I mitt examensarbete har jag för syfte att spegla området matematiksvårigheter ur ett forskar- samt lärarperspektiv. Jag vill ge en bild av hur forskare och lärare uppfattar matematiksvårigheter, vad det innebär och hur det tar sig i uttryck. Vidare vill jag ta reda på hur lärare arbetar med att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sin undervisning. Jag har använt mig av litteraturundersökning, intervjuer och observationer som metod för att uppnå mitt syfte med studien. Både forskningen och de intervjuade lärarna visar på att matematiksvårigheter är ett svårdefinierat begrepp, som det används en rad olika termer för att beskriva.

Simulatorer används för utbildning, forskning och utveckling och det område där simulering troligen haft störst betydelse i modern tid är flygutbildning. En simulator är kostnadseffektiv och utsätter inte eleven för de risker som är förknippat med flygning och kan helt eller delvis ersätta utbildning på verkliga flygplan. Hur mycket flygtid som en simulatorutbildning kan ersätta är beroende av simulatorns realism. Syftet med studien var att fördjupa sig i simulering som utbildningsverktyg samt kartlägga användandet av flygsimulatorer vid flygskolor och simulatorinstruktörernas uppfattning om realism i simuleringen. Med kartläggningen kan man bilda sig en uppfattning hur utveckling i informatik i form av förbättrad realism och val av lämplig nivå av realism har bidragit till dagens pilotutbildning i Sverige.

Bakgrund: I grundskolans läroplan synliggörs tydligt att eleven i matematikundervisningen skall utveckla olika förmågor och att dessa är centrala. En av dessa är kommunikationsförmågan, som är särskilt betydelsefull genom att den sammanlänkas till alla de övriga, såsom de som gäller representation, resonemang och problemlösning. Av denna anledning har kommunikationsförmågan i matematik och medvetenheten kring och utvecklingen av denna hos lärare och elever undersökts i denna studie. En grundförutsättning är att individuell färdighetsträning i lärobok är otillräckligt. Elever bör tidigt få möjlighet till exempelvis arbete i grupp med ett matematiskt problem, då de i tal och skrift kommunicerar matematiska begrepp och metoder.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett genusperspektiv undersöka synen på bedömningsgrunder i betygssättningen inom ämnet idrott och hälsa i relation till svenska, samhällskunskap och matematik bland flickor och pojkar på Natur- och samhällsprogrammet(NS). Detta har undersökts utifrån följande frågeställningar:? På vilket sätt upplever gymnasieelever på NS-programmet att de bedöms i idrott och hälsa i relation till de ämnen som syftet anger?? Vilka förutsättningar upplever eleverna finns för att nå de olika betygsstegen i skolämnena idrott och hälsa, samhällskunskap, matematik och svenska?? Hur tror eleverna att en jämställd betygsbedömning ser ut i de utvalda skolämnena?Utifrån detta kommer vi att diskutera hur eleverna bryter eller återskapar genusordningen i sina resonemang kring betygsbedömningen.MetodDen metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär som i det här fallet varit fyra fokusgruppsintervjuer i en årskurs tvåa på NS-programmet. Vi använde oss av ett strategiskt urval för den utvalda målgruppen. För att förstå och tolka elevernas resonemang i vårt resultat har vi använt oss av Yvonne Hirdmans och Raewyn Connells genusteorier.ResultatI relationen mellan idrott och hälsa, matematik, svenska och samhällskunskap finns, enligt vårt resultat, en indikation på att kunskaperna laddas och värderas på olika sätt och får därmed olika dignitet.

Sammanfattning Titel: Lågkonjunktur ? En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive industribranschen Författare: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Handledare: Emil Numminen Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera för hur företagets ekonomiska data för den relativt unga IT-sektorn förklarar antal anställda gentemot hur företagets ekonomiska data förklarar nyckeltalet för en äldre mer erfaren bransch som industrisektorn. Metod: Vi har samlat ihop kvartalsrapporter från 1999 års första kvartal till 2009 års första kvartal för totalt 10 stycken företag som vi bedömt lämpliga för studien, 5 företag från IT-branschen samt 5 företag från industribranschen. Vi har därefter fört regressionsanalyser med antal anställda som Y-variabel och totala intäkter, aktienivå, rörelsekostnader samt rörelseresultat som X-variabler för att finna korrelationen däremellan. Slutsats: De framkomna resultaten från regressionsanalyserna pekar på att det finns skillnader branscherna emellan.

This Masters Thesis includes a survey of recreational habits and the attitudes towards forests of the people of Sätra, a suburb of the city of Gävle. The study also includes the planning and design of a forest suited for education in the same part of the city. The thesis is a part of a project called Tätortsnära skog, commissioned by the Swedish forest agency. The project aims to survey the recreational habits of the general public in the regions of Dalarna and Gävleborg. Tätortsnära skog is focused on cities with a population of more than 20 000 inhabitants, of which Gävle, Sandviken, Falun and Borlänge all fall within the category.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). Speciallärarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Sveriges elevers låga resultat gällande matematik i internationella och nationella undersökningar är oroande. Utifrån detta konstaterande har regeringen genomfört flera förändringar, en ökad timplan vilket innebär fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikämnet, förändringar i kraven på lärarutbildningarna samt bonusar till studenter som väljer att utbilda sig till matematiklärare. Vi vill i vårt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förändrade timplanen som regeringen tagit fram verkställs och får genomslag ute i skolan.

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje år, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet från förflyttningen från box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsättas för stressande moment. Orsakerna är bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, värmestress. Temperaturen i djurtransportbilen är en nyckelfaktor som dessutom kan förstärka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för värmestress. Värmestress innebär att djuren får allt svårare att avge sin värme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det är ventilationen i transportbilen som ska transportera bort värme och fukt från bilen.