Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

HÄllbarhet Àr ett komplext begrepp och Àr komplicerat att förmedla. Trots begreppets svÄra innebörd Àr det nÄgot som anvÀnds flitigt runt om i vÀrlden idag. Risken med att innebörden av hÄllbarhet inte förstÄs Àr att mÀnniskor inte tar det till sig och istÀllet ignorerar begreppets betydelse. HÄllbarhet Àr ett viktigt begrepp som förmodligen Àr hÀr för att stanna. Kommunikationen av hÄllbarhet Àr beroende av mÄnga olika faktorer dÄ hÄllbarhetsbegreppet i sig sjÀlv innebÀr en mÀngd olika aspekter.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Min avsikt med denna C-uppsats var att utifrÄn ett genusteoretiskt och diskursivt perspektiv studera hur tjejer och killar framstÀlls i Big brother 2006. Jag ville titta pÄ hur tjejerna representerades i programmet i jÀmförelse med killarna. Det gjorde jag med hjÀlp av relevanta moderna genusteorier samt forskning och reproduktion av genus i medierna. Slutligen analyserade jag en veckas avsnitt av dokusÄpan Big brother dÀr jag utgick ifrÄn det transkriberade materialet som jag valt ut. Materialet bestod av fyra avsnitt, mÄndag till torsdag, som spelades in mellan den 13- 16/2- 2006.

Bristly swan-neck moss (Campylopus atrovirens) is in Sweden a very rare moss that only grows on a few blocks and cliffs around Gothenburg. The species can globally only be found in areas with high precipitation. Rain fall in Gothenburg has increased with a stronger greenhouse effect. Air pollution in Gothenburg has also improved. Mosses generally benefit from these conditions and this papers hypothesis is that the population of the species has grown because of these more beneficial conditions.

Design anvÀnds vanligen som nÄgot för att uppnÄ ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjÀnster och varumÀrken. DesignbyrÄer har med sin specialkompetens sÄlt tjÀnster till företag i Sverige sedan femtiotalet. FörÀndringar i omvÀrlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förÀndrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyrÄer.Med hÀnsyn till den problematik som lyfts fram Àr det intressant att se nÀrmare pÄ vilka faktorer som Àr viktiga för designbyrÄers lÄngsiktiga överlevnad pÄ en konkurrensutsatt marknad. DÀrmed blir syftet att undersöka och analysera förutsÀttningar för framgÄngsrika samarbetsformer mellan designbyrÄ och uppdragsgivare.

Denna magisteruppsats i offentlig rÀtt Àr Àmnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjÀnster pÄ den inre marknaden i svensk rÀtt. BetaltjÀnstdirektivet Àr vÀsentlig vid inrÀttande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, dÄ alla inre grÀnser skall avlÀgsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rÀttslig ram för betaltjÀnster pÄ EU-nivÄ. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestÀmmelser i betaltjÀnstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och dÀrtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frÄgor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rÀtt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstÄs i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rÀtt att förvÀnta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handlÀggning av ett enskilt Àrende.Uppsatsen har visat att direktivet innehÄller ett flertal bestÀmmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlÀgga Àrenden inom direktivets tillÀmpningsomrÄde.

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling Àr och att visa hur den kan anvÀn-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har Àven gjort en granskning av rÀttslÀge. Varför ska skolor eller nÄgon annan anvÀnda medling? PÄ denna frÄga finns det flera svar. Medling Àr oftast ett snabbare sÀtt att lösa konflikter Àn den traditionella rÀttsprocessen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka konsumism med hjÀlp av religionsvetenskapliga teorier om ritual och myt. Med hjÀlp av framförallt Victor Turners ritualteori och Bruce Lincolns mytteori studerar vi exempelfallen Harley Davidson, Saab, Coca-Cola, Corona, Mountain Dew och Snapple samt hur köpcentra och stormarknader kan fungera som rituellt rum.Med konsumism menar vi konsumtion som en kulturellt viktig handling. Ett fenomen som uppstÄr nÀr vi har sÄ pass mycket materiella tillgÄngar att vi har möjlighet att köpa saker för att vi vill ha dem, inte för att vi behöver dem. För vÄrt religionsvetenskapliga grundperspektiv anvÀnder vi oss av Clifford Geertz religionsdefinition.Vi har visat att reklamer kan studeras utifrÄn ett religionsvetenskapligt perspektiv, dÄ framförallt som myter. Med hjÀlp av en strukturalistisk analysmetod kan vi pÄvisa att exempelvis Coca-Colas underliggande mytem Àr en myt vÀnskap, dÀr den rituella handlingen av att ge en Coca-Cola till nÄgon mytiskt skapar en slags samhörighet och vÀnskap.

InnehÄllet speglar bÄde kostnadseffektiv ingenjörskonst och driftstrategiska investeringar dels i form av analyser av nuvarande och kommande effektkonsumtion samt effektbehov, dels idéer pÄ hur vidstrÀckta problem kan lösas med relativt enkla tekniska konstruktioner.Analyserna omfattar undersökning av potentiella vÀrmekÀllor vilket resulterat i konkreta förslag pÄ vilka som kan vara aktuella samt vilka som ej kommer att hÄlla rÀtt kvalité. Undersökningen innefattar Àven beskrivning av rÄdande förutsÀttningar för rekommenderad vÀrmekÀlla samt hur en eventuell projektering bör formas med avseende pÄ vilka materiella val samt variabler som bör beaktas vid installation.Framförallt hur stor den primÀra effektreduceringen blir genom att följa de ÄtgÀrder som rekommenderas i rapporten, dels analyseras det befintliga vÀrmesystemets olika delar genom en momentan jÀmförelse som ger en bild av delsystemens inbördes betydelse beroende pÄ vad de faktiskt bidrar med effektmÀssigt. Rapporten innefattar Àven en undersökning av det befintliga vÀrmesystemets komponenter och rekommenderar vilka komponenter som bör ÄtgÀrdas omgÄende samt varför och hur det bör ske. InnehÄllet som helhet belyser betÀnkliga rÄd som bör beaktas inom en snar framtid, rapporten framhÀver stora som smÄ investeringar med avseende pÄ att öka driftsÀkerheten samt att pÄ sikt generera en större reducering av nuvarande driftkostnad. Det Äterfinns ett förslag pÄ en intelligent styrning som till viss del kan ersÀtta de fördelar som en manuell styrning faktiskt medför i form av de sinnen och egenskaper som den mÀnskliga faktorn bidrar med sÄsom syn, kÀnsel och erfarenhet..

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Det finns ett antal teorier som pÄ ett eller annat sÀtt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsÀgelser mellan tre teoriers syn pÄ maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats Àr Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna frÄn analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, dÀr den politiska realismen fokuserar pÄ bÄde materiella ochimmateriella faktorer och dÀr konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen frÀmst utgörs avsamhÀllets idéer och den kulturen som rÄder i samhÀllet. Analysen har Àven visat att de treteorierna ser det militÀra maktmedlet som centralt för en stat, nÀr det Àr handlar omexistentiella frÄgor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu rÄder, gynnar stora och mÀktiga stater pÄ bekostnad av smÄ stater.

Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien Àr en förutsÀttning för att förhindra smittspridning.Varje Är skadas 100 000 patienter i vÄrdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. VÄrdtiden förlÀngs med 4 dagar och detta kostar samhÀllet oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvÄrdspersonals hÀnder Àr den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvÄrdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vÄrden följer riktlinjer för basala hygienrutiner gÀllande handhygien.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och jÀmföra vilken syn förÀldrar har pÄ den fria lekens betydelse för barns lÀrande. Studien görs i en förskola i Sverige respektive en utlandssvensk förskola i Spanien och svaren jÀmförs sedan mellan de olika lÀnderna.Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar;? Vad innebÀ begreppet fri lek enligt föÀdrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk föskola?? Vad anser förÀldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola att barn lÀr sig genom den fria leken?? Vilka tankar och funderingar har förÀldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola angÄende deras barns möjligheter till fri lek under dagarna i förskolan?För att samla in material anvÀnde vi oss av strukturerad intervju för hemskick som metod. Genom vÄrt res-lutat kom vi fram till att det finns bÄde likheter och skillnader i svaren vi fick frÄn förÀldrar angÄende den fria leken jÀmfört i en svensk respektive utlandssvenk förskola. FörÀldrarna till barnen i den svenska skolan nÀmner flera begrepp och förmÄgor som barnen lÀr sig medan förÀldrarna till barnen i den utlandssvenska förskolan mer tar upp materiella ting som barnen leker med.

Syftet med studien Àr att belysa Ätta lÀrares vÀgar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat omrÄde en begreppsutredning dÀr jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras bÄde normativ och deskriptiv litteratur dÄ tidigare emprisk forskning finns i begrÀnsad mÀngd. De refererade kÀllorna Àr av bÄde Àldre och nyare karaktÀr. Aktuella variabler i urvalet Àr lÀrares kön, undervisningsstadium, antal Är i yrket och skolans upptagningsomrÄde (status och typ av bebyggelse).