Bakgrund och problemformulering: IFRS har medfört att företag globalt ska bli mer jÀmförbara, men Àr Àven ett principbaserat regelverk vilket innebÀr mÄnga subjektiva bedömningar hos företagen. Detta gÀller exempelvis val av vÀrderingsmetod och nyttjandeperioder för materiella anlÀggningstillgÄngar. Till skillnad mot immateriella- och finansiella anlÀggningstillgÄngar har inte sÄ mÄnga nyheter tillkommit för materiella anlÀggningstillgÄngar, men Àven om utvecklingen gÄtt mot att andra tillgÄngar Àn materiella tagit mer plats sÄ Àr fortfarande de materiella anlÀggningstillgÄngarna en stor del av mÄnga företags balansrÀkning och viktiga. Redovisningen av materiella anlÀggningstillgÄngar regleras av IAS 16, men det tillkommer ett antal standarder som mÄste tas hÀnsyn till dÄ exempelvis vÀrdering eller nedskrivning ska göras.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att se vilka likheter och skillnader som finns mellan ett antal svenska noterade företag inom tillverkningsindustrin gÀllande redovisning och vÀrdering av materiella anlÀggningstillgÄngar. Författarnas syfte Àr Àven att belysa mer praktiska frÄgor och problem som kan uppkomma inom omrÄdet, samt se hur balansrÀkningarna utvecklats frÄn förr till nu.

I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt hur trottoarens materiella ut- formning pa?verkar uppkomsten av mellanrum. Mellanrum a?r ett ba?de tidsligt och rumsligt fenomen som kan uppsta? i ett dynamiskt publikt rum. Vi har observerat fyra trottoarer inom Malmo?s stadska?rna och under- so?kt hur materiella faktorer pa? och vid trottoaren pa?verkar vilka aktivite- ter som a?ger rum pa? platsen. Uppsatsens o?vergripande forskningsfra?ga a?r: Hur pa?verkar trottoa- rens materiella utformning uppkomsten av mellanrum? Under observationerna har vi underso?kt: Vilka materiella egen- skaper finns pa? trottoaren och hur pa?verkar de den territoriella komplexi- teten? samt Vilka omgivande faktorer ger upphov till en territoriell kom- plexitet pa? trottoaren? Syftet med uppsatsen a?r att lyfta fram trottoaren som ett viktigt pu- blikt rum da?r det ofo?rutsa?gbara kan ta plats. Ett av uppsatsens nyckelbegrepp a?r territoriell komplexitet [Ka?r- rholm 2004, 2012] da? chansen att mellanrum uppsta?r a?r som sto?rst pa? plat- ser med ho?g territoriell komplexitet. Va?ra teoretiska utga?ngspunkter utgo?rs av Mattias Ka?rrholms ter- ritorialitetsbegrepp [2004] och stabiliseringsprocesser [2012] samt Emma Nilssons diskussion kring materiell figur och rumskategorier [2010]. Kulturhistoriska sto?d har vi ha?mtat fra?n Anastasia Loukaitou- Sideris & Renia Ehrenfeucht [2009] som bland annat skildrar en va?xande privatisering och uto?kand kontroll av stadens publika rum. En slutsats a?r att mellanrum kan liknas vid territoriell taktik och app- ropriation som sker pa? en plats da?r anva?ndandet av platsen inte sto?ds av den territoriella strategin..

Denna studie syftar till att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjÀnsteföretag som saknar sÀkerheter i form av materiella tillgÄngar. VÄra slutsatser Àr att samtliga respondenter anser att finansieringsproblematiken existerar och att detta yttrar sig genom att kreditbedömningar blir svÄra att genomföra nÀr företag saknar materiella tillgÄngar att stÀlla som sÀkerhet. TvÄ av de företag vi intervjuat har upplevt problem med finansieringsprocessen. De externa finansiÀrerna anser att problematiken frÀmst yttrar sig för forsknings- och utvecklingsföretag..

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svÄrt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte dÀrför en utredning Är 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lÀmnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetÀnkande, dÀr man i huvudsak föreslÄr att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förÀndringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan fÄ betydande konsekvenser. Vi har dÀrför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstÄ vid en frikoppling.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa faktorer som medverkar till att bistĂ„ sjuksköterskan i arbetet med efterlevandestöd. Åtta sjuksköterskor frĂ„n den palliativa enheten i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades genom en latent och manifest metod dĂ€r tre teman och elva subteman framkom. Teman som upp-stod var professionella faktorer, personliga faktorer och materiella faktorer. Sjuk-sköterskorna i studien har uppgivit att de hade de personliga egenskaper som be-hövdes för att leda grupper i efterlevandestöd.

VÀrderingsproblematik för materiella anlÀggningstillgÄngar har identifierats av författare och företag vilka har belyst avsaknaden av bÀttre vÀrderingsmöjligheter dÄ vi idag frÀmst anvÀnder oss av vÀrdering till anskaffningsvÀrde som. Problematiken grundar sig i att redovisningen inte helt avspeglar vÀrdet för företags materiella anlÀggningstillgÄngar vilket gör att jÀmförbarheten och trovÀrdigheten kan ifrÄgasÀttas. Syftet med studien Àr att undersöka olika tillÀmpningar av vÀrderingsmodeller som finns samt belysa varför företag vÀljer en viss vÀrderingsmodell. Metodiskt kommer den genomföras som en fallstudie. Detta dÄ uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt för styrkandet av studiens verklighetsförankring.

BakgrundForskning belyser hur barn pÄverkas av olika faktorer dÄ det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn Àr bland annat; vÀnner, massmedia, förÀldrar, pedagoger, reklam och den rÄdande norm som finns i samhÀllet. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lÀrande, önskningar och de val de gör för att efterstrÀva status.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan och förÀldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av klÀder och leksaker. Vi Àr Àven intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan pÄverka barns inkludering eller exkludering.FrÄgestÀllningar? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att barn efterstrÀvar status?? Vilken uppfattning har pedagoger och förÀldrar kring barns intresse för klÀder och leksaker?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar klÀder och leksaker barns status i barngruppen?? Vilka faktorer pÄverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr intervju anvÀnts som redskap, varav vi intervjuat Ätta pedagoger samt Ätta förÀldrar.ResultatVÄrt resultat visade att förÀldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populÀrt bland barnen.

Bakgrund och problem: God jÀmförbarhet mellan företag Àr en förutsÀttning för en effektiv kapitalmarknad och redovisningen Àr ett viktigt verktyg för att jÀmföra företag. En harmoniserad redovisning Àr dÀrmed en förutsÀttning för att uppnÄ god jÀmförbarhet mellan företag i olika lÀnder. Implementeringen av IASB:s redovisningsstandarder IFRS innebÀr att EU:s börsnoterade företag nu redovisar enligt samma standarder. Trots att företagen redovisar enligt samma standarder implementeras de olika, vilket tillsammans med det bedömningsutrymme som finns i standarderna innebÀr att jÀmförbarheten kan antas vara begrÀnsad. Materiella anlÀggningstillgÄngar, som redovisas enligt IAS 16, Àr ett omrÄde dÀr företagens egna bedömningar har ett stort utrymme, dÄ exempelvis nyttjandeperiod bestÀms subjektivt, och redovisningen av likadana ekonomiska hÀndelser kan dÀrmed skilja sig Ät mellan företag.

RÄdet för kommunal redovisning utkom 2006 och 2009 med nya rekommendationer för hur kommuner ska vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngars nyttjandetider. Syftet med detta arbete Àr att öka förstÄelsen för hur kommuner vÀrderar och faststÀller materiella tillgÄngars nyttjandetider. Arbetet syftar till att identifiera och beskriva kommuners vÀrderingsmetoder, arbetsprocesser samt att utveckla en modell för faststÀllande av tillgÄngars nyttjandetider. Arbetets data Àr insamlad genom tvÄ delstudier dÀr semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Insamlad data analyserades med hjÀlp av teorin om ansvarsskyldighet, agentteorin, teorin om förvaltarskap, institutionell teori samt Life cycle costing teorin.

Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förÀndring kring omprövningen av materiella anlÀggningstillgÄngars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvÀrde. FörÀndringen medförde ett krav pÄ Ärlig omprövning till skillnad frÄn tidigare, dÄ omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte nÄgra ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket Àr principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen Àr materiella anlÀggningstillgÄngar sammankopplade med gruvans livslÀngd eftersom de Àr beroende av brytningen i gruvan. Materiella anlÀggningstillgÄngar utgör Àven mer Àn 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir dÀrför av betydelse inom denna bransch.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i tvÄ globala företag, Scania koncern som Àr ett industriföretag med mycket materiella anlÀggningstillgÄngar och lite immateriella tillgÄngar jÀmfört med WSP group, som Àr ett konsultföretag med lite anlÀggningstillgÄngar och mycket immateriella tillgÄngar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP vÀrderar och avskriver sina materiella anlÀggningstillgÄngar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts Àven om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill sÀga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jÀmförbarhet enligt IASB:s förestÀllningsram.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna lÀst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga kÀllor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som sÀger att införandet av IFRS /IAS inte pÄverkade Scanias och WSP:s rÀkenskaper sÄ mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vad barn i elvaÄrsÄldern har för tankar om vad som Àr viktigt i livet. Vi har belyst Àmnet ur ett genusperspektiv..

Vi har funnit att First Hotel Skt. Petri skapar en upplevelse genom att medvetet pÄverka och anvÀnda sig av kombinationer av element i upplevelserummet, som exempelvis materiella objekt, design och atmosfÀr. Vi har sett att element sÄ som materialitet och atmosfÀr Àr viktiga för att skapa en genomgÄende helhet pÄ hotellet och förmedla en positiv upplevelse för gÀsten. Upplevelseekonomin har gett förutsÀttningar för nya konkurrensmetoder dÀr verksamheter konkurrerar genom unika upplevelser. Vi anser att det Àr viktigt att vid skapandet av en hotellupplevelse noggrant se över designobjektens semiotiska vÀrde och vad de förvÀntas kommunicera till gÀsten.

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Sverige har sedan lÄng tid tillbaka tillÀmpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag Àr konstruerad sÄ, att det resultat som företagen redovisar Àven ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen pÄverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det pÄ senare Är debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsÀtta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrÄn detta ge förslag pÄ skatteregler. Namnet pÄ utredningen har varit ?Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning?, Àven kallad ?SamRoB-utredningen?.