Studien behandlar det mångfacetterade fenomenet gentrifiering, vilket kan ta sig en lång rad av uttryck, och eventuell förekomst av gentrifiering i några utvalda områden i Göteborg. De utvalda studieområden i staden är sex centralt lokali-serade primärområden: Inom Vallgraven, Brämaregården, Masthugget, Kungsla-dugård, Kålltorp samt Guldheden. Utvald studieperiod är åren 1990, 2000 och 2010.Gentrifiering som fenomen, dess uttryck och eventuella orsaker beskrivs i uppsatsen. Gentrifieringsprocesser i staden identifieras med hjälp av för studien utvalda indikatorer, indelade i kategorierna befolkningssammansättning, ekono-miska förutsättningar och boendesituation i respektive område. I studien inklude-ras också en granskning av Göteborgs stads policys vad gäller bostadsbyggande och bostadspolitik.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund och skolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av människor har beroende på att de delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor. Den sociala bakgrund som en elev har påverkar hur han eller hon ser på skolan, kunskap, sina möjligheter, sin framtid mm. Det är entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund och skolprestation. Fram till och med grundskolans införande på 60-talet och femton till tjugo år efter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvärdig utbildning försöka utjämna klasskillnader. Då var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principen om alla elevers rätt till en likvärdig utbildning finns fortfarande i skollagen.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fängelse beskriver sin tidigare skolgång utifrån teorier om inkludering. För att fånga studiens syfte ställs följande frågeställningar: - Vilka händelser, upplevelser och känslor lyfter ungdomarna i studien fram när de beskriver sin tidigare skolgång? - Hur kan deras berättelser förstås utifrån teorier om inkludering? Den teoretiska grund som studien bygger på är hämtad ur den sociokulturella lärandeteorin. I studien har en narrativ metod med skrivna berättelser, utifrån en rubrikmall, använts. I studien deltar fyra män i åldrarna 18-21 år. De befinner sig vid studiens genomförande på en av kriminalvårdens ungdomsavdelningar.

Demenssjukdom är ett vanligt tillstånd som ökar med stigande ålder. Tillståndet leder till svåra psykiska och sociala handikapp och har en dödlig utgång. Patienter med demenssjukdom får mindre smärtlindrande behandling än äldre patienter med bibehållen kognitiv förmåga, trots att de troligen kan känna smärta i samma grad. Vid avancerad demenssjukdom kan patienten ha svårighet att förmedla sin smärtupplevelse. Sjuksköterskan har ett yrkesansvar att sörja för en god omvårdnad.

?En cancerdiagnos påverkar inte bara patienten, utan även patientens närstående. Cancersjukdomen kan innebära stora förändringar i vardagen för de inblandade, både psykosociala och praktiska. Hos närstående uppstår behov som kanske inte helt och hållet tillfredställs på grund av den patientfokuserade vården. Syftet var att undersöka vilket stöd närstående till en cancersjuk patient önskar.

Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i inter­aktion med varandra. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

Hälsa och idrott är idag mer eller mindre en del av alla svenskars vardag vilket sätter pressaktörer på marknaden. Ett brett utbud och bra service förväntas oavsett vilken anläggning sombesöks vilket ställer mycket höga krav på både anläggningar och aktörer. I många fall saknarkommuner resurser för att prioritera frågan och en lösning på problemet kan vara offentligprivatsamverkan (OPS) där en kommun ingår en samverkan med en privat aktör. Då det vidstudiens början saknades forskning kring hur identiteter kan samsas inom ett varumärkeämnar denna studie att undersöka hur två parter som ingått OPS kan kommunicera sinidentitet på ett enhetligt vis för att skapa ett enat uttryck.Då studien syftar till att undersöka två parter som ska rymmas inom ett varumärkeundersöktes teorier kring vad som ligger till grund för en stark identitet och image och hurobalans mellan flera identiteter kan upptäckas och åtgärdas. Då en kvalitativ studie med enblandad metod av fallstudie och tvärsnittsstudie utfördes har datainsamling skett genomkvalitativa intervjuer, en kvalitativ enkät samt genom att studera upphandlingsdokument.Studieobjektet Arena Grosvad valdes för fallstudien eftersom det ansågs vara ett lämpligtstudieobjekt då det är en idrottsanläggning som ägs av en kommun men drivs av en privataktör genom OPS.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur skådespelarens scenkonstnärliga uttryck påverkas av att gå från tal till sång, och vad som är orsaken till skådespelarens eventuella osäkerhet inför användningen av sin sångröst. Tanken att skriva en uppsats om skådespelaren och sångrösten, kommer av att författaren till uppsatsen observerat sångundervisning på en av Sveriges högre utbildningar för skådespelare. Författaren har också funnit inspiration till uppsatsen från litteratur som riktar sig till skådespelare och artister som önskar utveckla sången i sitt yrke. För att kunna jobba praktiskt med sång integrerat i skådespeleriet, önskade författaren få veta vad skådespelare och skådespelarelever själva har för förhållande till sina egna sångröster och hur pass stor betydelse de anser att sången har för deras skådespelarkarriär. Arbetets uppläggning bygger på litteratur inom området teater, sång, och psykologi med fokus på självförtroende och tillit till egen förmåga.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

Uppsatsen behandlar Swedish Match, och undersöker om och i så fall hur företaget genom dygder etablerar ett gott ethos på sin hemsida, trots sin oetiska verksamhet. En topikanalys genomförs för att klargöra om, var och hur ethos etableras genom dygder. Resultatet visar att dygderna kommer till uttryck olika mycket under olika rubriker, vilket leder till en diskussion om företaget riktat sig till olika publiker under olika delar av hemsidan..

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande samt vilka belöningar som är av betydelse för de medarbetare som tillhör den yngre generationen vilken är född på 70- och 80-talet.Metod: För att uppfylla vårt syfte och för att få en bred teoretisk bakgrund har vi genomfört en litteraturstudie inom områdena personalidé, motivation och belönings-system. Vi har även studerat tidigare empiriska under-sökningar som har utförts gällande den yngre genera-tionens värderingar och attityder. Uppsatsen är av förståelsekaraktär och av den anledningen har vi nyttjat intervjuer som insamlingsmetod för vårt empiriska material.Resultat: Våra slutsatser är att möjlighet till utveckling och lärande i en föränderlig arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter, god personalidé med bra värderingar, individuell kompetensplanering, självständighet, social gemenskap, flexibilitet, samt utrymme för delaktighet och eget ansvar är viktiga faktorer för den yngre gene-rationen vid deras val av arbetsplats. Den yngre gene-rationen motiveras framförallt av utveckling, ett meningsfullt arbete, den rådande sociala gemenskapen och företagskulturen. Faktorer såsom lön, arbetsmiljö, trygghet, flexibilitet och balans i livet blir viktigare ju äldre de blir.

Karriäretablering - en krokig väg framåtEn studie i karriärskapandet för individer med avslutad gymnasiesärskolaMonica LalanderSammanfattningSyftet med denna studie är att studera karriärskapandet inom målgruppen unga med ett lindrigt intellektuellt funktionshinder med avseende på identifikation, upplevelser av tillhörighet och individuellt handlingsutrymme. Studien har ett aktörsperspektiv och forskningsintresset är att erhålla en djupare förståelse för hur individer med särskolebakgrund bli bemötta, känner tillhörighet samt hur deras förväntningar har uppfyllts i övergången från gymnasiesärskolan till etableringen ut i vuxenlivet.Undersökningen har en kvalitativ ansats och omfattar två datainsamlingsmetoder i form av enkätinsamling av data samt semistrukturerade intervjuer. Totalt medverkar 15 respondenter i studien. I tidigare kunskapsöversikt inom forskning framkommer det att det saknas i princip vetenskapliga studier i Skandinavien som fokuserar på unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder, därför finns det en kunskapslucka och ett samhälligt intresse av att få syn på denna målgrupps karriäretablering.Studiens resultat är att hur etableringsfasen tar sitt uttryck är beroende av en mängd olika orsaker. Individuella framgångsfaktorer samt de viktiga signifikanta andra personerna lyser som en röd tråd igenom respondenternas berättelser och har en stor betydelse för hur navigeringen inom möjlighetshorisonten kommer att ta sig i uttryck framöver.

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB får anses vara ett hjälpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillräcklig ledning för vad testatorn avsett ska hända med sin kvarlåtenskap. Dessa presumtionsregler är tänkta att ge uttryck för vad testatorer i allmänhet vill ska hända med sitt arv efter sin bortgång i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebär att reglernas utformning måste vara av generell karaktär.

Enligt rådets förordning 4064/89, om kontroll av företagskoncentrationer, är det kommissionen som kontrollerar och granskar företagskoncentrationer. Den så kallade ?one stop shop-principen? innebär att företag som genomför en fusion med gemenskapsdimension endast ska behöva vända sig till en instans, det vill säga kommissionen för att få en bedömning avseende fusionens förenlighet med den gemensamma marknaden. Eftersom kommissionen är ensam beslutsinstans är det därmed också kommissionen som har fått utforma standarden för vilken bevisning och vilka antaganden som anses tillräckliga för att bevisa att en skadlig företagskoncentration föreligger. Förstainstansrätten har sedan den installerades 1989 haft funktionen att handlägga överklaganden av kommissionens beslut i konkurrensärenden.