Design anvÀnds vanligen som nÄgot för att uppnÄ ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjÀnster och varumÀrken. DesignbyrÄer har med sin specialkompetens sÄlt tjÀnster till företag i Sverige sedan femtiotalet. FörÀndringar i omvÀrlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förÀndrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyrÄer.Med hÀnsyn till den problematik som lyfts fram Àr det intressant att se nÀrmare pÄ vilka faktorer som Àr viktiga för designbyrÄers lÄngsiktiga överlevnad pÄ en konkurrensutsatt marknad. DÀrmed blir syftet att undersöka och analysera förutsÀttningar för framgÄngsrika samarbetsformer mellan designbyrÄ och uppdragsgivare.

Denna magisteruppsats i offentlig rÀtt Àr Àmnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjÀnster pÄ den inre marknaden i svensk rÀtt. BetaltjÀnstdirektivet Àr vÀsentlig vid inrÀttande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, dÄ alla inre grÀnser skall avlÀgsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rÀttslig ram för betaltjÀnster pÄ EU-nivÄ. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestÀmmelser i betaltjÀnstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och dÀrtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frÄgor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rÀtt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstÄs i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rÀtt att förvÀnta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handlÀggning av ett enskilt Àrende.Uppsatsen har visat att direktivet innehÄller ett flertal bestÀmmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlÀgga Àrenden inom direktivets tillÀmpningsomrÄde.

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling Àr och att visa hur den kan anvÀn-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har Àven gjort en granskning av rÀttslÀge. Varför ska skolor eller nÄgon annan anvÀnda medling? PÄ denna frÄga finns det flera svar. Medling Àr oftast ett snabbare sÀtt att lösa konflikter Àn den traditionella rÀttsprocessen.

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka konsumism med hjÀlp av religionsvetenskapliga teorier om ritual och myt. Med hjÀlp av framförallt Victor Turners ritualteori och Bruce Lincolns mytteori studerar vi exempelfallen Harley Davidson, Saab, Coca-Cola, Corona, Mountain Dew och Snapple samt hur köpcentra och stormarknader kan fungera som rituellt rum.Med konsumism menar vi konsumtion som en kulturellt viktig handling. Ett fenomen som uppstÄr nÀr vi har sÄ pass mycket materiella tillgÄngar att vi har möjlighet att köpa saker för att vi vill ha dem, inte för att vi behöver dem. För vÄrt religionsvetenskapliga grundperspektiv anvÀnder vi oss av Clifford Geertz religionsdefinition.Vi har visat att reklamer kan studeras utifrÄn ett religionsvetenskapligt perspektiv, dÄ framförallt som myter. Med hjÀlp av en strukturalistisk analysmetod kan vi pÄvisa att exempelvis Coca-Colas underliggande mytem Àr en myt vÀnskap, dÀr den rituella handlingen av att ge en Coca-Cola till nÄgon mytiskt skapar en slags samhörighet och vÀnskap.

InnehÄllet speglar bÄde kostnadseffektiv ingenjörskonst och driftstrategiska investeringar dels i form av analyser av nuvarande och kommande effektkonsumtion samt effektbehov, dels idéer pÄ hur vidstrÀckta problem kan lösas med relativt enkla tekniska konstruktioner.Analyserna omfattar undersökning av potentiella vÀrmekÀllor vilket resulterat i konkreta förslag pÄ vilka som kan vara aktuella samt vilka som ej kommer att hÄlla rÀtt kvalité. Undersökningen innefattar Àven beskrivning av rÄdande förutsÀttningar för rekommenderad vÀrmekÀlla samt hur en eventuell projektering bör formas med avseende pÄ vilka materiella val samt variabler som bör beaktas vid installation.Framförallt hur stor den primÀra effektreduceringen blir genom att följa de ÄtgÀrder som rekommenderas i rapporten, dels analyseras det befintliga vÀrmesystemets olika delar genom en momentan jÀmförelse som ger en bild av delsystemens inbördes betydelse beroende pÄ vad de faktiskt bidrar med effektmÀssigt. Rapporten innefattar Àven en undersökning av det befintliga vÀrmesystemets komponenter och rekommenderar vilka komponenter som bör ÄtgÀrdas omgÄende samt varför och hur det bör ske. InnehÄllet som helhet belyser betÀnkliga rÄd som bör beaktas inom en snar framtid, rapporten framhÀver stora som smÄ investeringar med avseende pÄ att öka driftsÀkerheten samt att pÄ sikt generera en större reducering av nuvarande driftkostnad. Det Äterfinns ett förslag pÄ en intelligent styrning som till viss del kan ersÀtta de fördelar som en manuell styrning faktiskt medför i form av de sinnen och egenskaper som den mÀnskliga faktorn bidrar med sÄsom syn, kÀnsel och erfarenhet..

Det finns ett antal teorier som pÄ ett eller annat sÀtt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsÀgelser mellan tre teoriers syn pÄ maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats Àr Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna frÄn analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, dÀr den politiska realismen fokuserar pÄ bÄde materiella ochimmateriella faktorer och dÀr konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen frÀmst utgörs avsamhÀllets idéer och den kulturen som rÄder i samhÀllet. Analysen har Àven visat att de treteorierna ser det militÀra maktmedlet som centralt för en stat, nÀr det Àr handlar omexistentiella frÄgor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu rÄder, gynnar stora och mÀktiga stater pÄ bekostnad av smÄ stater.

Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien Àr en förutsÀttning för att förhindra smittspridning.Varje Är skadas 100 000 patienter i vÄrdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. VÄrdtiden förlÀngs med 4 dagar och detta kostar samhÀllet oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvÄrdspersonals hÀnder Àr den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvÄrdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vÄrden följer riktlinjer för basala hygienrutiner gÀllande handhygien.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och jÀmföra vilken syn förÀldrar har pÄ den fria lekens betydelse för barns lÀrande. Studien görs i en förskola i Sverige respektive en utlandssvensk förskola i Spanien och svaren jÀmförs sedan mellan de olika lÀnderna.Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar;? Vad innebÀ begreppet fri lek enligt föÀdrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk föskola?? Vad anser förÀldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola att barn lÀr sig genom den fria leken?? Vilka tankar och funderingar har förÀldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola angÄende deras barns möjligheter till fri lek under dagarna i förskolan?För att samla in material anvÀnde vi oss av strukturerad intervju för hemskick som metod. Genom vÄrt res-lutat kom vi fram till att det finns bÄde likheter och skillnader i svaren vi fick frÄn förÀldrar angÄende den fria leken jÀmfört i en svensk respektive utlandssvenk förskola. FörÀldrarna till barnen i den svenska skolan nÀmner flera begrepp och förmÄgor som barnen lÀr sig medan förÀldrarna till barnen i den utlandssvenska förskolan mer tar upp materiella ting som barnen leker med.

Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.

Syftet med studien Àr att belysa Ätta lÀrares vÀgar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat omrÄde en begreppsutredning dÀr jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras bÄde normativ och deskriptiv litteratur dÄ tidigare emprisk forskning finns i begrÀnsad mÀngd. De refererade kÀllorna Àr av bÄde Àldre och nyare karaktÀr. Aktuella variabler i urvalet Àr lÀrares kön, undervisningsstadium, antal Är i yrket och skolans upptagningsomrÄde (status och typ av bebyggelse).

Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. IstĂ€llet ligger fokus pĂ„ hur företag efter bĂ€sta förmĂ„ga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fĂ„tt ytterligare uppmĂ€rksamhet pĂ„ senare Ă„r genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmĂ€lningar av ekonomisk brottslighet i Sverige pĂ„ senare Ă„r. Ökningen kan sĂ€gas bero pĂ„ en rad faktorer, dĂ€r motiv, möjlighet och rationalisering Ă€r tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta ocksĂ„ verkar i symbios.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrÄn att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och dÀrför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i sÄ fall innebÀra att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hÀlso- och sjukvÄrden.Undersökningen har genomförts i form av en kartlÀggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, dÀr 58 verksamhetschefer tillhandahÄllit information gÀllande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att tÀcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast Ätta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrÄn att de bÄde hade erfarenhet och sjÀlvskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Sommaren 2010 implementerades det nya upphandlingsinstrumentet konkurrensprÀglad dialog i LOU. Upphandlande myndigheter har numera tvÄ undantagsinstrument tillgÀngliga, förhandlat förfarande med föregÄende annonsering och konkurrensprÀglad dialog. Gemensamt för förfarandena Àr att de utgör undantag frÄn huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillÀmpas. En upphandlande myndighet fÄr endast tillÀmpa förhandlat förfarande med föregÄende annonsering eller konkurrensprÀglad dialog dÄ sÀrskilda förutsÀttningar föreligger. Offentlig upphandling i Sverige har i dag sin grund i EU.

Vi Àr tvÄ studenter som har tvÄ olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa tvÄ Àmnen har vi vÀvt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur tvÄ organisationer, UNICEF och RÀdda Barnen, har anvÀnt deras Ärsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och Àven hur utvecklingen skett. PÄ senare tid har det förekommit att vÀlgörenhetsorganisationer inte anvÀnt bidrag som de bör, och detta har gjort sÄ att bland annat trovÀrdigheten har satts pÄ prov. Detta gjorde att vi Àven vill se pÄ hur kommunikationen i Ärsredovisningen kan anvÀndas för att skapa trovÀrdighet.?VÄrt syfte Àr att analysera Ärsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och RÀdda Barnen, och förstÄ hur texten i Ärsredovisningarna anvÀnds för att skapa trovÀrdighet.?Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har analyserat ett antal Ärsredovisningar.