I detta arbete används begreppet ?kvalitativt god matematikundervisning? i syfte att ringa in matematikundervisning som är framgångsrik och leder till meningsfullt lärande i matematik. Mot bakgrund av att svenska skolelevers resultatnedgång i matematik väcker frågor kring vad kvalitativt god matematikundervisning är, syftar denna studie till att: beskriva vad som kan anses utgöra kvalitativt god undervisning i matematik och försöka överföra beskrivningen till en för lärare användbar undervisningsmodell. För studiens genomförande har forskningsfrågorna varit: Vad kännetecknar kvalitativt god matematikundervisning? och vilka roller och ansvar innebär kvalitativt god matematikundervisning för läraren och eleverna? En metaanalytisk inspiration ligger till grund för en metodologi baserad på systematisk översyn av aktuell svensk matematikdidaktisk forskning.

Att värdera investeringar i IS skiljer sig åt från värderingar av andra typer av investeringar. IS kan vara väldigt komplexa och därför kan värdet av en investering i IS vara svårt att värdera. Den svårvärderade nyttan som IS orsakar har tidigare sällan varit accepterad att ta med i värderingar på grund av att den inte direkt går att kvantifiera. För att på ett strukturerat sätt uppskatta den svårvärderade nyttan med IS-investeringar har värderingsmetoder för IS-investeringar utvecklats. En av dem är en svensk innovation, PENG-modellen (Prioritering Efter NyttoGrunder).

Under början av 1990-talet inledde Volvo Personvagnar i Olofström en process där övervakning av robotiserad MIG/MAG-svetsning var i fokus. Det ledde fram till ett forskningsprojekt som resulterade i att Stefan Adolfsson, Lunds tekniska högskola/Blekinge tekniska högskola, 1998 presenterade avhandlingen Automatic Quality Monitoring in GMA Welding using Signal Processing Methods [5]. I den presenterades ett SPRT-baserat övervakningskoncept för övervakning av MIG/MAG-svetsning med kort- och spraybåge. För att få fram ett kostnadseffektivt övervakningssystem uppkom tanken att använda vanliga PC-datorer som plattform. De erbjuder hög beräkningskapacitet till förhållandevis låg kostnad. Examensarbetets mål är att implementera det SPRT-baserade övervakningskonceptet i LabVIEW på en PC och utvärdera realtidsegenskaperna.

Många som arbetar i skolan är överens om att barn bör ha möjlighet att lära sig på olika sätt. En teori som utgår från detta är Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lärare verksamma i låg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt många forskare missunnad elevgrupp, de begåvade.Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lärare talar om sitt arbete med matematikbegåvade elever. Hur definierar de intervjuade lärarna elever med en matematisk begåvning och hur förhåller de sig till dessa? Vad säger sig de intervjuade lärarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lärarna att det finns det något samband mellan högpresterande elever och begåvning, på vilka sätt yttrar sig dessa? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ metod i form av intervjuer.Enligt skollagen har alla elever rätt att utvecklas så långt som möjligt, även om man lätt når kunskapskraven.

Uppsatsens syfte har varit att försöka få en bild av hur bevis och bevisföring fokuseras och har fokuserats i gymnasiematematiken. De frågeställningar arbetet inriktas på är vad elever har för attityd till matematiska bevis, syn på matematiska bevis samt kunskap om matematiska bevis. I uppsatsen har olika läroböcker som använts under de senaste decennierna studerats, och då genom att se hur härledningen av ett par centrala satser har genomförts. Vidare har kursplaner, läroplaner samt litteratur som berör didaktiska aspekter på matematiska bevis granskats. För att få svar på frågeställningarna ovan så har dels en enkätundersökning och dels ett test genomförts bland naturvetarelever på en gymnasieskola i Sydsverige.

Jag ville få en större förståelse för varför det är så många elever som anser att matematik är ett tråkigt ämne. Frågeställningarna som detta arbete har fokuserats kring är elevernas uppfattningar och attityder om matematik och vad det är som gör dem motiverade i ämnet. Resultaten visade att det framför allt var sådan matematik som de kände att de hade användning av i vardagslivet som gjorde dem motiverade. Eleverna hade blandade uppfattningar till exempel så ansåg de att matematik var tråkigt och ibland roligt. Områden som eleverna kände var bra att kunna var till exempel procent och huvudräkning.

Changes in the climate and the environment are largely consequences of human influences. Resources are given to teach adults about the environment. However, there are problems in focusing on adults because it is difficult to influence people when they already have created a lifestyle. We have instead chosen to focus on teaching children about changes in the climate and the consequences of this.Many of the toys available on the market today encourage children to consume. Luxury cars and dolls with hundreds of accessories are often made of materials that has have a negative effect on the environment.Another problem we often encountered during the year is the declining interest in technology and science.

Den digitala utvecklingen både i samhället i stort och inom utbildning accelererar som aldrig förr. Många ungdomar idag har tillgång till digitala verktyg så som dator, mobiltelefon, surfplatta mm. Detta ställer nya krav på utbildning och därmed också nya krav på lärarna. Ett urval av matematiklärare på gymnasienivå fick i en webb-survey rangordna vilken kunskapsnivå de anser sig ha med avseende tre huvudområdena som beskrivs av ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK): teknik, pedagogik, ämnesinnehåll och kombinationer av dessa. Resultaten visar att lärarna anser sig ha en hög kunskapsnivå med avseende på pedagogik och ämnesinnehåll samt kombinationen av dessa men att kunskapsnivån ligger lägre när det gäller teknik och då framförallt den rent tekniska biten (t.ex.

Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen.

Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke.Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC.

Både nationella och internationella utvärderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i ämnet matematik dalar. Många elever uppfattar ämnet som svårt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta är enformiga och mestadels består av elevernas eget arbete läroböckerna. Denna studies syfte är att undersöka vad eleverna själva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssätt inom ämnet, samt hur de skulle vilja förbättra den matematikundervisning de får idag. För att besvara dessa frågor har jag gjort en enkätstudie med 117 elever från årskurs sju och åtta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att många elever uppfattar matematiken som svår och det är inte ett av de ämnen eleverna tycker mest om i skolan.

              Sammanfattning Pedagogers möte med elever i matematiksvårigheter En intervjustudie om hur pedagoger tänker och arbetar när de möter elever i matematiksvårigheter samt dessa elevers uppfattningar om undervisningen och lärandet i matematik. Jeanette Ekberg och Rose-Marie Israelsson, VT 2009 The teacher´s meeting with students in mathematics difficulties Antal sidor: 59Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar verksamma lärare har om elever i matematiksvårigheter, hur de arbetar för att stödja dessa elever samt hur eleverna själva tänker om sin undervisning, sitt lärande och svårigheterna. Vår bakgrund består av en litteraturgenomgång där vi har sammanställt begrepp, utvärderingar samt forskning och litteratur som berör området matematiksvårigheter och matematikundervisningen. I vårt arbete har vi använt oss av kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som metod. Vi har intervjuat fem pedagoger som undervisar i matematik i år 4 och 5 samt 12 av deras elever i matematiksvårigheter. Genom examensarbetet har vi fått fördjupad insikt i hur pedagoger uppfattar matematiksvårigheter och vilka strategier de använder för att hjälpa elever i matematiksvårigheter. Vårt resultat pekar på en undervisning som för pedagogernas del är komplex och där det finns svårigheter att anpassa undervisningen för att möta varje individ. Orsakerna till elevernas svårigheter finns enligt pedagogerna hos eleven eller i hemmet.

I januari 2007 släpptes Windows Vista i Sverige. Huvudsyftet med denna rapport var att identifiera de nya funktionerna i Windows Vista och med hjälp av lämpligt ramverk analysera hur dessa funktioner påverkar användaren i sitt vardagliga bruk med datorn. Studien inleddes med att vi identifierade Windows Vistas nya funktioner och gränssnitt genom en litteraturstudie från Microsoft och genom eget arbete med Vista installerat på våra datorer. Sedan gjordes ett urval av funktioner som vi ansåg representera det nya gränssnittet i Vista. Efter litteraturgranskningen av Vista införskaffades relevanta teorier och modeller som kunde appliceras för att mäta användbarheten av Vistas nya funktioner.

SammanfattningStudien avser att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger på intervjuer med sex  förskollärare från tre olika förskolor samt tre observationer på var och en av förskolorna där intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrån studiens frågeställningar vilka innefattar vilket värde förskollärare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser på sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhållningssätt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att barn lär sig i samspel med andra barn och vuxna.Resultaten visar att förskollärarnas förhållningssätt till matematik i förskolan är att den är värdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehåller grundläggande matematik som rumsuppfattning, jämförelser och geometriska figurer.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.