År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

This thesis studies the stock price reaction around 68 announcements of special dividends and share redemptions on the Swedish stock market between the years of 2003 and 2007. We show that for the Swedish private investor, the tax effect of a share redemption is lower than that of a special dividend. Moreover, a share redemption could be interpreted as a signal of undervaluation. These two factors lead us to assume that the stock market would react more positively in connection to the announcement of a share redemption. We test this hypothesis through an analysis of the risk-adjusted abnormal return for the observations in the sample.

Finns det ett samband mellan den individuella självkänslan och den kollektiva självkänslan? Har kön och studieinriktning betydelse för självkänsla, såväl som den individuella som den kollektiva? Studien är gjord som en kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter, bestående av Som Jag Ser Mig Själv (Irhammar & Birgerstam) som mäter självkänsla på individnivå med fem delskalor, och Collective Self Esteem Scale (Luhtanen & Crocker) som mäter den kollektiva självkänslan med fyra delskalor. Det ena testet innehöll 67 frågor, medan det andra innehöll 16 frågor. Totalt deltog 60 försökspersoner hämtade från ett gymnasium i Kristianstad, och dessa var i sin tur uppdelade i två samhällsklasser med olika inriktningar ? IT och Ekonomi.

BakgrundLedarskap finns på alla nivåer inom en organisation. För att patientsäkerheten skall kunna tillgodoses krävs ledarskap från både sjukhusledningen, chefssjuksköterskorna och de kliniskt arbetande sjuksköterskorna. Den legitimerade sjuksköterskan skall ha förmåga att fördela och samordna omvårdnaden samt leda och prioritera det patientfokuserade omvårdnadsarbetet på ett kvalitetsmedvetet sätt.SyfteSyftet med studien var att beskriva sambandet mellan ledarskap inom omvårdnad och patientsäkerhet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt då detta ansågs vara en metod som skulle kunna belysa det uppställda syftet. Sökord formulerades utifrån syftet och strukturerade sökningar genomfördes i de nätbaserade databaserna PubMed och CINAHL. Efter att 16 artiklar till resultatet valts ut bearbetades, analyserades och kvalitetsbedömdes de.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Många arter av dagrovfåglar har varit och är fortfarande hotade. Återinplantering är en vanlig åtgärd för att restaurera rovfågelpopulationer. Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan hur väl man följt IUCN:s riktlinjer för återinplantering och framgången hos projekten. Jag har också utvärderat vilka som är de vanligaste återinplanteringsmetoderna. Dessutom har jag analyserat sambandet mellan projektresultaten och projekttid och antalet utplanterade fåglar.

Syftet med studien var att få kunskap om arbetsmiljöfaktorer som kunde modifiera ett eventuellt samband mellan personlighet och förändringsmotstånd. Förutom detta var syftet att få kunskap om de eventuella interaktioner som fanns mellan samtliga variabler. 194 deltagare (n=194) besvarade ett frågeformulär innehållande 69 frågor som behandlade personlighet, förändringsmotstånd, arbetstillfredsställelse, arbetsmiljöfaktorer och erfarenheter av tidigare förändringar. Resultatet visade unika samband mellan personlighet och förändringsmotstånd men även att arbetstillfredsställelse tillsammans med en bra förändringsprocess agerade som moderator på sambandet mellan personlighet och förändringsmotstånd. Arbetstillfredsställelse fungerade även som unik prediktor för förändringsmotstånd.

Studien undersökte om de personer som anser sig vara minst sårbara för att bli manipulerade är de som främst manipuleras av reklam. En experimentell design användes där 204 studenter bedömde sitt intryck av en reklam, vars manipulationsgrad varierade. Ett frågeformulär som mätte upplevd osårbarhet mot manipulation fylldes även i. Deltagarna ansåg att de var relativt osårbara mot att manipuleras samt att andra påverkades mer av reklam än de själva. Hypotesen att de personer som anser sig vara minst sårbara för att bli manipulerade är de som främst manipuleras bekräftades inte.

Forskningsstöd finns för ett positivt samband mellan genomförandet avhemuppgifter och behandlingsutfall. Syftet med denna uppsats var attundersöka om det fanns ett samband mellan behandlingsutfallet i KBT-behandling och dels hur mycket tid patienter arbetat med behandlingen,dels hur stor del av behandlingen som patienterna genomfört. Genom ettfrågeformulär undersöktes vad patienterna själva ansåg gjorde det lättarerespektive svårare för dem att ta sig tid att arbeta med behandlingen.Totalt deltog 63 patienter från tre internetförmedlade behandlarstöddasjälvhjälpsbehandlingar, en för egentlig depression, en för paniksyndromsamt en för social fobi. Det fanns ett medelstarkt positivt samband mellantiden deltagarna ägnat åt att göra olika övningar och behandlingsutfall(r61=0,30, p=0,02) samt ett medelstarkt positivt samband mellanbehandlingsutfall och hur stor del av behandlingen som patienternagenomfört (r61=0,44, p=0,001). Som underlättande faktor angavs blandannat socialt stöd medan hög arbetsbelastning och familjeproblem ansågsgöra det svårare att ta sig tid..

In this essay I examine the causal relationship between confidence in institutions and growth in Sweden 1989-2002. By examining the causal relationship between these two variables, valuable indicators of the causal relationship between trust and growth can be obtained. The institutions which are used in this essay are chosen according to the theory on institutions for public administration building trust and social capital. The chosen institutions are primary schooling, the police and medical service. A Granger causality model is used to measure the causal relation and the results from the tests show that there is no causal relationship between growth and confidence in institutions.

Denna undersökning hade som syfte att se om det fanns ett samband mellan fysisk aktivitet på fritiden och självtillit. Vidare undersöktes om prestation och koncentration under lektioner i skolarbetet kunde förklara detta samband. Studien utfördes på en gymnasieskola och bygger på 84 elevers enkätsvar. Eleverna skattade sin egen fysiska aktivitet, självtillit, prestation i skolämnena och koncentration under lektionerna. Studien visade på ett positivt samband mellan hård fysisk aktivitet på fritiden och självtillit.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd.

Denna uppsats syftar till identifiera och förklara sambandet mellan belöning, inre motivation, yttre motivation och arbetstillfredsställelse med teamprestationer vid produktinnovation. För att kunna uppnå vårt syfte har vi utfört en surveyundersökning genom telefonenkäter med 69 företag. Vi fann ett positivt samband mellan teamarbete och teamprestationer vid skapande av innovationer. Vi fann också att belöningar ökar chansen för en individ i ett team att bli arbetstillfredsställd vilket leder till en framgångsrik innovationsprocess. Om företag ska lyckas skapa framgångsrika innovationer måste de ge innovatörer incitament i form av belöningar vilket ger upphov till arbetstillfredsställelse och en mer framgångsrik innovationsprocess..

Syftet med denna studie har varit att söka finna ett samband mellan dialogsystem designade enligt designmönstret Gameplay Integrated Conversations och meningsfullt spelande. Två prototyper har skapats där den ena haft stöd för tidigare nämnda designmönster och den andra inte. Dessa testades på två grupper om fem personer som återgav sina upplevelser genom ett frågeformulär. Resultaten visade att gruppen som spelade prototypen med Gameplay Integrated Conversations inte upplevde de unika egenskaper som det medförde. Dessutom visade undersökningen att gruppen utan stöd för designmönstret upplevde mer meningsfullt spelande.

Sambandet mellan samhällsutvecklingen och de växande miljöproblemen kom i slutet av 1980-talet att få en allt mer framskjuten roll på den politiska agendan i Sverige. I och med att energianvändningen står för en stor del av miljöproblemen har allt fler kommit att inse vikten av att uppnå en hållbar situation för energianvändandet. För att se hur arbetet mot en hållbar energianvändning fortskrider har International Atomic Energy Agency (IAEA) tagit fram en modell för detta. Studiens övergripande syfte har varit att analysera huruvida Sverige går mot en mer hållbar energianvändning med hjälp av IAEA:s indikatorer. Teorin i studien har baserats på grundläggande miljöekonomiska resonemang.