This joint study has researched the use of non-European history in a Swedish textbook for the High School course History 1a1 as well as internet based material regarding the same issue. The aim of this study was to clarify the use of non-European history in regards to the Eurocentric theory.As for the textbook analysis the purpose was to research what non-European history was mentioned in the material with regards to geographical location and the events that were mentioned, as well as to study how much non-European history was included in the material compared to European or Western history.The study of internet based material aimed to show what kind of teaching material could be found on internet based databases by and for teachers. The study aimed to show how well the material handled non-European history, as well as to what degree the material used European perspectives when dealing with non-European events and geographical areas.In our thesis we have created our own definition of the theory regarding eurocentrism. The method used was a combination of a quantitative and a qualitative discourse analysis of the texts.Our results showed that the textbook was overwhelmingly Eurocentric, not only giving vastly more focus to the European parts of world history, but also using European perspectives and ideals to describe non-European events and areas. The internet based material, on the other hand, proved more diverse and less biased, but also more difficult to find and less plentiful.Our conclusion, then, is that teachers have to choose between the risk of letting their students develop a severely limited and heavily Eurocentric view of the world, and the additional workload required to find and organize non-textbook material to broaden their students horizons.We hope our study will contribute to the discussion of the place of Eurocentrism in today?s global and multicultural society..

The aim for this study is to investigate how the cooperation between teachers from nine-years compulsory school and comprehensive upper secondary school is organized in a Swedish municipality, based on the formulation in the Swedish curriculum. My idea is to see how the cooperation is organized, when it comes to information about pupils who haven?t passed the qualifications to upper secondary school, especially in Mathematics.Lennart Lundquist?s basic ideas about the qualities of the one who is guided, in this case the teacher, underlie my study when it comes to the directions from the school board.I carried out my study in a Swedish municipality, where I interviewed teachers at two different compulsory schools and one upper secondary school. I also let the school board become a part of my study, as they received a minor questionnaire.The results of my study points out that there is much to be done when it comes to cooperation between the teachers from different school levels. The interviewed teachers points out that they lack knowledge about each other and they ask for more physical meetings to start cooperation.

Denna rapport redovisar ett examensarbete på Civilingenjör och Lärarprogrammet på KTH och SU.Examensarbetets syfte är att öka förståelsen för och kartlägga hur olika presentationsmodelleruppfattas påverka intresset och möjligheten att ta till sig kunskapen om mekaniken i fjädrandekonstruktionselement (FKE). Tre olika presentationsmodeller har kartlagts därpresentationsmodellernas kommunikativa angreppssätt har varierat mellan auktoritativ ochdialogisk. Presentationsmodellerna som kartlagts är:? Seminarie utifrån problembaserat lärande? Seminarie utifrån casemetodiken? Auktoritativt seminarieGenom deltagande observation och intervjuer har deltagarnas uppfattningar om de olika KPM, vadavser intresse och möjlighet att ta till sig kunskap, testats och kartlagts och studiens slutsatserredovisats. Denna studie utförs inom ämnet FKE och målgruppen för presentationsmodellerna ärvuxna personer med grundläggande kunskaper i mekanik.Resultatet av studien visar att möjligheten till inlärning och intresset ökar om det kommunikativaangreppssättet dialogiskt betonas.

I en allt mer krympande värld, måste organisationer lära sig att snabbt reagera på marknadsförändringar. Medan organisationer blir bättre på att införa nya affärsprocesser, kvarstår problemet med en tungrodd och svårföränderlig IT?miljö. Det hela görs inte bättre av att organisationer blir mer och mer beroende av sin IT?infrastruktur.

Då jag varit ute på praktik har jag sett att elever allt för ofta bara sitter och räknar i läroboken. Vi matematiklärare måste bli bättre på att variera och börja laborera i vår undervisning. Både för att få med eleverna kunskapsmässigt i undervisningen och för att få dem intresserade och engagerade. Jag har därför i mitt examensarbete undersökt om lärare i år 4-6 använder sig utav konkret material i sin matematikundervisning. Mina problemformuleringar var:- Vad använder lärare i år 4-6 för konkreta material i sin matematikundervisning?- Hur gör lärare i år 4-6 för att konkretisera matematikundervisningen?- Varför väljer de som konkretiserar matematikundervisningen att konkretisera?Metoder som jag använt i min undersökning är litteraturstudier och intervjuer.

För organisationer idag är det viktigt att på ett smidigt sätt kunna analysera och sammanställa data. Detta behov tillgodoses av produkter som benämns som OLAPverktyg. OLAP har blivit mycket populärt och det finns idag många verktyg ute på marknaden ? vi valde i vår undersökning att utvärdera några av dessa verktyg. Syftet med denna studie var att visa på de eventuella brister OLAP-verktyg idag dras med ur användbarhetssynpunkt men samtidigt lyfta fram de positiva aspekter de medför.

Grunden för denna uppsats utgörs av en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kvinnor i chefspositioner. De kommer från olika organisationer i olika kontexter. Syftet var att med utgångspunkt i vår tolkning av deras upplevelser analysera deras möjligheter till ledarskapsutveckling. Frågor vi ställde oss var; Hur berättar dessa kvinnor om sin egen ledarskapsutveckling? Hur ser de på hinder och möjligheter som har funnits för dem? Hur kan deras upplevelser tolkas och analyseras?Metoden som vi har använt för insamling, bearbetning och analys av empiri har varit av narrativ karaktär.

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande.

An absolute majority of all Swedish children begins to attend preschool at some point between the age of one and five. The acclimatisation to preschool means a great change in every small child's life. They leave all that is well known, the parent and their home, to face a whole new environment with new kids and adults to get to know and learn to trust.The purpose of this study has been to find out how the professionals in preschool reflect upon the child's acclimatisation at preschool. More specifically we wanted answers to how the preschool teachers, in their work with the child's acclimatisation, relates to the today, in preschool, much debated relationship between the two perspectives care and pedagogy.This qualitative study is based on ten interviews with preschool teachers at different preschools in a small town in Sweden. The analysis is based on a presentation of the interview material compared with earlier research and the theoretical aspects we have chosen, which are Bronfenbrenners Ecological Systems Theory and the Object Relations Theory.While working with this paper it has come clear to us that there is no explicit or common definition of the concept of care within preschool, while there is a clear definition of the concept of pedagogy.

The current curriculum requires a well functioning school library and an active use of it. In junior school grades 1-3 the children primarily learn basic skills. Knowledge about libraries and how to use them and different media is part of these skills. Therefore my intention was to investigate how school libraries in junior schools look, how they are used in the training and how they could be used in junior school education. I focus on the pedagogic role of the school library and the library as information center.I begin by going through what the school law and the curriculum say - or do not say - about the use of the school library.

Title: Inspiration according to teachers and students at the Academy of Music in Malmö. The importance of inspiration is vital to teachers and students at the Academy of Music in Malmö, but what can we do to make it remain constant? The purpose of this study was to un-derstand the differences and similarities between teachers and students according to inspiration. The data was collected through qualitative interviews with three students and three teachers and went after that through a comprehensive analysis which resulted in four main categories: definitions, uninspiring factors, inspiration to creativity and the source of inspiration. The results showed that definitions are subjective but that lust is truly a significant part of learning and music performance.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur Monroes idéer (Monroe, 1997) om en framgångsrik skola fungerar på en svensk skola. För att få reda på mer om framgångsrika skolor, har jag studerat aktuell forskning i ämnet. Jag har även besökt en skola i Sverige där man använder sig av denna skolmodell. Jag har valt att använda mig av kvalitativ forskning, där jag har använt intervjuer, samt observation för att samla in data. Bland resultaten kan nämnas att Monroes modell som innebär en stark ledare och tydligare regler ungerar bra på Hjällboskolan som jag har studerat närmare.

In a world where digital media is becoming a greater part of people?s everyday and working lives it is plausible to assume that the upcoming generation of pupils expect the teaching media to adapt thereafter. It is this assumption of an increased demand that Natur & Kultur is hoping to be able to meet. This thesis has been a stage in the process of producing digital material in the subject of mathematics for high school students. Specifically the aims of this thesis have been to make a rough description of the largest competitive companies? products within the same market, explore and put together a brief theoretical foundation of contemporary research and produce concrete examples of ideas for digital applications.

 Syftet med denna kvalitativa studie, utifrån en fenomenografisk ansats, var att beskriva lärares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tänkande och egen förmåga att lära matematik innebär och hur de gör för att främja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lärare från förskoleklass till och med år sex.Lärares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, särskilt när eleven vågat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsättning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.I främjandet av tilltro tog lärarna utgångspunkt i elevers erfarenheter med positiva förväntningar på eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar på adekvat nivå, som skapar förståelse är kännetecknande för att eleven ska känna att den lyckas.Det omgivande samhället har stor betydelse för elevers tilltro. Lärarens engagemang, nyfikenhet och uppmärksamhet på elevers tillägnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.

Digital långtidslagring är problematisk på grund av att digitala medier har relativt kort fysisk livslängd och ännu kortare teknisk livslängd. Denna uppsats handlar om hur ett antal arkiv i Lund hanterar denna problematik. Syftet med uppsatsen är att ge insyn i hur arkiv i praxis ställer sig till, och hanterar långsiktig digital bevaring. Vårt mål är att uppsatsen skall bidra med både information om praktisk användning av hanteringsstrategier för långsiktig digital bevaring, samt bidra med en bild om hur situationen ser ut för dem undersökta arkiven. Uppsatsen grundas på en kvalitativ undersökning av arkiven där semistrukturerade intervjuer används för att skapa en bild av arkivens situation när det gäller digital långtidslagring samt hur de hanterar problematiken.