DÄ IAS-förordningen togs i bruk för noterade koncerner inom EU ökade harmoniseringen mellan dessa företag. PÄ senare tid har Àven redovisningsreglerna för mindre företag uppmÀrksammats av organisationerna BokföringsnÀmnden (BFN) och International Accounting Standards Board (IASB). De har sett att mindre företag oftast har andra behov vad gÀller redovisningsregler. BFN arbetar dÀrför med att ta fram samlade regelverk som avser fyra kategorier. En av kategorierna Àr K2 som Àr ett förenklingsprojekt för mindre företag.

Vad som motiverar individer i arbetet har lÀnge diskuterats och engagerat mÄnga inom forskningen utan att ha kommit fram till ett samstÀmmigt svar. Flertalet teorier har försökt att förklara motivationens uppkomst. Syftet med studien var att se vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka HR-personers motivation i arbetet. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med sex personer som jobbar med HR frÄgor och har analyserats med hjÀlp av tematisk analys. Studiens resultat visade sammanfattningsvis pÄ tio faktorer  som pÄverkade HR-personers motivation i arbetet; utveckling, kollegor/grupper, möte med mÀnniskor, variation, meningsfullhet, vÀrderingar, bidra, mÄl, resultat samt lön.

Syftet med konkurrenslagstiftningen Àr att frÀmja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bÀttre resursanvÀndning i samhÀllet, medan en otillrÀcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan intrÀdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rÀttssystem för konkurrensrÀtt, den EU-rÀttsliga lagstiftningen Àr inte bara vÀgledande utan i materiellt hÀnseende Àven bindande. En grundlÀggande bestÀmmelse inom konkurrensrÀtten Àr förbudet mot konkurrensbegrÀnsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sÄdant samarbete innebÀr att tvÄ eller flera företag gÄr samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och Àr föremÄl för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstÄr vid tillÀmpningen av denna lagstiftning.

I dagens samhĂ€lle, med ett stĂ€ndigt överflöd pĂ„ intryck, upplevelser och materiella vĂ€rden,vĂ€xer behovet av rum för stillhet, kontemplation och andlighet: rum oberoende av religiösoch kulturell bakgrund, dĂ€r man fri frĂ„n yttre krav kan Ă„terfĂ„ kontakten med sig sjĂ€lv.FrĂ„gestĂ€llningarna har varit: Vad kĂ€nnetecknar ett rum för sjĂ€len? och Vad gör ett rumandligt? Inspirerad av sakrala rumsligheter och japansk rumsuppfattning har jag skapatimaginĂ€ra vilorum för sjĂ€len i min hemtrakt i Österbotten, Finland. Ett glaskapell för sjĂ€lsligodling och ett ansprĂ„kslöst hĂ€rbĂ€rge dĂ€r vilan, badet och mĂ„ltiden gestaltats som sjĂ€lsligaritualer. I en enkel tillvaro utan överflödiga intryck, blir tanken klarare och det vĂ€sentligaframtrĂ€der. Med naturen som enda sĂ€llskap fĂ„r livet nya proportioner.

Vi har valt att göra en fallstudie pÄ RSV:s rapport 1998:6 som behandlar sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning. Vi har undersökt om RSV har nÄgot stöd för de sÀrskilda skatteregler som de föreslÄr i sin rapport. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr syftet har varit att ta reda pÄ om RSV har nÄgot stöd för sin rapport. Vi konstruerade en enkÀt som vi skickade ut till olika intressenter till rapporten. Vi har Àven tagit del av redan befintliga remissvar.

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat tva? la?tar a?t gruppen Hey Mary, arrangerat tio la?tar skrivna av Andrew Lloyd Webber a?t Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp pa? en iPhone-app, som i framtiden kan anva?ndas som ett nytt sa?tt fo?r artister att na? ut till fans pa? men som i dagsla?get a?r en portfolio fo?r mig som la?tskrivare och producent.Syftet med den ha?r skrivna rapporten a?r att o?vergripande beskriva det konstna?rliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/besta?llare samt klimatet i studion pa?verkar slutresultatet samt att reflektera o?ver hur mycket man som komposito?r och musikproducent kan kompromissa med sin konstna?rliga integritet i fo?rha?llande till besta?llarens/artistens o?nskema?l/krav, till mina egna tekniska och materiella fo?rutsa?ttningar och begra?nsningar samt till givna tidsaspekter..

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Bakgrund: Endometrios Àr en vanlig sjukdom och drabbar ungefÀr var tionde kvinna. Obehandlad endometrios kan medföra obehagliga symtom och kan i vÀrsta fall leda till infertilitet och cancer. En tidig diagnossÀttning och behandling Àr dÀrför av stor vikt. Tid till diagnos Àr i dagslÀget flera Är och kvinnorna upplever sig bli trivialiserade av sjukvÄrden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utifrÄn analys av tio vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre framtrÀdande teman om hur endometrios pÄverkar kvinnan livskvalitet.

Syftet med konkurrenslagstiftningen Àr att frÀmja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bÀttre resursanvÀndning i samhÀllet, medan en otillrÀcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan intrÀdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rÀttssystem för konkurrensrÀtt, den EU-rÀttsliga lagstiftningen Àr inte bara vÀgledande utan i materiellt hÀnseende Àven bindande. En grundlÀggande bestÀmmelse inom konkurrensrÀtten Àr förbudet mot konkurrensbegrÀnsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sÄdant samarbete innebÀr att tvÄ eller flera företag gÄr samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och Àr föremÄl för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstÄr vid tillÀmpningen av denna lagstiftning.

Ett problem som vi har uppmÀrksammat i hyreslagen Àr regleringen om stÀdning och försening vid flytt. 13 och 14 §§ HL behandlar tvÄ typer av förseningar vid överlÄtande av lÀgenhet. 13 § HL reglerar försening som beror pÄ hyresvÀrden och den gÀller endast för nybyggda lÀgenheter eller lÀgenheter som gjorts om helt för en ny anvÀndning.[1] 14 § HL reglerar förseningar som beror pÄ den avtrÀdande hyresgÀsten som inte utrymt lÀgenheten i tid.[2]HÀr menar lagstiftaren att den tilltrÀdande hyresgÀsten inte kan flytta in i tid pÄ grund av att lÀgenheten inte Àr utrymd. Att lÀgenheten inte Àr utrymd tolkar vi som att materiella ting fortfarande finns i lÀgenheten eller att den frÄntrÀdande hyresgÀsten bor kvar som i sin tur utgör ett stort hinder för tilltrÀdande hyresgÀst. De tvÄ omtalade paragrafernas gemensamma nÀmnare Àr att om bristen Àr av vÀsentlig betydelse har hyresgÀsten rÀtt till att sÀga upp avtalet helt och hÄllet.

Det sker förÀndringar pÄ arbetsmarknaden samtidigt som det sker ett generationsskifte. En ny generation ? Generation Y ? har gjort sitt intÄg. Hur denna generation ser pÄ sin arbetsmotivation och vilka faktorer de drivs av var utgÄngspunkten för denna studie. I studien deltog tio individer anstÀllda inom en sÀljorganisation, dÀr data samlades in med kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.

Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas dÄ tillgÄngens verkliga vÀrde understiger detredovisade vÀrdet. En viktig frÄga Àr dÀrför hur vÀrdet pÄ tillgÄngar ska berÀknas och hurprövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras dÀr rÄdande redovisningsstandarderkrÀver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan pÄverkastorleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl de samband mellan soliditet ochnedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gÀllande nedskrivningarav materiella tillgÄngar (fartyg) och tillÀmpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas pÄen mer övergripande nivÄ oberoende av bransch till skillnad frÄn Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier.

FöretagsvÀrdering Àr ett Àmne som vÀcker stort intresse frÄn bland annat revisorer ochvÀrderare dÄ det idag har blivit allt vanligare att köpa och sÀlja företag. För att vÀrdera ettföretag Àr det viktigt att ha en gemensam definition pÄ begreppet vÀrde dÄ detta kan skilja sigmellan olika individer. VÀrdering av företag som bestÄr av relativt sett mycket immateriellatillgÄngar anses vara ett av de mest problematiska omrÄdena nÀr det gÀller vÀrdering. Enimmateriell tillgÄng Àr en identifierbar, icke-monetÀr tillgÄng utan fysisk form. Företag sombestÄr av relativt sett mycket immateriella tillgÄngar har idag blivit allt mer förekommande dÄekonomin utvecklas fort.

   Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur barn positionerar sig i sin lek, vilken status dessa positioner har samt hur statuspositionerna förhÄller sig till varandra. Som datainsamlingsmetod har observationer anvÀnts, bÄde med hjÀlp av fÀltanteckningar samt videoinspelningar. Datainsamlingen Àgde rum pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barn i Äldrarna tre till fem Är observerades sporadiskt i cirka fyra veckor under tiden de hade fri lek. Empirin har analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med hjÀlp av ett urval av tidigare forskning utifrÄn arbetets centrala teman, som redovisas i kapitlet litteraturöversikt. Resultatet visar med ett urval av episoder pÄ hur barn skapar, upprÀtthÄller och omförhandlar sin position i leken samt vilken statusposition ett barn tillÀgnas utifrÄn olika faktorer.