Sök:

Sökresultat:

285 Uppsatser om Materialets tillgänglighet - Sida 16 av 19

Utveckling av fÀlgkonstruktion och skruvförband till
lastmaskinen TORO 2500 E

De senaste Ären har produktionen av jÀrnmalm ökat pÄ grund av det ökade behovet av rÄstÄl i vÀrlden. Produktionsvolymen och tillgÀnglighetskraven i LKAB?s Kirunagruva ökar dÀrmed successivt. I Kirunagruvan transporteras den sprÀngda malmen frÄn brytomrÄdet med lastmaskiner av typen TORO 2500 E. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta fram förbÀttringsförslag till denna lastmaskins fÀlgkonstruktion och dess skruvförband eftersom de inte klarar av de belastningar de utsÀtts för.

Effektiv Materialhantering : Konstruktion och hÄllfasthetsberÀkning av materialhanteringslösning

En ny metod för montering av diskbÀnkar har tagits fram av företaget Furhoffs Rostfria AB i Skövde. Metoden innebÀr en mer effektiv montering, dock Àr förflyttningen av material fram till monteringsplatsen en flaskhals. MÄlet med detta arbete Àr sÄledes att utveckla ett förslag pÄ en konstruktionslösning för materialhantering. HuvudmÄlet kompletteras Àven med mer specifika mÄl som bör uppfyllas för en optimal lösning, innehÄllande mÄl för antal arbetsmoment, anvÀndningstid samt uppfyllnad av allmÀnna krav frÄn Arbetsmiljöverket och krav angÄende hÄllbar utveckling.Som utgÄngspunkt för att förstÄ de funktioner som konceptförslaget bör ha och för att förstÄ de ingÄende parametrarna utförs en litteraturstudie. Studien anvÀnder sig av en bred bas av kÀllor dÀr aktuella vetenskapliga artiklar stÄr som bas för metoden för hÄllbar utveckling, tekniska böcker samt webbkÀllor bygger upp övriga metoder och befintlig kunskap frÄn företaget vÀvs ocksÄ in.

?verl?telse av avtal vid insolvens - utan medkontrahentens samtycke. Om kommissionens f?rslag om pre pack och medkontrahentens intressen i att v?lja sin avtalsmotpart

Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.

Att undervisa i att skriva faktatexter : Fyra lÀrares arbetssÀtt

Syftet i denna studie Àr att beskriva hur faktatexter anvÀnds i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lÀrare ser pÄ texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer Àr ett sÀtt för oss som mÀnniskor att kategorisera texter och dess funktion i samhÀllet. Skolan som institution Àr inget undantag och elever lÀr sig redan frÄn unga Är att göra detta. Eleverna lÀr sig tidigt vad de kan förvÀnta sig av skolans material dÄ skolans traditioner och samhÀllet noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förvÀntningar pÄverkar elevernas syn pÄ hur en text bör se ut och det skapar Àven en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma pÄ fritiden.

UtvÀrdering av en ny mall för en systematisk genomgÄng av hundens normala rörelsemönster : hur anvÀndbar Àr mallen för undervisning av veterinÀrstudenter?

Arbetet syftade till att skapa och utvÀrdera ett undervisningsmaterial om normalt rörelsemönster hos hund för veterinÀrstudenter. Undervisningsmaterialet byggdes kring en mall som skulle möjligöra för studenterna att pÄ ett systematiskt sÀtt gÄ igenom hundens normala rörelsemönster. Mallen utformades med befintliga mallar för hÀltdetektion som grund. Dessa mallar bearbetades och omformades till en ny mall utgÄende frÄn normalt rörelsemönster. Undervisningsmaterialet hade ytterligare tvÄ delar, ett filmarkiv med friska hundar som rör sig i frÀmst skritt och trav filmade frÄn sidan, bakifrÄn och framifrÄn, samt en sammanstÀllning av hundens gÄngarter och grundlÀggande begrepp inom rörelseanalys hos hund.

En jÀmförelse mellan tvÄ standardmetoder för sÄllning av brÀnsleflis

I Sverige har en ny lag om virkesmÀtning trÀtt i kraft dÀr sortimentet trÀdbrÀnsle numera ingÄr. VÀrmeverken som Àr stora förbrukare av trÀdbrÀnsle stÀller olika krav pÄ trÀdbrÀnslets kvalitet. Kvaliteten styrs av vilken förbrÀnningsteknik som vÀrmeverket anvÀnder. Generellt brukar kvalitetskraven för brÀnsleflis indelas i vÀrmevÀrde, askhalt, homogenitet, fukthalt samt fraktionsfördelning. Fraktionsfördelningen har pÄ senare tid visat sig vara av allt större betydelse för vÀrmeverken men trots detta utgör den idag inte nÄgon betalningsgrund.

Lus genom finkammen : LÀrares möjligheter och hinder att upptÀcka elever i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter 

Syftet med studien Àr att undersöka hur tillförlitliga och likvÀrdiga lÀrares bedömningar Àr enligt lÀsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jÀmföra elevers resultat pÄ normerade lÀstest som mÀter olika dimensioner i lÀsningen med lÀrarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lÀrare har att upptÀcka elever i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter jÀmförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars ambition Àr att skapa samstÀmmighet, om vilka förutsÀttningar som spelar roll för en god lÀsutveckling.Studien Àr förankrad bÄde i den kvantitativa och kvalitativa forskningen dÄ en del av studien Àr baserad pÄ normerade test och en del av studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spÀnnvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, dÄ elever i luspunkt 14 har fler rÀtt pÄ ett antal tester Àn elever bedömda i luspunkt 18a.

De digitala verktygens roll i tidig lÀs- och skrivinlÀrning : LÀrares förhÄllningssÀtt till digitala verktyg som stöd i undervisningen

Syftet i denna studie Àr att beskriva hur faktatexter anvÀnds i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lÀrare ser pÄ texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer Àr ett sÀtt för oss som mÀnniskor att kategorisera texter och dess funktion i samhÀllet. Skolan som institution Àr inget undantag och elever lÀr sig redan frÄn unga Är att göra detta. Eleverna lÀr sig tidigt vad de kan förvÀnta sig av skolans material dÄ skolans traditioner och samhÀllet noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förvÀntningar pÄverkar elevernas syn pÄ hur en text bör se ut och det skapar Àven en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma pÄ fritiden.

?Jag vill mer Àn vad jag kan? : ekonomi och ÄterhÀmtning för personer med psykiskt funktionshinder

1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.

?Att en uppsÀgning kan medföra negativa förÀndringar för hans nÀrstÄende pÄverkar inte denna bedömning.? : ? En kvalitativ studie om vrÀkningshotade barnfamiljer

År 2013 berördes 1876 barn av vrĂ€kning och 504 av dessa barn och deras familjer blev vrĂ€kta frĂ„n sin bostad. Att bli vrĂ€kt innebĂ€r att flytta frĂ„n sin bostad med tvĂ„ng. Regeringen formulerade 2007 en nollvision om att inga barn ska vrĂ€kas. I Sverige saknas skydd mot vrĂ€kning av barnfamiljer. SocialtjĂ€nsten Ă€r en instans som har vissa möjligheter att förhindra att barnfamiljer vrĂ€ks dock stĂ€cker sig inte deras möjligheter till alla led i vrĂ€kningsprocessen. Denna studie syftar till att undersöka hur rĂ€ttsliga instanser talar om barnfamiljer och resonerar kring deras situation i vrĂ€kningsĂ€renden.

OlinjÀrt ultraljud för undersökning av sprickor i skelettet hos hÀst, en pilotstudie

Fissurer och odislocerade frakturer hos hÀst kan ibland vara svÄra att upptÀcka utan avancerad bilddiagnostik. Det Àr dock viktigt att diagnostisera dem i tid för att hindra att skadorna förvÀrras. Röntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi och scintigrafi kan ge bra information men metoderna Àr relativt dyra, inte alltid tillgÀngliga, innebÀr en del sÀkerhetsrisker och krÀver erfarna tolkare. Ultraljud Àr en mobil metod som anses ofarlig men dagens teknik Àr inte sÄ anvÀndbar för att undersöka skelett. Inom industrin har nya ultraljudsmetoder utvecklats som tar hÀnsyn till olinjÀra egenskaper hos ljudvÄgorna.

Fönstermontage : LufttÀthet och montagetid för alternativa metoder

I takt med att allt större krav stÀlls pÄ lÄg energiförbrukning hos byggnader, ökar Àven vikten av en lufttÀt konstruktion. I samband med detta ökar Àven behovet att hitta nya arbetsmetoder som tidseffektiviserar arbetet men samtidigt genererar lufttÀta konstruktioner som klarar eventuella tÀthetskrav.Detta projekt har utförts tillsammans med PEAB pÄ en av deras arbetsplatser i Grebbestad dÀr det för tillfÀllet byggs bostads- och hyresrÀtter med passivhusteknik. Den fönstermonteringsteknik som har anvÀnts i Grebbestad Àr mycket tidskrÀvande och intresse över nya enklare montagemetoder har funnits.Syftet med detta projekt Àr att undersöka om det finns arbetsmetoder för fönstermontering som Àr tidseffektivare Àn den metod som anvÀnds i Grebbestad men som samtidigt ger lÄgt luftlÀckage. Projektet har genomförts genom montering av fönster med olika montagemetoder. Provmonteringarna av fönstren har skett i ett tillfÀlligt provrum och har utförts av en rutinerad snickare för att fÄ ett tidsperspektiv pÄ arbetet och dÀr varje fönstermontering har provtryckts för att veta hur lufttÀt respektive metod Àr.

EPDM-gummigranulat : som material, egenskaper och möjligheter

EPDM-gummigranulat Àr ett för Sverige relativt nytt material som fÄtt en snabbt ökad anvÀndning inom bland annat anlÀggningen av utemiljöer. EPDM-gummit (Eten-Propen-Diengummi) som granulatet tillverkas av har flera goda egenskaper som bland annat UV-, vÀrme-, och vÀderbestÀndighet, vilket gör granulatet till ett mycket anvÀndbart material i utemiljön. Genom sina egenskaper har EPDM-gummigranulat, Àven kallat gummigranulat, fÄtt ett brett anvÀndningsomrÄde i vÄra utemiljöer och finns dessutom att fÄ i olika utföranden; platsgjuten markbelÀggning, fÀrdiga plattor, fyllnadsmaterial till ex. konstgrÀs och Àven i en rad andra varianter. MÄlsÀttningen med arbetet har varit att ta reda pÄ teknisk och erfarenhetsmÀssig kunskap om EPDM granulat och med den informationen sammanstÀlla ett underlag kring materialet, dÄ riktad frÀmst till landskapsingenjörer, landskapsarkitekter, projektörer och bestÀllare. Med EPDM-gummigranulatet har nya möjligheter skapats inom projekteringen av utemiljöer dÀr bland annat materialets formbarhet, möjligheten att skapa ett fallskyddsunderlag som Àven underlÀttar framkomligheten för funktionshindrande samt potentialen att fÄ materialet i en mÀngd olika kulörer etcetera gjort att det fÄtt en snabb introduktion som markbelÀggning. Formbarheten och de olika kulörerna gör det möjligt att skapa nya spÀnnande, originella och hÄllbara installationer i sÄvÀl utemiljö som innemiljö.

Barn och musik i magiska möten

Sammandrag VÄr uppfattning Àr att barns spontana lekfulla musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid fÄr utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen frÄn barns utforskande och spontana musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom musikvideoskapande. Studiens bÀrande stolpar Àr inspirationskÀllor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gÄng har vi sett olika inspirationskÀllor som kunnat pÄverka barnen i deras skapande process av en musikvideo. Vi har huvudsakligen utgÄtt frÄn BjÞrkvolds (2005) teori om spontansÄng nÀr vi analyserat barnens musikskapande.

Att arbeta med sakprosa i skolans tidiga Är : En studie som belyser faktatexten som genre och dess betydelse i den svenska undervisningen i Ärskurs F-3

Syftet i denna studie Àr att beskriva hur faktatexter anvÀnds i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lÀrare ser pÄ texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer Àr ett sÀtt för oss som mÀnniskor att kategorisera texter och dess funktion i samhÀllet. Skolan som institution Àr inget undantag och elever lÀr sig redan frÄn unga Är att göra detta. Eleverna lÀr sig tidigt vad de kan förvÀnta sig av skolans material dÄ skolans traditioner och samhÀllet noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förvÀntningar pÄverkar elevernas syn pÄ hur en text bör se ut och det skapar Àven en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma pÄ fritiden.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->