Bakgrund och problem: God jÀmförbarhet mellan företag Àr en förutsÀttning för en effektiv kapitalmarknad och redovisningen Àr ett viktigt verktyg för att jÀmföra företag. En harmoniserad redovisning Àr dÀrmed en förutsÀttning för att uppnÄ god jÀmförbarhet mellan företag i olika lÀnder. Implementeringen av IASB:s redovisningsstandarder IFRS innebÀr att EU:s börsnoterade företag nu redovisar enligt samma standarder. Trots att företagen redovisar enligt samma standarder implementeras de olika, vilket tillsammans med det bedömningsutrymme som finns i standarderna innebÀr att jÀmförbarheten kan antas vara begrÀnsad. Materiella anlÀggningstillgÄngar, som redovisas enligt IAS 16, Àr ett omrÄde dÀr företagens egna bedömningar har ett stort utrymme, dÄ exempelvis nyttjandeperiod bestÀms subjektivt, och redovisningen av likadana ekonomiska hÀndelser kan dÀrmed skilja sig Ät mellan företag.

RÄdet för kommunal redovisning utkom 2006 och 2009 med nya rekommendationer för hur kommuner ska vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngars nyttjandetider. Syftet med detta arbete Àr att öka förstÄelsen för hur kommuner vÀrderar och faststÀller materiella tillgÄngars nyttjandetider. Arbetet syftar till att identifiera och beskriva kommuners vÀrderingsmetoder, arbetsprocesser samt att utveckla en modell för faststÀllande av tillgÄngars nyttjandetider. Arbetets data Àr insamlad genom tvÄ delstudier dÀr semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Insamlad data analyserades med hjÀlp av teorin om ansvarsskyldighet, agentteorin, teorin om förvaltarskap, institutionell teori samt Life cycle costing teorin.

Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förÀndring kring omprövningen av materiella anlÀggningstillgÄngars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvÀrde. FörÀndringen medförde ett krav pÄ Ärlig omprövning till skillnad frÄn tidigare, dÄ omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte nÄgra ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket Àr principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen Àr materiella anlÀggningstillgÄngar sammankopplade med gruvans livslÀngd eftersom de Àr beroende av brytningen i gruvan. Materiella anlÀggningstillgÄngar utgör Àven mer Àn 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir dÀrför av betydelse inom denna bransch.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i tvÄ globala företag, Scania koncern som Àr ett industriföretag med mycket materiella anlÀggningstillgÄngar och lite immateriella tillgÄngar jÀmfört med WSP group, som Àr ett konsultföretag med lite anlÀggningstillgÄngar och mycket immateriella tillgÄngar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP vÀrderar och avskriver sina materiella anlÀggningstillgÄngar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts Àven om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill sÀga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jÀmförbarhet enligt IASB:s förestÀllningsram.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna lÀst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga kÀllor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som sÀger att införandet av IFRS /IAS inte pÄverkade Scanias och WSP:s rÀkenskaper sÄ mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vad barn i elvaÄrsÄldern har för tankar om vad som Àr viktigt i livet. Vi har belyst Àmnet ur ett genusperspektiv..

Vi har funnit att First Hotel Skt. Petri skapar en upplevelse genom att medvetet pÄverka och anvÀnda sig av kombinationer av element i upplevelserummet, som exempelvis materiella objekt, design och atmosfÀr. Vi har sett att element sÄ som materialitet och atmosfÀr Àr viktiga för att skapa en genomgÄende helhet pÄ hotellet och förmedla en positiv upplevelse för gÀsten. Upplevelseekonomin har gett förutsÀttningar för nya konkurrensmetoder dÀr verksamheter konkurrerar genom unika upplevelser. Vi anser att det Àr viktigt att vid skapandet av en hotellupplevelse noggrant se över designobjektens semiotiska vÀrde och vad de förvÀntas kommunicera till gÀsten.

Sverige har sedan lÄng tid tillbaka tillÀmpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag Àr konstruerad sÄ, att det resultat som företagen redovisar Àven ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen pÄverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det pÄ senare Är debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsÀtta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrÄn detta ge förslag pÄ skatteregler. Namnet pÄ utredningen har varit ?Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning?, Àven kallad ?SamRoB-utredningen?.

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

Syfte: Syftet a?r att fa? fram vad bankerna tittar pa? vid en kreditbedo?mning. Skiljer sig kreditbedo?mningsprocessen a?t om det a?r ett fo?retag som har tillga?ngar mot ett som generellt inte har tillga?ngar, i det ha?r fallet kunskapsfo?retag. Vilka a?r de viktigaste faktorerna i en kreditbedo?mning?Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomfo?rts pa? fyra olika bankkontor i Ga?vle.

Denna uppsats pÄvisar ett tillvÀgagÄngssÀtt som en extern aktör kan tillÀmpa nÀr en fastighet förvÀrvats med avsikt att Àndra upplÄtelseform. DÄ uppstÄr frÄgan hur de befintliga hyresgÀsterna skall omlokaliseras för att den nya Àgaren skall ha möjlighet att verkstÀlla sina planer. I uppsatsen kommer det att koncentreras pÄ pÄverkansfaktorer som styr hyresgÀstens val av ersÀttningslokal. Vi fokuserar Àven pÄ hur hyresgÀstens materiella och psykologiska behov kan tillfredsstÀllas samt hur marknadsförutsÀttningarna ser ut. Dessa ligger till grund för frÄgestÀllningen och det material som kommer att framstÀllas.

Diagnosen Aspergers syndrom (AS) Àr ett relativt nytt begrepp under paraplybegreppet autismspektrumtillstÄnd (AST). UngefÀr en person av 200 anses ha Aspergers syndrom i Sverige. De flesta som fÄr diagnosen Àr pojkar eller mÀn, men andelen flickor och kvinnor som fÄr diagnosen ökar. Genom forskning vet vi att personer med AS har begrÀnsad förmÄga vad gÀller socialt umgÀnge. De har brister i att förstÄ sammanhang och att organisera sin tillvaro.

Uppsatsen belyser musikens plats i skolverksamheten och musikundervisningens utformning pÄ tre grundskolor Ärskurs 3-5 i Kristianstads kommun. Syftet med studien Àr att undersöka hur musikundervisningen utformas i de tre skolorna, om den eventuellt införlivas i den övriga undervisningen, samt hur Àmnet utvecklats sedan den senaste lÀroplanens intrÀde. Den insamlingsmetod som har anvÀnts har varit kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare. Dessa har sedan relaterats till relevanta litteraturstudier och tidigare forskning. Resultatet visar en bristande prioritering vad gÀller musikens plats i undervisningen, ofta finns brister i form av materiella och tidsmÀssiga aspekter.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.