Övervikt och fetma är ett av de mest omfattande folkhälsoproblemen i Sverige och det är en stor andel barn och unga som lever med detta problem. Då goda matvanor grundläggs i tidig ålder utgör skolmåltiden en betydelsefull roll för att upprätta hälsosamma matvanor. Faktorer i den fysiska matmiljön, såsom möblering, städning, dekorering, inredning, belysning samt ljudnivå påverkar elevernas upplevelse av måltidssituationen. Den psykiska miljön som innefattar både psykologiska och sociala faktorer, det vill säga servering av skolmaten, arbetskläder, matglädje, elevernas Matintag samt möjligheterna för skolmåltidspersonalen att gå någon fortbildning är även av betydelse för måltidssituationen. Dessa faktorer har studerats i detta examensarbete som utförts på uppdrag av Region Halland och som syftade till att studera skolmåltidspersonalens upplevelser av att påverka måltidssituationen i skolan.

Fetma ökar världen över och likaså gör antalet gastric bypass- operationer. Syftet med en gastric bypass- operation är att åstadkomma en viktminskning genom en förminskning av magsäcken, vilket resulterar i minskad hungerkänsla och reducerat Matintag. Ett centralt mål inom överviktskirurgi är en ökad livskvalité. Det är därför betydelsefullt att se behandlingen som en helhet och att inte iaktta viktminskning som den enda betydande faktorn.Syftet i denna studie var att beskriva hur personer som genomgår en gastric bypass-operation hanterar situationen före och efter operationen. Studien är induktiv och utgår ifrån en kvalitativ ansats och baseras på en manifest analys utifrån textens innehåll ur sex bloggar skrivna av personer som genomgått en gastric bypass-operation.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en självförvållad bantningsform, ?självsvält? som karaktäriseras av ett litet Matintag och undvikelse av feta livsmedel. Anorexia nervosa drabbar främst flickor i tonåren. Tidigare forskning visade på att föräldrar till dessa barn och ungdomar upplevde bristfälligt stöd och information från sjukvården samt avsaknad av delaktighet kring sitt sjuka barns behandlingsprocess.  Föräldrarna upplevde även att sjukdomen hade en psykisk, fysisk och social påverkan på deras livssituation och att de behövde stöd i att hantera denna situation.Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia nervosa.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt synsätt som är baserad på fem ostrukturerade intervjuer med en öppen fråga.

År 2011 hade 46,1% av Sveriges vuxna befolkning övervikt eller fetma som uppkommit efter en långvarig obalans mellan Matintag och fysisk aktivitet. Det finns olika strategier för viktminskning där flera faktorer samverkar för ett lyckat resultat. Fetma och övervikt är i teorin enkelt att behandla, trots detta går få ned i vikt och ännu färre lyckas behålla viktminskningen. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som var betydelsefulla och de metoder som var effektiva för en viktnedgång hos personer som är eller har varit överviktiga. En kvalitativ studie har genomförts där fem deltagare intervjuats.

Fetma ökar världen över och likaså gör antalet gastric bypass- operationer. Syftet med en gastric bypass- operation är att åstadkomma en viktminskning genom en förminskning av magsäcken, vilket resulterar i minskad hungerkänsla och reducerat Matintag. Ett centralt mål inom överviktskirurgi är en ökad livskvalité. Det är därför betydelsefullt att se behandlingen som en helhet och att inte iaktta viktminskning som den enda betydande faktorn.Syftet i denna studie var att beskriva hur personer som genomgår en gastric bypass-operation hanterar situationen före och efter operationen. Studien är induktiv och utgår ifrån en kvalitativ ansats och baseras på en manifest analys utifrån textens innehåll ur sex bloggar skrivna av personer som genomgått en gastric bypass-operation.

Bakgrund: Cancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling riskerar att få svåra biverkningar. En av dessa är oral mukosit. Oral mukosit kan försämra en persons hälsotillstånd så mycket att ens självkänsla och livskvalitet rubbas. Oral mukosit kan orsaka tugg-, svälj- och talsvårigheter vilket kan leda till undernäring och viktminskning som i sin tur kan leda till försämrat allmäntillstånd. Oral mukosit påverkar patientens välbefinnande negativt.

Sockerberoende är ett omtvistat ämne då det vetenskapligt inte existerar hos människan. Det finns människor som förespråkar att sockerberoende är en ärftlig beroendesjukdom. Om man gömmer, smyger och ljuger om sitt intag av sötsaker kan detta vara ett symptom på ett så kallat sockerberoende. Ett beroende bygger om belöningssystemet i hjärnan och får man inte drogen uppstår abstinens. Andra faktorer som kan påverka vårt intag av mat och sötsaker är aptitreglering och stress.Syftet med vårt arbete var att öka förståelsen för hur några personer som ansåg sig vara sockerberoende upplevde och hanterade sin vardagliga situation samt om det fanns behov av kostrådgivning för den här gruppen.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka evidensen f?r huruvida koffein kan ha en omedelbar effekt p? energiintaget hos vuxna ? 18 ?r. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Pubmed och Scopus den 21 mars 2023. Tillv?gag?ngss?ttet f?r artikelurvalet var systematiskt och innefattade randomiserade kontrollerade humanstudier p? en vuxen population. Artiklar som haft ?vervikt och/eller obesitas som specifikt inklusionskriterium exkluderades.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel Matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel Matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga.

Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur ätstörningar påverkas av den övergripande samhällsutvecklingen och det samhälle vi idag lever i. Frågeställningarna jag haft som avsikt att besvara är hur livshistorien ser ut för personer med ätstörningarna anorexi, bulimi och ortorexi och hur de olika ätstörningarna kan kopplas till specifika drag som kännetecknar senmoderniteten. Jag har även velat ge en bild över hur de intervjuade ser på ätstörningarnas utveckling i framtiden. För att få svar på mina frågeställningar valde jag att använda mig av kvalitativ metod och livshistorier, som innebär djupintervjuer som förklarar den intervjuades liv. Personerna jag har intervjuat har berättat om sin tid innan sjukdomen, om tiden med sjukdomen och hur de mår idag.

BakgrundDet dominerande nutritionsrelaterade problemet på svenska äldreboenden är undernäring, vilket associeras med bland annat försämrad livskvalitet, depression, fallolyckor samt för tidig död. Undernäring kan bero på att näringsintaget kompliceras av åldersrelaterade funktionshinder och sjuklighet, och kan förhindra ett hälsosamt åldrande. Forskning har visat att förändringar kring måltidssituationen kan påverka de boendes Matintag positivt vilket skulle främja det hälsosamma åldrandet. Det är känt hur äldre tycker att en måltid ska vara för att känna tillfredsställelse vid denna. Det är dock angeläget att även lyfta personalens uppfattning om situationen samt deras åsikter om eventuellt förändringsarbete.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka personalens erfarenheter och inställningar kring måltiden och måltidssituationen inom äldreomsorgen.MetodSju kvalitativa intervjuer genomfördes med personal på två äldreboenden.