Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Andelen förskolebarn som vÀxer upp med ett eller flera sprÄk utöver svenska ökar i Sverige. För dessa barn Àr det viktigt att fortsÀtta utveckla sitt första sprÄk, modersmÄlet, samtidigt som de lÀr sig svenska. Forskning visar att det Àr i förskoleÄldern de bÀsta förutsÀttningarna för att utveckla tvÄsprÄkighet och lÀgga grunden till lÀs och skrivutveckling finns. För att dessa barn ska kunna lyckas som tvÄsprÄkiga individer behöver de stöd inte bara i det svenska sprÄket utan ocksÄ i sitt första sprÄk. Eftersom det inte sker nÄgon undervisning i förskolan kallas det ?stöd?, stöd i modersmÄlet eller modersmÄlsstöd istÀllet för modersmÄlsundervisning.

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i sÄ fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding anvÀnds av en organisation för att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och Ären som berörs Àr 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna Àr hÀmtade frÄn Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jÀmnt pÄ dem tre Ärtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

För att medges skattebefrielse enligt sexmÄnaders- och ettÄrsregeln fÄr inte den skattskyldige pÄ grund av semester, tjÀnsteuppdrag, eller liknande vistats i Sverige mer Àn sex dagar för varje hel mÄnad som anstÀllningen varar, eller totalt 72 dagar under samma anstÀllningsÄr. Lagtexten uppstÀller sÄledes en begrÀnsning avseende antalet vistelsedagar i Sverige, men vistelser i tredje land Àr inte begrÀnsade i lagen.Skatteverket har dock lÀmnat ett stÀllningstagande enligt vilket den skattskyldige inte fÄr vistas mer Àn 96 dagar per anstÀllningsÄr eller Ätta dagar per mÄnad sammanlagt i Sverige och tredje land för att medges skattebefrielse enligt sexmÄnaders- och ettÄrsregeln. StÀllningstagandet har ifrÄgasatts dÄ det begrÀnsar individers möjlighet att medges skattebefrielse enligt reglerna. Mot den bakgrunden syftar uppsatsen till att analysera om Skatteverket har stöd enligt legalitetsprincipen för stÀllningstagandet. Enligt legalitetsprincipen fÄr ett stÀllningstagandes materiella innehÄll inte uppstÀlla nya rekvisit för tillÀmpning av lagregler, eller utan stöd av gÀllande rÀtt förorda en omotiverat snÀv tolkning av rÀttsregler. Uppsatsens analys visar att stÀllningstagandets materiella innehÄll inte Àr förenlig med gÀllande rÀtt vad gÀller sexmÄnadersregeln.

Den materiella processledningen utgör ett officialintrÄng i parternas dispositionsrÀtt och Àr ett inkvisitoriskt element i en processform som annars prÀglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet Àr frÀmmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frÄgan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjÀlpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig frÀmmande, dÄ sÄvÀl den formella som den materiella processledningen syftar till att handlÀggningen av rÀttegÄngen ska fungera pÄ bÀsta möjliga vis, varför den egentliga grÀnsen mellan instituten dÄ suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rÀttegÄng. Processledningen skall verka som ett komplement dÀrtill för att rÀtten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

NÀr Sydafrika blev en demokrati 1994 gjordes utbildningssystemet om. En del i de storaförÀndringarna var att introducera Life Orientation, ett nytt Àmne frÄn och med 1998.Forskning har visat att införandet av Àmnet inte varit friktionsfritt, vilket bland annat berott pÄatt Àmnet varit nytt och det varit brist pÄ lÀrare med relevant utbildning för att undervisa i LifeOrientation.Syftet med den studie som gjorts var att ta reda pÄ hur lÀrare pÄ en High School (Ärskurs 8-12)upplever idrottsÀmnets stÀllning Àr pÄ deras skola, mot bakgrunden att Àmnet integrerats i LifeOrientation som ett av sex delomrÄden. En kvalitativ forskning har genomförts medsemistrukturerade interjuver som metod. Resultatet i undersökningen visade utifrÄn de trefrÄgestÀllningsparametrarna; uppfattningar om Àmnet, upplevelser av Àmnet och Äsikter om demateriella förutsÀttningarna, att lÀrarna upplevde att Àmnets stÀllning var lÄg pÄ deras skola.Nyckelord: Sydafrika, utbildning, Life Orientation, idrott och hÀlsa, stÀllning, status,upplevelser, materiella förutsÀttningar.

I Sverige har företagen ett normsystem av lagar, rÄd, rekommendationer och praxis att ta hÀnsyn till. BokföringsnÀmnden (BFN) Àr ett av de normgivande organ som arbetar med att ge vÀgledning kring redovisningen och utveckla god redovisningssed. DÄ BFN konstaterade att de nuvarande redovisningsnormerna för icke-noterade företag inte var ÀndamÄlsenliga, beslutade de sig, Àven pÄ grund av den internationella lagharmoniseringen, att försöka lösa problemen med ett nytt regelverk. Det nya regelverket K3 Àr framtaget för större företag och koncerner och Àr det regelverk som vi har valt att studera. Inom redovisning av materiella anlÀggningstillgÄngar har det tidigare riktats kritik mot olika avskrivningsmetoder, men Àven vÀrderingsmetoder sÄsom anskaffningsvÀrde.

Den materiella processledningen utgör ett officialintrÄng i parternas dispositionsrÀtt och Àr ett inkvisitoriskt element i en processform som annars prÀglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet Àr frÀmmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frÄgan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjÀlpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig frÀmmande, dÄ sÄvÀl den formella som den materiella processledningen syftar till att handlÀggningen av rÀttegÄngen ska fungera pÄ bÀsta möjliga vis, varför den egentliga grÀnsen mellan instituten dÄ suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rÀttegÄng. Processledningen skall verka som ett komplement dÀrtill för att rÀtten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.

Bakgrund och problem: Behovet av harmonisering pÄ redovisningsomrÄdet har lett till attinternationella normbildande organ har fÄtt en större betydelse. IASB Àr en sÄdan organisationvars normer och regleringar Àr numer obligatoriska för noterade bolag inom EU.MedlemslÀnderna i EU kommer att ha nytta av denna harmonisering genom att exempelvisstandarder som behandlar vÀrdeförÀndringar pÄ materiella anlÀggningstillgÄngar Àr enhetliga.Materiella anlÀggningstillgÄngar behandlas omfattande bland annat i IAS 16( MateriellaAnlÀggningstillgÄngar) och IAS 36 (Nedskrivningar) . Materiella anlÀggningstillgÄngar utgören omfattande del av tillgÄngsmassan i svenska rederiföretag. Den nuvarande oron pÄ denfinansiella marknaden har lett till prisjusteringar för mÄnga former av placeringar. Det stÀllerfrÄgan om hur den kommer att avspeglas i rederiernas redovisning, med andra ord omnedskrivningsbehov kommer att föreligga.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att bidra till mer förstÄelse om vilka utmaningar som svenskanoterade rederier möter i tillÀmpningen av IAS 36 vid en lÄgkonjunktur.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ (IFRS) ? IAS 36 Nedskrivningar och vi undersökerföljaktligen endast svenska noterade rederier.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares materiella och strukturella resurser samt hur de anvÀnder sig av dessa i sin lÀs- och skrivundervisning i Äk f-3. Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. Vi har studerat Àmnet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgÄngen behandlar lÀs- och skrivlÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv. DÀrefter presenteras en avgrÀnsad del av forskning kring barns lÀs- och skrivlÀrande för tidigare Är.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i Äk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans vÀrld i mÄnga Är.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolenivÄ, Ärskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.  FrÄgestÀllningar: Hur arbetar idrottslÀrare med inkludering inom Àmnet Idrott och HÀlsa? Finns det nÄgon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan anvÀndas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger pÄ strukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lÀrare inom Àmnet Idrott och HÀlsa, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn dÀr det största fokuset har lagts pÄ lÀrarnas Äldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lÀrare generellt har en delad mening om vad inkludering innebÀr, men det anvÀndes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta pÄ en bristande kunskap hos lÀrarna, men det kan ocksÄ bero pÄ att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förstÄelse kring hur specialpedagogik och inkludering anvÀnds inom Àmnet idrott och hÀlsa.

?Ineffektiv, toppstyrd och dyr? omtalades Riksrevisionen i DN vilket vÀckte författarnas intresse vad gÀller Riksrevisionens revisionsarbete samt om detta skiljer sig nÀmnvÀrt Ät frÄn en privat revisionsbyrÄ. Författarna har haft för avsikt att undersöka om det förekommer eventuella skillnader och likheter mellan Riksrevisionens och Deloittes granskningsarbete vad gÀller de materiella anlÀggningstillgÄngarna maskiner och inventarier samt personalkostnader sÄsom löner, arvoden och förmÄner. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse i omrÄdet. Författarna har tagit fram en egen modell som utgÄr ifrÄn variablerna tid, resurser, internpraxis och lagar vilka skulle kunna leda till att revisionsarbetet utförs olika inom Deloitte och Riksrevisionen.

Uppsatsen redovisar en studie med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur pÄverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriÀrer som pÄverkar tillgÀnglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen Àr att söka svar pÄ vilka attityder och förestÀllningar som finns i verksamheter som ingÄr i servicebranschen och pÄ vad sÀtt sÀrskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med nÄgon form av funktionshinder. Avsikten Àr Àven att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan pÄ materiella och immateriella barriÀrer som bidrar till att minska tillgÀngligheten. Syftet Àr sÄledes att undersöka sÀrskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhÄllande till begreppen tillgÀnglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt prÀglad metod anvÀnts med intervjuer och frÄgeformulÀr.

RÀttsomrÄdet immateriell rÀtt innehÄller Àmnet immateriella tjÀnster. Dessa tjÀnster tillhör en komplex skala olika tjÀnster. Dessa skall först och frÀmst skiljas ifrÄn materiella tjÀnster, vilket innebÀr tjÀnster som har anknytning till lös sak, tillexempel försÀljning. Ett exempel pÄ en immateriell tjÀnst Àr advokatuppdrag. Det som kÀnnetecknar immateriella tjÀnster Àr just att de skiljer sig ifrÄn materiella tjÀnster.