Sök:

Sökresultat:

474 Uppsatser om Materiella tillgćngar - Sida 9 av 32

UTOMEUROPEISKT F?DDAS UPPLEVELSER P? DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Elever med ADHD : Ur elevers och förÀldrars perspektiv

SammanfattningDenna studie belyser samt problematiserar elever med ADHD's perspektiv pÄ skolan, den tar upp vad ADHD innebÀr och orsaken till ADHD. Den tar upp hur de olika underkategorierna beskrivs samt vad som kan vara problematiskt för elever med dessa svÄrigheter inom skolan. Den undersöker Àven förÀldrar till barn med ADHD's perspektiv pÄ deras barns skolsituation. Vi valde att göra tvÄ delstudier, den ena riktade sig till eleverna och den andra till förÀldrarna. Vi intervjuade fyra stycken elever med ADHD och en förÀlder till varje barn.

EN VARDAG D?R F?R?LDRAR BEH?VER LIGGA STEGET F?RE En kvalitativ intervjustudie om aktivitetsbalans hos f?r?ldrar till barn med cerebral pares

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

"Det sitter i vÀggarna" : En studie om organisationskultur och dess implementering.

 Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur bestÄr av tvÄ bestÄndsdelar; kulturinnehÄll samt kulturuttryck. Dessa bestÄndsdelar pÄverkar varandra kontinuerligt. KulturinnehÄllet bestÄr av fyra kÀrnelement; grundlÀggande antaganden, vÀrderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehÄller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck.

Redovisningseffekter pÄ Goodwill före och efter IFRS 3

Bakgrund och problem: Redovisningens utveckling har historiskt sett prÀglats utav tvÄ olikatraditioner, den kontinentala och den anglosaxiska traditionen som har olika syn pÄ formen förredovisningen. Inom det anglosaxiska synsÀttet lÀggs det förutom överensstÀmmelse medlagstiftningen stor vikt vid att redovisningen ger en rÀttvisande bild.En av IFRS standarder Àr IFRS 3, vars syfte Àr att skapa överensstÀmmelse med USA:s reglergÀllande företagsförvÀrv för att harmonisera redovisningen internationellt. IFRS 3 innehÄllerbestÀmmelser över hur rapporteringen av företagsförvÀrv skall gÄ tillvÀga.Tidigare ansÄgs vÀrdet pÄ goodwill vara en restpost frÄn övervÀrden som uppstÄtt vidföretagsförvÀrv.Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att jÀmföra hur börsnoterade företag inom skogs- ochpappersindustri och IT-företag hanterar goodwill före och efter IFRS 3.AvgrÀnsningar: Författarna avgrÀnsar sig frÄn internt upparbetad goodwill och studienkommer inte heller att omfatta negativ goodwill.Uppsatsen avgrÀnsas till att gÀlla tvÄ till synes skilda branscher, skogsbranschen som har enbetydande andel materiella anlÀggningstillgÄngar och IT-branschen som har en stor andelimmateriella tillgÄngar.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har författarna anvÀnt sig av, dÀr primÀrdata harsamlats in genom 4 intervjuer av revisorer. SekundÀrdata bestÄr av material frÄn litteratur,artiklar, standarder och en översiktlig granskning av Ärsredovisningar.Resultat och slutsats: Författarna anser att det inte finns nÄgra egentliga skillnader mellan deolika branschernas sÀtt att hantera goodwill utan det Àr framförallt skillnaden pÄ vilkentillgÄngsmassa som det förvÀrvade företaget har. Eftersom skogsföretagen generellt förvÀrvarföretag med tillgÄngar i högre grad vilka hÀnförs till materiella anlÀggningstillgÄngar har deautomatiskt ett lÀgre vÀrde pÄ sin goodwillpost.

Hembud, förköp och samtycke : Är förbehĂ„llen tillrĂ€ckligt tillfredsstĂ€llande för att uppnĂ„ sitt syfte?

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Dolda resurser : Att synliggöra icke materiella tillgÄngar

Background: Once upon a time the most important resources in an economy were tangible goods. Historically, Swedish company culture has been dominated by engineering and techni-cal innovation has been the focal point. Today, Intangible values drive product development and form a company?s differentiation. Intangibles have therefore become the most prominent resources in a company.

Juventus IF : Interaktion inom ett marknadssystem fo?r ett amato?rlag

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Kartl?gga faktorer som p?verkar kvinnors deltagande i mammografiscreening

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Videoupptagning i vÄrdsituationer : Konsekvensen för den enskildes rÀtt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 EKMR

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

L?sutmaningar efter epilepsidebut. Hur upplever vuxna l?sning efter insjuknande i epilepsi och hur skapar man epilepsiv?nliga texter?

Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.

Hinder och utmaningar sjuksk?terskor m?ter i omv?rdnaden av patienter med sj?lvskadebeteende : En litteratur?versikt

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Det vikingatida Ladbyskeppet och graven i Mammen belysta av samtida skriftliga kÀllor.

I denna uppsats har jag med hjÀlp av en komparativ och hypotetiskt-deduktiv metod diskuterat kÀllÀget mellan skriftlig och materiell kultur under vikingatiden. Som avgrÀnsande exempel har jag valt de skriftliga kÀllorna Vita Ansgari frÄn 800-talet samt Adam av Bremens Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum frÄn 1000-talet. Som arkeologiskt material har jag valt fynden av en skeppsgrav i Ladby, samt en kammargrav i Mammen i Danmark. Syftet med uppsatsen var att se om kÀllorna sÄsom de speglades i den materiella respektive skriftliga kulturen kontrasterade eller samspelade med varandra, resultatet av min studie var att kÀllorna samspelade med varandra..

"HÀr i Uganda har vi förÀldrar, har ni det i Sverige?" : En etnografisk studie om pedagogiska resurser i Uganda

BakgrundPÄ grund av den ekonomiska kris som nu rÄder vÀxte vÄrt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen Àr av dem. Vi blev intresserade av att ta reda pÄ hur lÀrare i ett u-land, som vanligtvis har fÀrre resurser Àn ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vÄrt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömÀssiga resurser. NÄgra som ocksÄ uppmÀrksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats Àr Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som Ärligen ger ut en rapport om skolutvecklingen vÀrlden över.SyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus pÄ resurser.

Kvinnan som kosmopolit : En semiotisk analys av tidningen Cosmopolitans resereportage ur ett feministiskt och kosmopolitiskt perspektiv

Historiskt sett sÄ har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushÄllet. Men tiderna förÀndras och detta levnadssÀtt sÀgs ha gÄtt till historien, eller? Feminister vÀrlden över debatterar Àven om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förÀndrade status i samhÀllet.I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framstÀlls. Det som gör det extra intressant Àr namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjÀlp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar pÄ hur kvinnan framstÀlls och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in pÄ.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->