I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mål att uppnå och sträva mot i år 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lägre åren var nästan obefintlig och lärarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vårt samhälle ställer allt högre krav på fler och välutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen.NTA, natur och teknik för alla, är ett projekt som startats för att främja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga ämnena och samtidigt stötta lärare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. Läraren erbjuds lådor med material och teori att arbeta utifrån. Tanken är att läraren ska kunna koncentrera sig på de didaktiska frågorna och inte behöva leta Materiel eller laborationer.

 Denna uppsats behandlar hur sourcingprocessen av komplexa system på Försvarets Materielverks (FMV) kan struktureras genom att undersöka parametrar som är viktiga att beakta vid outsourcing. En del av FMV:s strategi grundar sig i att minska den interna verksamheten och att lägga större åtaganden på leverantörer av systemlösningar, för att på så sätt kunna minska behovet av interna resurser. Därför blir det viktigt att besvara huruvida systemansvar bör tas av FMV eller av en leverantör.Rapporten behandlar processen om att fatta ett beslut om make-or-buy och när och varför det är motiverat att överlåta systemansvar till leverantörer. McIvors modell om outsourcing används för att besvara frågan hur FMV bör fatta ett beslut rörande make-or-buy genom att modellen tillämpas på tre pågående projekt. Därefter används "the strategic supply wheel" för att bedöma vilka parametrar som är viktiga att uppfylla både internt och externt vid outsourcing av aktiviteter beroende på om tid, kostnad eller kvalitet är prioriterat i respektive projekt.

För att stävja spridningen av upphovsrättsskyddat Materiel via internet har det i Sverige, med bakgrund i en mängd EU-direktiv, införts en rad olika sanktionsmöjligheter. En rättighetsinnehavare kan bl.a. vända sig till domstol och yrka på att en intrångsgörare ska beläggas med ett förbud vid vite mot att fortsätta med intrånget. Ett sådant föreläggande kan även meddelas en mellanhand, i form av exempelvis en internetleverantör, som i objektiv mening anses medverka till upphovsrättsintrång. I praxis har förbudet kommit att innebära att internetleverantörer ålagts att sluta tillhandahålla internetuppkoppling till internettjänster, vilka möjliggjort spridning av upphovsrättsskyddat material.

För att stävja spridningen av upphovsrättsskyddat Materiel via internet har det i Sverige, med bakgrund i en mängd EU-direktiv, införts en rad olika sanktionsmöjligheter. En rättighetsinnehavare kan bl.a. vända sig till domstol och yrka på att en intrångsgörare ska beläggas med ett förbud vid vite mot att fortsätta med intrånget. Ett sådant föreläggande kan även meddelas en mellanhand, i form av exempelvis en internetleverantör, som i objektiv mening anses medverka till upphovsrättsintrång. I praxis har förbudet kommit att innebära att internetleverantörer ålagts att sluta tillhandahålla internetuppkoppling till internettjänster, vilka möjliggjort spridning av upphovsrättsskyddat material.

En nyproduktion av en bro eller ett brobyte medför inte sällan både direkta och indirekta störningar för de trafikanter som färdas i anslutning till brobygget. Störningarna kan vara förhindrad framkomlighet, köer och förseningar, förlängda körsträckor där en alternativ förbifartväg är nödvändig. Ökade emissioner och utsläpp etc. Indirekta störningar orsakas t ex av transporter av Materiel till byggarbetsplatsen, en ökad trafikbelastning på närliggande vägar mm. Sammantaget medför dessa störningar merkostnader för trafikanterna.

Föreliggande uppsats är ett obligatoriskt moment i magisterkursen Ledarskap och organisation vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att studera rektorsrollen ur såväl ett rektorsperspektiv som ett lärarperspektiv med hjälp av mätinstrumentet FLIS (Feedback för ledare i samverkan) Ahltorp (2003). Den övergripande frågan hur rektors självbild stämmer överens med lärarnas bild av densamme, riktas mot de specifika skolkontexter i vilka studiens empiriska Materiel samlats in. De särskilda frågeställningar som lyfts fram är: Hur bedömer lärare rektors ledarskap och hur bedömer rektor det själv? Finns det någon diskrepans mellan dessa olika bilder ? och vilket ledarskap kan rektor menas utöva? Vilka ledaregenskaper är enligt såväl rektor som lärare framgångsrika och viktiga i skolan? Resultaten av FLIS studeras även i ett vidare syfte med utgångspunkt i en skolpolitisk kontext.

 I början av 90-talet övergick taxeringsprocessen från att vara beloppsprocess till att bli sakprocess. Karaktäristiskt för sakprocessen är att processen utgörs av en sakfråga. Sakfrågor är begränsade till den ram som domstolen sätter upp för processen. Inom samma yrkanden får parterna ändra grunder för sin talan. En talan består av parts yrkanden och grunderna till yrkandet.

Lagen om offentlig upphandling trädde i kraft 1994 och den ger upphandlande enheter möjlighet att själv bestämma vilka kriterier som leverantören måste uppfylla för att anlitas till ett projekt. Sedan 1997 har Luleå Kommuns Tekniska Förvaltning (TF) värderat entreprenader vid upphandlingen. Dagens värderingssystem består avfyra kriterier som viktas via ett poängsystem på följande vis: • Priset som entreprenören har angivet till 60 procent av värdet. • Vilken organisation som projektet kommer att bestå av till 20 procent av värdet. • Om entreprenören är miljöcertifierat till 10 procent av värdet.