Bevispresentation är ett ämne som kommit i skymundan i litteratur som har medförhörsmetodik att göra. Litteraturen på området är begränsad, med användningsområdetstort.Bevispresentation är ett område inom förhörsmetodik som ställer höga krav på förhörsledaren.Det gäller att tolka och förstå de olika delarna av en misstänkts utsaga, så att man kan skapaen strategi för hur man skall använda den bevisning som man lyckats skrapa ihop. För att göradetta krävs kunskaper om såväl juridik som psykologi. Tillexempel kan en förhörsledare fåstor hjälp i sin tolkning av den misstänktes uppgifter, genom att betrakta dennes kroppsspråkunder förhöret.Den helhetsbild som förhörsledaren får av den misstänktes humör och sinnesstämning i olikadelar av förhöret kan vara avgörande för hur taktiken för bevispresentationen läggs upp.Denna rapport kommer att visa hur man, genom att få en så komplett bild av den misstänktesom möjligt, lättare kan kontrollera förhörssituationen.Målet med effektiv bevispresentation är att Maximera utgången av förhöret..

Network Interdiction-problem innehåller två mot varandra stående styrkor, en användare och en angripare, somär inbegripna i en krigsliknande konflikt. Användaren använder ett nätverk för att optimera en funktion, t.ex.att förflytta en underhållskonvoj så snabbt som möjligt, eller Maximera mängden materiel som transporterasgenom nätverket. Det innebär att användaren vill använda den kortaste eller snabbaste vägen vid transporter,och han vill Maximera flödet genom nätverket. Nätverket kan t.ex. vara ett vägnät, kraftförsörjningsnät eller ettdatornätverk.

SammanfattningTitel:                             Hur får företaget sina anställda motiverade till sitt arbete?Datum:                         2012-05-25Nivå:                             C-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare:                   Ida Jensen, Nicklas Gustafsson samt Tanja LjubezHandledare:                 Thomas KarlssonExaminator:                 Petter BoyeProblembakgrund:     En av de viktigaste resurserna inom organisationerna är kunskapskapitalet som finns hos de anställda. För organisationerna handlar det om att Maximera utnyttjandet och utvecklandet av kunskapskapitalet. Därmed måste de anställdas krav, behov och förväntningar tillfredsställas till den högsta möjliga grad.Problemformulering: Hur får företaget sina anställda motiverade att utföra arbetet? Genom en tillfredsställande arbetsmiljö, tydlig ansvarsfördelning, möjlighet till karriärmässig och personlig utveckling eller via belöningar som erbjudanden eller bonus?Syfte:                                  Syftet med genomförandet av studien är att få en bredare och djupare förståelse av hur företag motiverar sina anställda för att Maximera utnyttjandet av kunskapskapitalet.Metod:                          En kvalitativ undersökning har gjorts där vi inriktat oss mot fyra kontorschefer.

Kasta gris är ett spel där spelarna tävlar om att komma först till 100 poäng. Två grisformade tärningar kastas och beroende på hur de landar ger de olika poäng, alternativt förlust av poäng. För en spelare som har samlade poäng i en kastomgång innebär ytterligare ett kast en chans att erhålla en högre poängsumma men också en risk att förlora den redan samlade. I denna uppsats vill vi ta reda på vid vilken högsta poängsumma i en kastomgång som spelaren bör välja att fortsätta kasta. Eftersom tärningarna är grisformade och alltså inte symmetriska är sannolikheterna olika för de möjliga utfallen.

Denna teoriprövande fallstudie försöker svara på frågan om små staters ökande militära internationella ambitioner, och villighet att ta militära risker är ett förväntat beteende utifrån ett brett realistisk perspektiv. I centrum för undersökningen går den svenska säkerhets- och försvarspolitiska utveckling under luppen. Uppsatsen har en hög abstraktionsnivå och under undersökningens gång görs tre nedslag som alla försöker belysa realismen aktualitet. Inledningsvis undersöks dagens oklara hotbild, för att därefter ta en närmare titt på de motåtgärder som EU- länderna gemensamt har bestämt sig för, varvid begreppet Peace support operations belyses ur ett realistiskt perspektiv. Slutligen diskuteras hur realismen kan förklara små staters agerande varvid olika möjligheter diskuteras.

Det pågår en ständig debatt mellan olika parter i samhället angående betesskador orsakade av klövvilt. Huvudmålet med dagens viltförvaltning är att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgången i landskapet. Syftet med studien var därför att kvantifiera fodermängden för klövvilt i skogslandskapet, undersöka hur olika skötselåtgärder påverkar foderutbudet och analysera kostaderna för dessa. Studien begränsades till ett sammanhängande område i Holmen Skogs distrikt Egen skog. Med hjälp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har foderutfallet för ett antal olika foderskapande skötselåtgärder tagits fram. I de flesta simuleringar var målet att Maximera nuvärdet, men det alternativ som skapade absolut mest foder var när målet istället sattes till att Maximera biomassan i skogslandskapet.

Smarta elnät är en av lösningarna för att uppnå EUs klimatmål den s.k. 20-20-20-satsningen. Klimatmålen innefattar bl.a. ökad energiproduktion från förnybara energikällor och ökad energieffektivisering, detta anses nödvändigt för att hindra den globala uppvärmningen samt uppnå en bättre och mer hållbar framtid. Den elektriska energins svaghet är den begränsade möjligheten till effektiv och storskalig lagring. Eftersom den förnybara energin har en väderberoende produktion ska smarta elnät hjälpa konsumenten att styra energikonsumtionen efter hur energiproduktionen varierar.

De lagar och direktiv som uttrycker penningpolitikens mål vilar ytterst på nationalekonomisk teori och emperi och färgas således av utvecklingen inom disciplinen. Nykeynesianismen utgör den dominerande teoribildningen inom modern makroekonomisk litteratur och går ut på att penningpolitikens övergripande mål bör bestå i att Maximera nyttan för ett representativt hushåll. Riksbanken har prisstabilitet som mål, vilket inte alltid är förenligt med nykeynesianismens målfunktion. Det förefaller utifrån detta som intressant att undersöka hur de lagar och direktiv som fastställer den svenska penningpolitikens mål förhåller sig till modern makroekonomisk teori, samt på vilket sätt som Riksbanken tillämpar dessa lagar och direktiv. Mitt syfte är att undersöka huruvida det föreligger anledning att omformulera de lagar och direktiv som uttrycker den svenska penningpolitikens mål, med speciellt avseende på Riksbankslagen.

De lagar och direktiv som uttrycker penningpolitikens mål vilar ytterst på nationalekonomisk teori och emperi och färgas således av utvecklingen inom disciplinen. Nykeynesianismen utgör den dominerande teoribildningen inom modern makroekonomisk litteratur och går ut på att penningpolitikens övergripande mål bör bestå i att Maximera nyttan för ett representativt hushåll. Riksbanken har prisstabilitet som mål, vilket inte alltid är förenligt med nykeynesianismens målfunktion. Det förefaller utifrån detta som intressant att undersöka hur de lagar och direktiv som fastställer den svenska penningpolitikens mål förhåller sig till modern makroekonomisk teori, samt på vilket sätt som Riksbanken tillämpar dessa lagar och direktiv. Mitt syfte är att undersöka huruvida det föreligger anledning att omformulera de lagar och direktiv som uttrycker den svenska penningpolitikens mål, med speciellt avseende på Riksbankslagen.

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att Maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

Det finns många olika motiv för företag att sponsra kultur men kulturinstitutioner har dåligt utvecklade erbjudandestrategier för att framhäva hur företag gagnas av samarbetet. Mellanhänder med nisch mot kultursponsring kan etableras för att marknadsföra kulturinstitutioner mot potentiella sponsorer. En ändrad lagstiftning tycks öka intresset för företag att sponsra kultur. För att Maximera nyttan av sponsringssamarbetet krävs en utvecklad sponsringsrelation som är ömsesidigt värdeskapande och där parterna uppfyller alla nivåer av kunskapsutbyte. Relationerna inom kultursponsring påverkas mer av kulturinstitutioners storlek än av företags..

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att Maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att Maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att Maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att Maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..