Sök:

Sökresultat:

474 Uppsatser om Materiella tillgćngar - Sida 22 av 32

GymnasielÀrarens suicidpreventiva roll ? TvÄ kuratorers och fem lÀrares upplevelser och erfarenheter.

Bakgrund: Det Àr möjligt att förebygga suicid. Enligt den samhÀlleliga och vetenskapliga debatten kan skolan ses som en central och viktig arena för ett suicidpreventivt arbete. Det finns aktörer som menar att lÀrare kan spela en viktig roll i detta arbete och att de dÀrför bör utbildas i suicidprevention.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasielÀrare och kuratorer upplever att lÀrarens roll inom suicidprevention bör se ut. FrÄgestÀllningarna lyder: 1) Vilka upplevelser och erfarenheter av samtal om sjÀlvmord med eleverna har lÀrare? 2) Vilken roll och vilket ansvar gÀllande suicidprevention har lÀrare? 3) Hur upplevs och uppfattas samarbetet pÄ skolan gÀllande suicidprevention? 4) Hur upplevs och uppfattas styrning (styrmedel och utbildning) gÀllande suicidprevention?Metod: En kvalitativ samtalsintervjuundersökning har anvÀnts för att ge insikt och djupare förstÄelse om respondenternas tankar, upplevelser och erfarenheter.

"N?r han skriker ?r det jobbigt f?r alla". - En kvalitativ studie som beskriver nio f?rskoll?rares uppfattningar av tydligg?rande pedagogik som ett inkluderingsverktyg i f?rskolans l?rmilj? utomhus

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Ingen kedja Àr starkare Àn sin svagaste lÀnk : Fyra studier om förhÄllandet mellan verksamheters vision och praktik

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebÀr det i praktiken? Antologin bygger pÄ studier av fyra olika verksamhetsomrÄden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anstÀllda och deras upplevelser av jÀmstÀlldhetsarbete pÄ en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervÄrdsarbete och slutligen modersmÄlsundervisningen i en skola genom flersprÄkiga elever och modersmÄlslÀrare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fÀltarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr individer anses vara delaktiga i skapandet av sÄvÀl sin identitet som sin omgivning.VÄr fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mÄl och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom vÄra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mÄl och hur dessa verkstÀlls pÄ lokal nivÄ. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.

Finansiering av investeringar i immateriella tillgÄngar

Vid en bedömning av ett kreditÀrende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsÀttningar. För företag som har immateriella tillgÄngar som de viktigaste tillgÄngarna i sin redovisning kan det uppstÄ problem nÀr de ansöker om kredit hos banker. Detta beror pÄ att immateriella tillgÄngar inte fungerar pÄ samma sÀtt som materiella och dÀrigenom tillbringar vag sÀkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats Àr att söka finna vad det Àr som krÀvs för att ett tjÀnsteföretag ska fÄ ett lÄn beviljat.Vi har hÀmtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och VÀsterÄs. Den hÀmtade teorin lÄg sedan till grund för den intervjumall som anvÀndes i vÄr empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjÀnsteföretag.För att en bank ska vÀlja att finansiera ett företags investeringar mÄste affÀren ge avkastning pÄ den givna krediten.

Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Elevers sociala bakgrund och skolprestation

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund och skolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av mÀnniskor har beroende pÄ att de delar likartade grundlÀggande materiella, sociala och existentiella villkor. Den sociala bakgrund som en elev har pÄverkar hur han eller hon ser pÄ skolan, kunskap, sina möjligheter, sin framtid mm. Det Àr entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund och skolprestation. Fram till och med grundskolans införande pÄ 60-talet och femton till tjugo Är efter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvÀrdig utbildning försöka utjÀmna klasskillnader. DÄ var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principen om alla elevers rÀtt till en likvÀrdig utbildning finns fortfarande i skollagen.

Stöd till en cancerpatients nÀrstÄende : NÀrstÄendes önskemÄl

?En cancerdiagnos pÄverkar inte bara patienten, utan Àven patientens nÀrstÄende. Cancersjukdomen kan innebÀra stora förÀndringar i vardagen för de inblandade, bÄde psykosociala och praktiska. Hos nÀrstÄende uppstÄr behov som kanske inte helt och hÄllet tillfredstÀlls pÄ grund av den patientfokuserade vÄrden. Syftet var att undersöka vilket stöd nÀrstÄende till en cancersjuk patient önskar.

Högskolestudenters senarelÀggning av familjebildning : "Kvinnliga högskolestudenters tankar kring familjebildning"

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pÄgÄendet av sin högskoleutbildning och som senarelÀgger sitt barnafödande. Syftet Àr att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senarelÀggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgÄngspunkter har hÀmtats frÀmst frÄn Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras pÄ Rational Choice.

Arya och Nasuada?Sidekicks eller HjÀltinnor? : En studie i personlighet och utveckling hos tvÄ kvinnliga karaktÀrer ur Inheritance Cycle av Christopher Paolini

Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.

Motivation och belöningar för den yngre generationen

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande samt vilka belöningar som Àr av betydelse för de medarbetare som tillhör den yngre generationen vilken Àr född pÄ 70- och 80-talet.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte och för att fÄ en bred teoretisk bakgrund har vi genomfört en litteraturstudie inom omrÄdena personalidé, motivation och belönings-system. Vi har Àven studerat tidigare empiriska under-sökningar som har utförts gÀllande den yngre genera-tionens vÀrderingar och attityder. Uppsatsen Àr av förstÄelsekaraktÀr och av den anledningen har vi nyttjat intervjuer som insamlingsmetod för vÄrt empiriska material.Resultat: VÄra slutsatser Àr att möjlighet till utveckling och lÀrande i en förÀnderlig arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter, god personalidé med bra vÀrderingar, individuell kompetensplanering, sjÀlvstÀndighet, social gemenskap, flexibilitet, samt utrymme för delaktighet och eget ansvar Àr viktiga faktorer för den yngre gene-rationen vid deras val av arbetsplats. Den yngre gene-rationen motiveras framförallt av utveckling, ett meningsfullt arbete, den rÄdande sociala gemenskapen och företagskulturen. Faktorer sÄsom lön, arbetsmiljö, trygghet, flexibilitet och balans i livet blir viktigare ju Àldre de blir.

EG-rÀttens kontroll av företagskoncentrationer; en fusionskontroll i förÀndring.

Enligt rÄdets förordning 4064/89, om kontroll av företagskoncentrationer, Àr det kommissionen som kontrollerar och granskar företagskoncentrationer. Den sÄ kallade ?one stop shop-principen? innebÀr att företag som genomför en fusion med gemenskapsdimension endast ska behöva vÀnda sig till en instans, det vill sÀga kommissionen för att fÄ en bedömning avseende fusionens förenlighet med den gemensamma marknaden. Eftersom kommissionen Àr ensam beslutsinstans Àr det dÀrmed ocksÄ kommissionen som har fÄtt utforma standarden för vilken bevisning och vilka antaganden som anses tillrÀckliga för att bevisa att en skadlig företagskoncentration föreligger. FörstainstansrÀtten har sedan den installerades 1989 haft funktionen att handlÀgga överklaganden av kommissionens beslut i konkurrensÀrenden.

Lek, miljöer och normativa könsmönster pÄ fritidshem : En intervjustudie med fritidslÀrare

Syftet med uppsatsen var att undersöka fritidslÀrares erfarenheter av lek och miljöer i relation till normativa förhÄllningssÀtt kopplat till kön och genus. Uppsatsen bygger pÄ tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer med fyra utbildade fritidslÀrare anstÀllda inom UmeÄ kommun. InnehÄllet av intervjuresultatet analyserades sedan utifrÄn litteratur och tidigare forskning för att diskutera informanternas svar. Analysen och diskussionen resulterade i olika teman kopplat till fritidshemsverksamheten samt fritidslÀrares arbetssÀtt kring dem. Lek, miljöer, materiella förutsÀttningar samt kön och genus.

FrÀmmande kapital i kapitalstrukturen : En empirisk studie om fastighetsbolag

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

BetaltjÀnstdirektivets inverkan pÄ svensk rÀtt och dess processuella och institutionella autonomi

Denna magisteruppsats i offentlig rÀtt Àr Àmnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjÀnster pÄ den inre marknaden i svensk rÀtt. BetaltjÀnstdirektivet Àr vÀsentlig vid inrÀttande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, dÄ alla inre grÀnser skall avlÀgsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rÀttslig ram för betaltjÀnster pÄ EU-nivÄ. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestÀmmelser i betaltjÀnstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och dÀrtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frÄgor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rÀtt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstÄs i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rÀtt att förvÀnta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handlÀggning av ett enskilt Àrende.Uppsatsen har visat att direktivet innehÄller ett flertal bestÀmmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlÀgga Àrenden inom direktivets tillÀmpningsomrÄde.

Skolmedling: en komparativ, metod- och lagstudie

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling Àr och att visa hur den kan anvÀn-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har Àven gjort en granskning av rÀttslÀge. Varför ska skolor eller nÄgon annan anvÀnda medling? PÄ denna frÄga finns det flera svar. Medling Àr oftast ett snabbare sÀtt att lösa konflikter Àn den traditionella rÀttsprocessen.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->