Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

I denna uppsats har jag med hjÀlp av en komparativ och hypotetiskt-deduktiv metod diskuterat kÀllÀget mellan skriftlig och materiell kultur under vikingatiden. Som avgrÀnsande exempel har jag valt de skriftliga kÀllorna Vita Ansgari frÄn 800-talet samt Adam av Bremens Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum frÄn 1000-talet. Som arkeologiskt material har jag valt fynden av en skeppsgrav i Ladby, samt en kammargrav i Mammen i Danmark. Syftet med uppsatsen var att se om kÀllorna sÄsom de speglades i den materiella respektive skriftliga kulturen kontrasterade eller samspelade med varandra, resultatet av min studie var att kÀllorna samspelade med varandra..

BakgrundPÄ grund av den ekonomiska kris som nu rÄder vÀxte vÄrt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen Àr av dem. Vi blev intresserade av att ta reda pÄ hur lÀrare i ett u-land, som vanligtvis har fÀrre resurser Àn ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vÄrt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömÀssiga resurser. NÄgra som ocksÄ uppmÀrksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats Àr Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som Ärligen ger ut en rapport om skolutvecklingen vÀrlden över.SyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus pÄ resurser.

Historiskt sett sÄ har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushÄllet. Men tiderna förÀndras och detta levnadssÀtt sÀgs ha gÄtt till historien, eller? Feminister vÀrlden över debatterar Àven om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förÀndrade status i samhÀllet.I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framstÀlls. Det som gör det extra intressant Àr namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjÀlp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar pÄ hur kvinnan framstÀlls och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in pÄ.

Bakgrund och problemformulering: Globaliseringen och samhÀllets informations-utveckling under 90-talet förÀndrade den traditionella ekonomistyrningen dÄ intresset för icke-finansiella faktorer inom ekonomistyrningen tog fart och sedan har ökat i hög grad under senare Är. Företag kan inte lÀngre vara konkurrenskraftiga genom att bara tillgodose sina materiella resurser. IstÀllet krÀvs idag att sÄvÀl organisationer, tillverkningsföretag som tjÀns-teföretag bÄde ser till sina materiella och immateriella resurser. Det Balanserade styrkortet har varit ett svar pÄ detta. Modellen har till att börja med varit tÀnkt och anvÀnd av privata sidan men visat sig passa ickevinstdrivande organisationer lika bra om inte bÀttre varför det gör det intressant att undersöka följande frÄgor: 1.

Sammanfattning svenska. Med mitt examensarbete undersöker jag hur jag genom design och visuell kommunikationkan bidra till att synliggöra den mentala konflikt som skapas av de förvÀntningar ochkrav som bÄde yrkesrollen och moderskapet innefattar.Jag har arbetat med schablonmÀssiga objekt vars estetisk hÀnger samman med antingenyrkesrollen eller moderskapet. Genom ett urval av olika kontrastfulla objekt frÄn detvÄ rollernas materiella omgivningar arrangerar eller visualiserar jag olika situationer medhjÀlp av bilder. I bilderna gestaltas den mentala konflikten i fysisk form genom de olikaobjekten. Den slutgiltiga lösningen kommer att presenteras i ett utstÀllningsformat somi sin helhet binder samman det visuella arbetet men som ocksÄ associerar till innehÄlletsom bilderna kommunicerar..

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Detta examensarbete undersöker hur materiella och immateriella ledtrÄdar anvÀnds vid förmedling av ett tjÀnstevarumÀrke i en internationell franchisekontext. Begreppet experience room (Edvardsson, Enquist och Johnston, 2005) tillÀmpas för att undersöka konceptet ICEBAR BY ICEHOTEL i egenskap av testkörning (prepurchase service experience) av ICEHOTELs erbjudande, samt hur franchisegivaren hanterar de sÀrskilda förhÄllanden som uppstÄr vid förmedling av tjÀnster via franchisetagare i egenskap av varumÀrkesambassadörer. Hur gÄr det till nÀr en upplevelse, lika flyktig och förgÀnglig som isen pÄ Torne Àlv, görs materiell och flyttbar i form av ett franchisekoncept? Och vad hÀnder med ett tjÀnstevarumÀrke nÀr det förmedlas av en franchisetagare pÄ andra sidan jordklotet?Studien konstaterar att franchisekonceptet ICEBAR BY ICEHOTEL uppfyller designdimensionerna för ett experience room; fysiska och immateriella artefakter, teknologi, kundplacering, kunddeltagande och interaktion med de anstÀllda förekommer alla i nÄgon utstrÀckning. Dock Àr den otydliga kopplingen till ICEHOTEL ? en konsekvens av det tidigare namnet Absolut Icebar ? avgörande för att konceptet inte kan anses utgöra en PSE (prepurchase service experience).I det studerade fallet sammanfattas det interna varumÀrkesarbetet i fem kategorier; dokument, materiella ledtrÄdar, personer och aktiviteter med anknytning till ICEHOTEL samt storytelling vilken bidrar till att skapa mening och en personlig koppling till varumÀrket.

Syftet med denna studie var att undersöka hur inredningsbranschen, genom IKEA som fallföretag, skulle kunna utveckla sin kommunikation för att ta till vara den potential och köpkraft som tros finnas inom rekordgenerationen. Rekordgenerationen Àr ett segment som har tid och pengar. Inredning Àr i sin tur produkter, för rekordgenerationen, som konsumeras i syfte att pÄvisa en identitet som Àr en del i den moderna och materiella utvecklingen. VÄr undersökning visar att IKEA missar ett stort och köpkraftigt segment och en av anledningarna Àr bristande kommunikation. Genom att anvÀnda sig av marknads-kommunikation som vÀnder sig till rekordgenerationen och matchar deras preferenser kommer företaget att kunna ta tillvara den potential som segmentet besitter..

Bakgrund: RedovisningsrÄdet, som utfÀrdar svenska redovisningsrekommendationer, publicerade i augusti 2000 rekommendation nr 17, Nedskrivningar. Syftet med rekommendationen Àr att visa pÄ vilka vÀrderingsmetoder som ska gÀlla för att sÀkerstÀlla att tillgÄngar inte Àr redovisade till ett för högt vÀrde. Rekommendationen trÀdde i kraft den 1 januari 2002. Avgivna Ärsredovisningar för 2002 Àr dÀrmed första gÄngen rekommendationen mÄste tillÀmpas. RR 17 Àr en översÀttning av en internationell standard, i detta fall IAS 36, vilken publicerades i juni 1998 av dÄvarande IASC (International Accounting Standards Committee).

Denna studie syftar till att ge en fördjupning inom redovisning av immateriella tillgÄngar. Genom litteraturstudier samt intervjuer med revisorer kartlÀggs de problem som finns i nuvarande redovisningsregler och rekommendationer. En jÀmförelse med IAS 38 görs för att se om införandet av dessa regler minskat problemen. Alternativa lösningar diskuteras. Vid analys av ett företag Àr det viktigt att utomstÄende intressenter fÄr information om de tillgÄngar, sÄvÀl materiella som immateriella eller finansiella, som finns i företaget.

The aim of my bachelor?s thesis is to investigate, through a literature review, changes in the distribution of filamentous algae as well as the general species composition of macroalgae and diatoms in Swedish eelgrass meadows. I have also studied the possibility of tracking these algae and diatoms in eelgrass meadows using eDNA methodology. The focus has been on linking these changes to climate change factors such as eutrophication, temperature increase, and anthropogenic emissions, and how these affect the health of eelgrass meadows and their ecosystem services, such as a carbon sink and biodiversity support. The results show that filamentous algae have increased markedly in coverage in Swedish coastal areas between 1980 and 2021, especially in sheltered bays, indicating that altered environmental conditions favor these fast-growing species. Genetic tracking using eDNA demonstrated that there are functional primers for many species, particularly among brown algae and red algae, whereas green algae require more specific primers due to greater genetic variation.

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

Syftet med undersökningen Ă€r att se hur och varför de estetiska uttrycksformerna anvĂ€nds i förskoleklass och skola. Även pedagogernas syn pĂ„ de estetiska uttrycksformernas roll i förskoleklass och skola undersöks. I undersökningen har Ă„tta pedagoger intervjuats frĂ„n fem olika skolor.Resultatet visar att pedagogerna överlag Ă€r positiva till att arbeta med de olika estetiska uttrycksformerna och ser möjligheter för eleverna att fĂ„ vara delaktiga och kreativa i sin lĂ€randeprocess. Resultatet visar Ă€ven pĂ„ att pedagogerna upplever att uttrycksformerna har en social och personlig inverkan pĂ„ elevernas utveckling. Skillnader i arbetet med de estetiska uttrycksformerna som syntes berodde pĂ„ olika faktorer som till exempel resurser, kollegers möjligheter till samarbete samt materiella orsaker..