Syftet med studien har varit att beskriva upplevelser av sjukgymnastisk behandling med inriktning på McKenzie-metoden hos patienter med ländryggssmärta. Introduktion: Det är vanligt i Sverige att drabbas av ländryggssmärta och för många individer och samhället är det ett stort hälsoproblem. Sjukgymnaster diagnostiserar och ska med smärtlindring, som fokuserar på funktionsnedsättningar och uppmuntran till rörelse, kunna behandla patienter. McKenzie är en undersöknings ? och behandlingsmetod som sjukgymnaster ofta använder vid ryggbesvär.

McKenziemetoden är en undersöknings- och behandlingsform för rygg- och nackbesvär som har utvecklats av Robin McKenzie, sjukgymnast från Nya Zeeland. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning steg B- utbildade sjukgymnaster använder och upplever metoden. Vi var även intresserade av att utreda med vilka behandlingsformer metoden integreras samt orsaken till varför inte alla sjukgymnaster fullföljer utbildningen. Enkäter skickades ut till 110 steg B-utbildade sjukgymnaster. Resultatet visade att sjukgymnasterna använder sig mest av metoden vid såväl undersökning som behandling av lumbalcolumna.

BAKGRUND: Ospecifik långvarig ländryggssmärta är ett vanligt problem i dagens samhälle. Smärtan som inte har sin förklaring i vävnadsskada kan om den kvarstår leda till isolering, inaktivitet och depression. Fysisk träning används ofta för att minska smärtintensiteten.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka fysioterapeutiska interventioner som används mot NSLBP och att redogöra för vilka resultatmått som används för att utvärdera effekten av interventionerna. METOD: Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Ämnesord för respektive databas tillämpades.

The aim of this thesis is to gain a deeper understanding of howsocial contacts can serve as information sources for pregnantwomen. Furthermore, we wanted to examine how women?scontext influences their information seeking and the barriers thatcan occur during information seeking. The theoretical frameworkis founded on Tom Wilson's model of information needs as contextdependent, and Pamela J. McKenzie's model of informationpractices in accounts of everyday-life information seeking.

Studies of the information needs of library patrons are necessary in order for the library to serve the community. Alas, studies of non-heterosexual persons are rare in the field of Library and Information Science in Sweden. This study aims at examining the information situation of women in same-sexed parenthood by means of analysing their situation as norm-breaking. The study is done through examining the specific information needs of this group, how they seek and receive information, what barriers they encounter and what function the library has in this information situation. A queer theoretical approach to heteronormativity in combination with McKenzie?s two-dimensional model of information seeking is used to perform a qualitative analysis of the material.

The aim of this thesis is to examine Social science teachers infor-mation seeking in their professional role.The focus in this study has been on what sources the teachers use for information seeking, examine and analyze their information practices and how they state their reasons for using different in-formation sources, and finally how these teachers experience con-ditions related to information seeking and how these conditions in-fluence their information seeking.This study is based on four semi structured qualitative interviews. The empirical material from the interviews has been compared to earlier relevant research and analyzed with a theoretical frame-work, which includes conceptions from a sociocultural perspec-tive, a matrix over different kinds of information sources devel-oped by Höglund och Persson and McKenzie?s model of infor-mation practices.The results of this study are:- These teachers use both formal and informal sources and external and internal sources. Digital sources are important and these have consequently been added to Höglund och Persson?s original matrix from 1985.- Information practices tend to overlap each other, for example ac-tive seeking (more specific and prepared information seeking) and active scanning (less specific), which are the two most common information practices among the teachers.

Idrott och hälsa är ett obligatoriskt ämne för elever oavsett de går på särskola eller inte. Elever i särskolan kan behöva annorlunda instruktioner, bemötande och feedback. Det som avgör hur idrottsläraren behöver arbeta med dessa saker beror på vilken typ av funktionsnedsättning eleverna har. Elever på särskolan har en anpassad kursplan, det vill säga att de personliga förutsättningarna ligger till grund för hur målen kan och ska uppnås (Skolverket, 2011). Forskning visar att idrottslektionerna på särskolan har lägre rörelseaktivitet, detta för att stor del av tiden går åt till instruktioner och liknande (Sit, McKenzie & McManus, 2008).

The subject of this two year Master's thesis in Library and Information Science is the information practices of illiterate immigrants in everyday life. The purpose is to examine how immigrants seek, identify, understand and value information sources and information, and how the practices have changed with their arrival in Sweden. It furthermore focuses on the barriers that illiterate immigrants meet in accessing and understanding information. It moreover investigates the strategies they use to overcome them.For this purpose twelve qualitative research interviews were carried out, with illiterate immigrants as well as with service providers. The theoretical concepts of the essay is information practices, which means that the information process is within a context, and information poverty, that people in different context do not have adequate and equal access to information and information sources.Using McKenzie's model of information practices, the essay concludes that illiterate immigrants are active in their information process, especially when they interact with information.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka elevers nyttjande av skolgården samt vad som påverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jämförande studie vill vi öka förståelsen för sambandet mellan skolgårdens fysiska utformning och elevernas sysselsättning under rasten. Frågeställningarna lyder:Vad gör eleverna på skolgården under rasten?Vilken betydelse har skolgårdens utformning avseende elevernas sysselsättning under rasten?Har elevernas kön någon betydelse för deras sysselsättning under rasten?MetodI studien användes strukturerade observationer, fältanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes på två F-9-skolor med skilda skolgårdstyper.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka elevers nyttjande av skolgården samt vad som påverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jämförande studie vill vi öka förståelsen för sambandet mellan skolgårdens fysiska utformning och elevernas sysselsättning under rasten. Frågeställningarna lyder:Vad gör eleverna på skolgården under rasten?Vilken betydelse har skolgårdens utformning avseende elevernas sysselsättning under rasten?Har elevernas kön någon betydelse för deras sysselsättning under rasten?MetodI studien användes strukturerade observationer, fältanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes på två F-9-skolor med skilda skolgårdstyper.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka elevers nyttjande av skolgården samt vad som påverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jämförande studie vill vi öka förståelsen för sambandet mellan skolgårdens fysiska utformning och elevernas sysselsättning under rasten. Frågeställningarna lyder:Vad gör eleverna på skolgården under rasten?Vilken betydelse har skolgårdens utformning avseende elevernas sysselsättning under rasten?Har elevernas kön någon betydelse för deras sysselsättning under rasten?MetodI studien användes strukturerade observationer, fältanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes på två F-9-skolor med skilda skolgårdstyper.

Denna uppsats fokuserar på den sociala dimensionen av begreppet hållbarhet. Det finns idag utarbetade metoder och verktyg för att ta reda på ekonomiska och ekologiska följder av planerade förändringar i staden men den sociala hållbarheten har i många fall inte givits samma betydelse (smsprojektet.se). Begreppet social hållbarhet innefattar flera komponenter där medborgarinflytande är en viktig sådan. Social hållbarhet är svårdefinierat men beskrivs av forskare både som ett mål men också som en process. Medborgarinflytandet är en viktig del i samhällets strävan mot social hållbarhet (Olsson 2102, McKenzie 2004).