Svart SjÀl Àr en kortfilm i genren skrÀck/thriller som Àr inspelad i High Definition Video och ljudlagd i 5.1 Surroundljud. Skapandet av denna film har involverat tre faser; Förproduktion (manus, casting av skÄdespelare, lokalisering av inspelningsplatser och införskaffning av rekvisita), Produktion (inspelning) och Postproduktion (redigering, effekter, musik och ljudlÀggning). Filmen handlar om ett kusligt hotell dÀr ett mord har begÄtts pÄ ett brutalt sÀtt och den enda överlevande kommer inte ihÄg nÄgot alls. Dagen efter kommer Peter, en journalist, till platsen för att undersöka saken. Vi följer med Peter in i en rysande historia dÀr sanningen om hotellets mörka förflutna möter dagens ljus.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Hur ÄterberÀttar man ett minne frÄn sin tidiga barndom? Vilken gestaltning ger publiken bÀst inblick i minnet och fÄr dem sjÀlva att tÀnka tillbaka pÄ deras egen barndom? Detta arbete utgÄr frÄn dessa frÄgestÀllningar och undersöktes genom en testgrupp som fick se det eget skapade material och sedan svarat pÄ en frÄgeenkÀt. Svaren ifrÄn enkÀten har sedan analyserats och resultaten redovisas i detalj i detta arbetes sista kapitel.För att kunna göra ett bildmaterial sÄ trovÀrdigt som möjligt för arbetets undersökningsgrupp att se pÄ sÄ utgick jag frÄn ett eget minne, mer specifikt, ett minne frÄn det Är jag och min familj bodde i Albanien. Jag var dÄ 5 Är gammal och dÀr gick jag lucia för första gÄngen. Det skapade materialet blev tvÄ filmer av samma minne, en utifrÄn mitt perspektiv, film X, och ett utifrÄn mina förÀldrars, film Y, och undersökningen kretsade kring vilken gestaltning som passar bÀst för frÄgestÀllningen.Arbetets hypotes Àr att den gestaltningen, som pÄ ett genomgÄende sÀtt visar att minnet Àr Àkta Àr den som vidare ska anvÀndas i liknande arbete.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur serietidningens narrativa likheter och olikheter med litteratur samt film och hur dessa kan anvÀndas för skapandet av ett ickelinjÀrt narrativ. Vi ville se var styrkan ligger i serietidningar för att försöka berÀtta en berÀttelse pÄ ett nytt sÀtt som vi inte Àr vana vid att se. För att undersöka detta forskade vi kring vad ickelinjÀrt berÀttande Àr och vad som skiljer olika berÀttande medium frÄn varandra. Vi applicerade sedan denna forskning i skapandet av en serietidning dÀr vi testa de tekniker och metoder vi lÀrt oss om tidigare. Resultatet bygger pÄ erfarenheterna som vi fÄtt frÄn skapandet av serietidningen och hur de olika narrativa likheterna samt olikheterna kunde appliceras pÄ en serietidning.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i Är 9 vÀljer att gestalta och kommunicera med hjÀlp av visuella representationer i form av animation i bildÀmnet. SyftesfrÄgorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskÀllor som anvÀnds. Eleverna i Är 9 fick i grupper skapa en animation med bÄde ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att fÄ svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde Àven ett pilotprojektföre min projektstart.

Denna explorativa studie Àmnar generera en hypotes om ett potentiellt samband mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden. FrÄgor som stÀlls i studien Àr hur ett sÄdant samband ser ut och hur det skulle kunna mÀtas. Ett experiment designas dÀr försöksdeltagarna fÄr uppgiften att berÀtta en sammanhÀngande berÀttelse utifrÄn en serie bilder, sÄvÀl berÀttelsen som försöksdeltagarens ögonrörelsemönster spelas in. Data analyseras pÄ flera sÀtt; ögonrörelsemönstret jÀmförs mellan försöksdeltagarna och mellan stimuli, dessutom utförs en nÀrmare granskning av ögonrörelsemönstrens utseende just innan försöksdeltagaren anvÀnder ett mentaliseringsyttrande. Slutsatserna som dras i studien Àr att det finns ett flertal sÀtt att undersöka förhÄllandet mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden.

Analogue photography is something that many thought died out in the beginning of the 21?st century as a result of the digital revolution. But that?s not the case. As the digital revolution swept over the world a movement of analogue cameras, and so called toycams grew bigger.

Denna kvalitativa komparativa studie undersöker filmmediets roll i undervisningen av bild- och svenskÀmnet för grundskolans senare Är och hur rollen beskrivs i kursplanerna för respektive Àmne. kursplanerna för bild- och svenskÀmnet hÀmtade ur Lpo94 och Lgr11 analyserades och jÀmfördes. UtifrÄn den information som framlÀsts ur den komparativa analysen utfördes samt analyserades fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelÀrare. Studien har visat att filmmediet förekommer i en rad olika kontexter i undervisningssituationer i bild- och svenskÀmnet för grundskolans senare Är. Det anvÀnds bland annat som ett verktyg för praktisk gruppsykologi, ett medium för att fÄ elever att komma i kontakt med kÀnslor och som grund för reflektion samt ett spÀnnande alternativ till mer konventionella redovisningsmetoder.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..

Jag har under mitt kandidatarbete praktiserat pÄ ett postproduktionsbolag i Stockholm som heter Cinepost. De har varit med i branschen i över tio Är och har gjort mÄnga filmer. DÀr har jag varit med under ett flertal filmproduktioner och fÄtt lÀra mig hur hela postproduktionskedjan gÄr till. Jag har varit med och studerat alla delarna som ingÄr sÄ som ljudlÀggning, tramp, dialogbearbetning, eftersynk och mix. KM Studio som arbetar med att dubba filmer och tv-serier har en studio i Cineposts lokaler.

Parkinsons sjukdom drabbar 15 av 10 000 personer. Sjukdomen kan pĂ„verka gĂ„ngen genom freezing, dĂ„ individen stannar upp och Ă€r oförmögen att fortsĂ€tta att gĂ„. Detta Ă€r ett mycket besvĂ€rande symtom som kan behandlas med olika cueingstrategier. Även gĂ„nghastighet kan förbĂ€ttras med hjĂ€lp av cueingstrategier. I den senaste litteraturstudien var evidensen för cueing oenig.

Vi har gjort en trettio minuters kortfilm som innehÄller musik, 3dgrafik och 2dgrafik. Filmen Àr en thriller som handlar om en man som tror att han blivit utsatt för en konspiration..

The purpose of this paper has been to examine various ethnic stereotypes in two Swedish film adaptations of Astrid Lindgren?s character Pippi Longstocking. I have used a semiotic content analysis and postcolonial theory to investigate: 1) how the ethnic groups are represented in the different materials, 2) if there is a hegemonic relationship between the foreign group and one?s own group, 3) whether there has been a "decolonization" during the twenty years that separate the two films. This study has shown that, in the 1949 adaptation, primarily Africans were produced in a negative light and as biologically inferior in relation to the whites.

The scope of this investigation is the conditions under which readings of Repulsion (1965), and its depicted mental illness, took place in Sweden during the censorship debates in 1965, and also how the reception was related to narration and subjectivity in the film. The reason for this is the strong reactions to the images of the main character?s inner state, and concerns about negative effects in the public, that were raised. One major concern is how the film articulates discourses through which meanings are produced; that is, how it works as social technology. My thesis is therefore structured around two levels; textual analysis and discourse analysis.