Den hÀr studien behandlar ?alarmerande nyheter? pÄ internet och Àr en studie om publikens mottagande av larmrapporter i media pÄ nÀtet. AllmÀnheten översköljs dagligen med information gÀllande kost, hÀlsa och livsstil frÄn olika mediekanaler. StÀndigt uppmanas allmÀnheten till att Àndra sina vanor, trots att det i vissa fall har varit helt obefogat.

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pÄlandsbygden har vad det gÀller mottagande av elever med annan sprÄkbakgrundÀn svenska.FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka krav stÀllspÄ de delaktiga rektorerna ochlÀrarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrÄgoranvÀndsen kvalitativ metod. StudiengörspÄ tvÄ olika skolori samma kommundÀr en lÀrare och en rektor pÄ vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns nÄgra lokala riktlinjer ikommunen för nyanlÀnda eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen pÄ lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlÀrarna och kraven som stÀlls blir pÄ sÄ vis otydliga.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och dÀrmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn anvÀnds ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys anvÀnds för att klarlÀgga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hÄllbara argument.

The purpose of this essay has been to investigate how newly arrived asylum seekers experience their first month in Sweden. The focus has been on the introduction week that is given within the first month of their arrival, although the study aims to treat the reception that is given in general. This is important because the refugees are in a sensitive state, leaving their country for different reasons, and coming to a new place wich they know nothing or little about. The questions at issue has been the following; * What are the refugeesÂŽ views of the information and the treatment theyÂŽve been given during their first month in Sweden? * Which are the possible reasons for the refugees experiencing the reception the way they do? The methods IÂŽve used have been observation studies during the introduction week, plus interviews with participants of this introduction.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk SSA133NVt 2011Handledare: Lilian Nygren Junkin.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Syftet med denna uppsats Àr att försöka finna vad som Àr kÀnnetecknande för ett satiriskt framstÀllningssÀtt, och sÀtta det i relation till det som jag ser som karakteristiskt för Marjaneh Bakhtiaris framstÀllningssÀtt i romanen Kalla det vad fan du vill (2005). Numera ses satir som ett genreöverskridande begrepp som mer betecknar en ton eller ett förhÄllningssÀtt Àn en tydligt avgrÀnsad genre. Det finns dock vissa Äterkommande kÀnnetecken för vad som anses som satir, nÀmligen förekomsten av nÄgon form av samtidskritik, komiska inslag och ironi. Vidare skildras Àven det satiriska verkets karaktÀrer i regel som typer eller karikatyrer och bibehÄller sina karaktÀrsdrag genom berÀttelsens gÄng. Vid en analys av Kalla det vad fan du vill har jag funnit att Bakhtiaris framstÀllningssÀtt i detta verk överlag stÀmmer vÀl överens med ovan beskrivna karaktÀrsdrag för satir.

AbstractEllinor Nilsson: The Beatles i Sverige Är 1963. En studie om The Beatles radioinspelning pÄ Karlaplan och gruppens mottagande i media under samma turné [The Beatles in Sweden 1963. A study of The Beatles? radio recording on Karlaplan and how the group was depicted in Swedish media during the tour]. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, examensarbete 15 högskolepoÀng, 2012.In October 1963 The Beatles started their first tour abroad, which took place in Sweden.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur de betydelser av genuset kvinna som förmedlas av chilenska dagstidningar mottas av kvinnor i Chile; detta satt i relation till kvinnornas egna situationer i livet och positioner i strukturerna. Den bestÄr dels av en analys av tidningsartiklar dÀr kvinnor förekommer, dels av intervjuer med Ätta chilenskor om hur de uppfattar dessa. Fokus i analysen av intervjuerna ligger pÄ vilka variabler intervjupersonerna associerar kring gÀllande kvinnorna i artiklarna, pÄ huruvida de uppfattar dem som handlande subjekt eller ej samt pÄ huruvida de intervjuade kvinnornas uppfattningar kan kopplas till faktorer som klass/samhÀllsgrupp, etnicitet, Älder, moderskap och Àktenskap/samboende gÀllande dem sjÀlva. Inga entydiga slutsatser kan dras. Faktorerna klass/samhÀllsgrupp, Àktenskap/samboende och moderskap tycks dock vara av större betydelse Àn Älder och etnicitet för de intervjuade kvinnornas mottagande av artiklarna..

Inom hĂ€stvĂ€rlden har det lĂ€nge pĂ„gĂ„tt debatt angĂ„ende ridhĂ€stars vĂ€lbefinnande i samband med trĂ€ning. Speciellt dressyren har fĂ„tt utstĂ„ mycket kritik dĂ„ kritikerna menar att hĂ€starna tvingas genomföra rörelser i en onaturlig form. En av formerna som ofta debatteras Ă€r rollkĂŒr. DĂ€r Ă€r hĂ€stens nacke hyperflekterad och den gĂ„r med nosen mot bringan, vilket mĂ„nga menar Ă€r stressande för hĂ€sten. Även dagens tĂ€vlingsform fĂ„r ibland utstĂ„ kritik, dĂ„ man pĂ„ tĂ€vlingsplatser kan se hĂ€star som uppvisar konfliktbeteenden.

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka förvÀntningar det finns pÄ personal som arbetar i förskoleklass. Vi avgrÀnsade arbetet genom att fokusera pÄ förskollÀrarna, fritidspedagogerna och grundskolelÀrarnas förvÀntningar, Àven fast vi vet att det finns mÄnga andra som har förvÀntningar pÄ den personal som arbetar i förskoleklass. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken eller vilka kompetenser bör den personal ha som utför arbetet i förskoleklass?Vilka förvÀntningar riktas mot personalen i förskoleklass frÄn avlÀmnande förskollÀrare och mottagande lÀrare i grundskolan? Vilka förvÀntningar har personal i förskoleklass mot varandra och sig sjÀlva? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att kunna fÄ ut sÄ mycket som möjligt i de samtal vi förde med de intervjuade lÀrarna. Vi intervjuade tvÄ förskollÀrare som var avlÀmnande lÀrare, en fritidspedagog och en förskollÀrare som arbetade i förskoleklassen och tvÄ grundskollÀrare som var mottagande lÀrare.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en grupp kartlÀggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartlÀggning kan ge. Det Àr vid sjÀlva överlÀmnandet som studiens fokus ligger.Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartlÀggning, ÄtgÀrdsprogram, bemötande lÀrandemiljö och organisation, interaktion och handledning.Genom att intervjua tretton kartlÀggare har vi sökt svar pÄ vilka framgÄngsfaktorer som Àr viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartlÀggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartlÀggningen till utveckling för den kartlagda eleven.Studiens resultat pekar pÄ att kunskapen och insikten om lÀrandet, bemötandet Àr avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhÄllningssÀtt för att inte ha ett exkluderande förhÄllningssÀtt, dÀr eleven ses som tÀrande utan ett inkluderande, dÀr eleven ses som nÀrande, visar studien Àr kÀrnan i En skola för alla som dÄ genomsyras av en god lÀrandemiljö.Studien visar ocksÄ att det i och med överlÀmnandet av kartlÀggningen krÀvs planerad handledning frÄn överlÀmnaren till mottagaren för att kartlÀggningens resultat ska leda till utveckling för eleven..

Överrapporteringen Ă€r en viktig del i arbetet som ambulanssjuksköterska.NĂ€r ambulanssjuksköterskan trĂ€ffar patienten sĂ„ gör denna en bedömning enligt ABCDE-konceptet. Överrapporteringen förbereds pĂ„ vĂ€gen in till sjukhuset. VĂ€l framme tas en kontakt med sjuksköterska pĂ„ akutmottagningen och patienten rapporteras över. Olika faktorer pĂ„verkar överrapporteringen exempelvis miljöfaktorer, hur mottagande sjuksköterska tar emot rapporten och kommunikationsproblem mellan den prehospitala och hospitala vĂ„rden. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur ambulanssjuksköterskor upplever överrapportering av patienter till akutmottagningen.En kvalitativ metod med intervjuer har anvĂ€nts för att kunna fĂ„nga upplevelsen av ett fenomen.