SammanfattningDenna studie belyser samt problematiserar elever med ADHD's perspektiv pÄ skolan, den tar upp vad ADHD innebÀr och orsaken till ADHD. Den tar upp hur de olika underkategorierna beskrivs samt vad som kan vara problematiskt för elever med dessa svÄrigheter inom skolan. Den undersöker Àven förÀldrar till barn med ADHD's perspektiv pÄ deras barns skolsituation. Vi valde att göra tvÄ delstudier, den ena riktade sig till eleverna och den andra till förÀldrarna. Vi intervjuade fyra stycken elever med ADHD och en förÀlder till varje barn.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

 Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur bestÄr av tvÄ bestÄndsdelar; kulturinnehÄll samt kulturuttryck. Dessa bestÄndsdelar pÄverkar varandra kontinuerligt. KulturinnehÄllet bestÄr av fyra kÀrnelement; grundlÀggande antaganden, vÀrderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehÄller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck.

Bakgrund och problem: Redovisningens utveckling har historiskt sett prÀglats utav tvÄ olikatraditioner, den kontinentala och den anglosaxiska traditionen som har olika syn pÄ formen förredovisningen. Inom det anglosaxiska synsÀttet lÀggs det förutom överensstÀmmelse medlagstiftningen stor vikt vid att redovisningen ger en rÀttvisande bild.En av IFRS standarder Àr IFRS 3, vars syfte Àr att skapa överensstÀmmelse med USA:s reglergÀllande företagsförvÀrv för att harmonisera redovisningen internationellt. IFRS 3 innehÄllerbestÀmmelser över hur rapporteringen av företagsförvÀrv skall gÄ tillvÀga.Tidigare ansÄgs vÀrdet pÄ goodwill vara en restpost frÄn övervÀrden som uppstÄtt vidföretagsförvÀrv.Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att jÀmföra hur börsnoterade företag inom skogs- ochpappersindustri och IT-företag hanterar goodwill före och efter IFRS 3.AvgrÀnsningar: Författarna avgrÀnsar sig frÄn internt upparbetad goodwill och studienkommer inte heller att omfatta negativ goodwill.Uppsatsen avgrÀnsas till att gÀlla tvÄ till synes skilda branscher, skogsbranschen som har enbetydande andel materiella anlÀggningstillgÄngar och IT-branschen som har en stor andelimmateriella tillgÄngar.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har författarna anvÀnt sig av, dÀr primÀrdata harsamlats in genom 4 intervjuer av revisorer. SekundÀrdata bestÄr av material frÄn litteratur,artiklar, standarder och en översiktlig granskning av Ärsredovisningar.Resultat och slutsats: Författarna anser att det inte finns nÄgra egentliga skillnader mellan deolika branschernas sÀtt att hantera goodwill utan det Àr framförallt skillnaden pÄ vilkentillgÄngsmassa som det förvÀrvade företaget har. Eftersom skogsföretagen generellt förvÀrvarföretag med tillgÄngar i högre grad vilka hÀnförs till materiella anlÀggningstillgÄngar har deautomatiskt ett lÀgre vÀrde pÄ sin goodwillpost.

I denna studie har det undersökts vilka faktorer som pÄverkar mÀn och kvinnors val av idrott. Det har Àven undersökts om det finns nÄgra mÀrkbara genusskillnader pÄ val och uppfattning kring sport. Denna studie utfördes efter kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter har intervjuats varav tre mÀn och tvÄ kvinnor i Äldrarna 19-23Är. I resultaten framkommer att massmedia har stor inverkan pÄ hur respondenterna uppfattade manligt och kvinnligt idrottande.

Background: Once upon a time the most important resources in an economy were tangible goods. Historically, Swedish company culture has been dominated by engineering and techni-cal innovation has been the focal point. Today, Intangible values drive product development and form a company?s differentiation. Intangibles have therefore become the most prominent resources in a company.

I dagens samhÀlle stÀlls hÄrda krav pÄ resultatförbÀttringar i företag och industrier. Det Àr vanligt att företag tar hjÀlp av nÄgon eller nÄgra av de ledningsverktyg som finns utvecklade i just detta syfte, Lean Production Àr ett av dessa verktyg. Syftet med denna rapport Àr att ge en historisk bakgrund till Lean Production och att undersöka vilka tillvÀgagÄngssÀtt tre företag har valt för att implementera Lean i sin verksamhet. Vidare skall författarna undersöka om det finns nÄgra likheter mellan dessa tillvÀgagÄngssÀtt och Toyotas produktionssystem (TPS).Utvecklingen till det som idag benÀmns som Lean började redan 1911 dÄ Fredrick Winslow Taylor presenterade sin artikel ?Principles of Scientific Management?.

Vi har pÄ uppdrag av ?mobiloperatör X? genomfört en empirisk undersökning gÀllande mobilanvÀndning. Mobiloperatör X Àr intressant eftersom företaget vill utveckla en bÀttre förstÄelse för sina mobilanvÀndare och mobilanvÀndarnas behov inom mobilabonnemang. Idag befinner vi oss i ett upplevelsesamhÀlle (Pine & Gilmore, 1999) och idag vÀrdesÀtter konsumenter upplevelser. Det Àr inte lÀngre de fysiska egenskaperna och fördelarna som följer med produkten, som skapar vÀrde.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

I denna uppsats har jag med hjÀlp av en komparativ och hypotetiskt-deduktiv metod diskuterat kÀllÀget mellan skriftlig och materiell kultur under vikingatiden. Som avgrÀnsande exempel har jag valt de skriftliga kÀllorna Vita Ansgari frÄn 800-talet samt Adam av Bremens Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum frÄn 1000-talet. Som arkeologiskt material har jag valt fynden av en skeppsgrav i Ladby, samt en kammargrav i Mammen i Danmark. Syftet med uppsatsen var att se om kÀllorna sÄsom de speglades i den materiella respektive skriftliga kulturen kontrasterade eller samspelade med varandra, resultatet av min studie var att kÀllorna samspelade med varandra..

BakgrundPÄ grund av den ekonomiska kris som nu rÄder vÀxte vÄrt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen Àr av dem. Vi blev intresserade av att ta reda pÄ hur lÀrare i ett u-land, som vanligtvis har fÀrre resurser Àn ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vÄrt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömÀssiga resurser. NÄgra som ocksÄ uppmÀrksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats Àr Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som Ärligen ger ut en rapport om skolutvecklingen vÀrlden över.SyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus pÄ resurser.

Historiskt sett sÄ har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushÄllet. Men tiderna förÀndras och detta levnadssÀtt sÀgs ha gÄtt till historien, eller? Feminister vÀrlden över debatterar Àven om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förÀndrade status i samhÀllet.I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framstÀlls. Det som gör det extra intressant Àr namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjÀlp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar pÄ hur kvinnan framstÀlls och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in pÄ.

Byggsektorn i Sverige Àr stor, kring 10 % av den svenska arbetsmarknaden rÀknas in i denna sektor. Eftersom byggbranschen Àr sÄ stor Àr det viktigt att den fungerar effektivt. Denna studie har dÀrför inriktat sig pÄ att undersöka hur strategisk partnering kan anvÀndas pÄ ett mer framgÄngsrikt sÀtt mellan levererande företag och kunder i den offentliga sektorn. De budget- och tidsramar som tagits fram överskrids ofta, och kvaliteten pÄ det som byggs uppnÄs inte i tillrÀckligt hög grad. Till stor del hÀrrör detta frÄn det faktum att offentliga upphandlare ofta gör sina upphandlingar baserat pÄ det lÀgsta priset, och ej tar hÀnsyn till andra ?mjuka? faktorer.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.