli attraktiva arbetsgivare. Totalt intervjuades sex personer från sex mindre revisions- och redovisningsbyråer. Intervjuernas fokus låg på två huvudområden: extern- och intern employer branding. Resultatet visade att fem utav de sex tjänsteföretagen inte arbetar med att attrahera nya talangfulla medarbetare (Extern employer branding).